2010-07-23

[2010-07-23]

FÖRSTA GÅNGEN PÅ PRIDEFESTIVALEN

Svenska Kennelklubben i Prideparaden 2010

Svenska Kennelklubben kommer i år att delta i Prideparaden bakom budskapet Hane eller tik? Du har makten att välja!

Årets tema på Pride 2010 är makt och Svenska Kennelklubben värnar om den personliga makten att få välja sin familjemedlem, vilket kön den än har. Just frågan om vilket kön man ska välja är en av de vanligaste frågorna som ställs till Svenska Kennelklubbens informationsavdelning. Valet av kön är alltid ditt – du väljer det som passar dig bäst!

2010 | SKK PÅ PRIDEFESTIVALEN | Svenska Kennelklubben kommer i år att delta i Prideparaden bakom budskapet Hane eller tik? Du har makten att välja! Prideparaden går av stapeln i Stockholm, lördagen den 31 juli, med avmarsch klockan 13.00 från Tantolunden.

Svenska Kennelklubben har sedan tidigare figurerat i HBT-sammanhang och efter påstötningar från våra medlemmar har vi beslutat att delta på årets Prideparad. Pride samlar många glada människor både i och utmed paraden. Det är ett utmärkt tillfälle att möta ett stort spektra av människor som är hundägare, människor som vill ha hund och människor som är hundälskare i största allmänhet. Naturligtvis är det inget medlemstvång att manifestera!

Vi uppmanar dem som kommer delta i paraden att endast ta med sin hund om de vet att den klarar en dag med mycket folk och hög ljudvolym. Likaså ska den naturligtvis fungera med människor och andra hundar. Blir dagen varm och het, rekommenderar vi att ta det säkra före det osäkra och låta hunden vara hemma. Väljer man att ta hunden med sig gäller det att ha vatten med så att de kan svalka sig på vägen.

Plock Upp! är en självklarhet för oss hundägare – att plocka upp om det händer en olycka. Svenska Kennelklubben tar med sig ett gäng bajspåsar till deltagarna bakom vår banderoll.

Prideparaden går av stapeln i Stockholm, lördagen den 31 juli med samling klockan 12.00 i Tantolunden, Stockholm, med avmarsch klockan 13.00. Paraden avslutas på Pride Parken vid Sjöhistoriska muséet.

WEBB-LÄNK: Pridefestivalens officiella webbplats. [www.stockholmpride.org/]
SKK-WEB: Besök även Svenska Kennelklubbens egen web-plats; [www.skk.se/].

[2010-07-14]

VÄRMEN - INTE ENBART EN KÄLLA TILL GLÄDJE

Bilen - en dödsfälla för hunden

Nu är det högsommar och de flesta av oss njuter av sol och värme. För våra hundar är värmen inte lika efterlängtad och kan utgöra en allvarlig fara. I sommarsolen kan bilen lätt bli en dödsfälla. Snabbare än många tror höjs temperaturen i bilen, oavsett om den står i sol eller skugga.

För att få hundägarna att uppmärksamma problemet med varma bilar gör Svenska Kennelklubben (SKK) en kampanj med så kallade restaurangvykort.

BILEN – EN DÖDSFÄLLA FÖR HUNDEN | SKK uppmanar – lämna aldrig din hund i varm bil - det blir snabbt livshotande temperatur! ( klicka för större bild.) Ingen är så rik att den har råd att förlora en vän. ( Ladda hem en kopia i PDF-format.) [Foto: Lotta Bengtsson]

När du reser med hund i bilen rekommenderar SKK:

• Att vid långa turer välja tider när solen inte står som högst
• Att rasta ofta och gärna vid en sjö så att både hund och förare kan svalka sig

• Att tänka på att solen förflyttar sig snabbt, efter bara en kort stund kan värmen vara olidlig
• Att om du har en kombi – installera grindar eller en bur så att du kan öppna luckan och låta hunden få frisk luft när du stannar till
• Att inte fylla bilen med så mycket packning att lufttillförseln stryps bak till hunden 

• Att aldrig binda hunden i bilens stötfångare, dragkrok eller liknande – det kan sluta mycket olyckligt ifall man plötsligt måste åka vidare eller flytta bilen!
• Att hellre placera hunden hos goda vänner eller på pensionat om resan går till platser som hunden inte är lika välkommen till. Då behöver man inte oroa sig för att hunden får sitta långa, varma och kanske farliga timmar i bilen.

Sommarens övriga faror

• Hundar kan drabbas av fästingburna sjukdomar och fästingar bör därför avlägsnas snarast med speciella fästingborttagare. För hundar finns också preparat som förebygger fästingangrepp.
• Huggormsbett kan ge allvarliga skador och bör skyndsamt behandlas av veterinär
• Paddor utsöndrar gift om de blir bitna. Giftet kan göra att hunden blir slö och dreglar. 

• Algblommning kan innebära en hälsofara och hundar som uppvisar symtom som kräkning och diarré och misstänks ha fått i sig sjö- eller havsvatten ska undersökas av veterinär. 

• Kvarlämnade rester från picknickar, till exempel kycklingben, glass- och grillpinnar, majskolvar och annat skräp kan skada hundens mage.

Håll koll på din hund

Sommartid vistas vi mycket med våra hundar ute bland andra människor och djur. Då är det viktigt att alla hundägare visar hänsyn och har god ordning på hundarna. Det kan vara på badstranden, på campingplatsen eller i skog och mark där hunden under inga omständigheter får störa viltet som nu har ungar.

Alla faror till trots hoppas vi att alla hundar får en riktigt skön semester med husse och matte!

SMS:a registreringsnumret!

Om du ser en varm hund i en bil kan du skicka registreringsnumret med ett sms till nummret 72503 och få namnet på bilens ägare. Befinner du dig vid ett köpcenter eller en hundutställning kan du be om att namnet ropas ut.

Om du bedömer att hunden är i livsfara ska du kontakta polisen. I akuta fall har du rätt att slå in rutan för att få ut hunden. Se då till att ha vittnen som kan intyga att hunden var illa ute.

SKK-WEBB: Besök även Svenska Kennelklubbens webb-plats; [www.skk.se/].
LADDA HEM: Ladda hem en kopia i PDF-format av bilden ovan; [hund_i_varm_bil.pdf/].

[2010-05-15]

TVÅ NYA HUNDSRASER HAR REGISTRERATS I SVERIGE

Nya jakthundsraser till Sverige

Två för Sverige nya raser har registrerats i Svenska Kennelklubbens (SKKs) hundregister. Båda två är drivande jakthundar, en med Frankrike som hemland och den andra från USA.

Två för Sverige nya raser har registrerats i SKKs hundregister. Båda två är drivande jakthundar, en med Frankrike - grand griffon vendeén, (på bild nedan) - som hemland, medans rasen bluetick coonhound (se bilden ovan) härstammar från USA. [Foto: Äsa Lindholm]

Grand griffon vendéen kommer från nordvästra Frankrike och kan kanske hjälpa jägarna att hålla den växande vildsvinsstammen i schack. Två hundar har importerats och de nya ägarna är bosatta i Skärplinge respektive Tierp. Förutom att jaga vildsvin kan rasen användas för jakt på kronhjort, rådjur och räv. Traditionellt har flera hundar använts tillsammans i så kallade pack eller använts ensamma i koppel för att ta upp kalla spår.

Bluetick coonhound kommer från USA och är en jakthund som utvecklats för tvättbjörnsjakt. Hundarna spårar tvättbjörnarna och skäller sedan under det träd där bytet sökt skydd. Coonhound finns i många varianter i hemlandet och används främst för tvättbjörnsjakt men även för jakt på till exempel björn och puma.

De svenska uppfödarna på Korpklons kennel i Gränna har använt sina bluetick coonhound på älg, rådjur och vildsvin med framgång. Rasen har en mycket god näsa som kan ta upp kalla spår samt ett kraftfullt ylande skall.

Viktigt att rätt ras hamnar hos rätt ägare

När man väljer hundras är det alltid viktigt att tänka på vad rasen är framavlad för. Om det är för jakt, som de två nya raserna ovan, bör man vara aktiv jägare för att hundarna ska trivas.

Många av våra populära raser är från början jakthundar men har under generationer anpassats till livet som sällskapshund. Trots anpassningen påverkar det ursprungliga beteendet fortfarande egenskaperna.

Det är viktigt att rätt hundras hamnar hos rätt ägare – för både hund och ägare.

SKK-WEB: Besök Svenska Kennelklubbens egen web-plats; [www.skk.se/].

[2010-02-02]

SKK I SAMHÄLLET, ROVDJURSFÖRVALTNING:

Samarbete kring vildsvinsförvaltningen

För första gången har ett flertal stora organisationer kunnat enats kring en gemensam syn på hur vildsvinsförvaltningen ska skötas i Sverige. Arbetet har resulterat i en skrift som presenterades i slutet av januari månad.

– Ledorden i en framgångsrik vildsvinsförvaltning är kunskap och samverkan, säger Kjell Bräster, Svenska Kennelklubbens jakthundskommitté. 

Sedan riksdagen 1988 beslutade att vildsvinen är en del av den svenska faunan har stammen växt explosionsartat, från några hundra djur till i dag kanske 150.000 djur i södra och mellersta Sverige. Stammens snabba tillväxt orsakar i dag betydande problem för inte minst trafikanter och jordbrukare.

En orsak till att vildsvinsstammen kunnat växa okontrollerat i flera regioner är att det saknats en samsyn kring situationen och dess utmaningar. LRF, Rikspolisstyrelsen, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Sveriges Jordägareförbund och Sveriges Yrkesjägareförening har därför tillsammans arbetat med vildsvinsfrågorna, ett arbete som resulterat i skriften Vildsvinsförvaltning i Samverkan. Den överlämnades i fredags (2010-01-29) till sveriges jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Publikationen ger bland annat flera exempel på hur vildsvinsförvaltningen kan fungera i praktiken, men inleds med en omfattande utbildningsinsats, främst inom LRF och Jägareförbundet, men även inom de andra organisationerna.

– I grund och botten handlar det om att alla parter med sina respektive infallsvinklar och intressen måste samverka. Den publikation som de sex organisationerna gemensamt presenterat är ett bevis på att det faktiskt går att samarbeta också i vildsvinsfrågan, säger Kjell Bräster.

SKK-WEB: Besök Svenska Kennelklubbens egen web-plats; [www.skk.se/].

LÄNKAR: Besök även de övriga organisationenrnas web-platser; LRF, Rikspolisstyrelsen, Svenska Jägareförbundet, Sveriges Jordägareförbund och Sveriges Yrkesjägareförening.

[2010-01-27]

SKKs REGISTRERINGSSTATISTIK

Jämte populärast i Norrland

Tidigare släppte Svenska Kennelklubben statistiken för de hundraser som registrerats i Svenska Kennelklubbens hundregister under 2009. Som vanligt var det schäfer, labrador retriever och golden retriever som placerade sig i topp om man ser till totalsiffrorna.

Men om man jämför olika delar av landet kan man konstatera att samtliga norrlandslän har jämthunden i topp, sett över en tioårsperiod. I Götaland är det däremot enbart i Kronobergs län som jämthunden placerat sig bland de tio främsta. Föga förvånande saknas jämthunden, som är en utpräglad älghund, på Gotlands topplista.

Intressant är också att finsk spets placerar sig bland de tio numerärt största raserna i tre av norrlandslänen men bara är på 68:e plats med 255 registreringar om man ser till totala antalet nyregistrerade hundar 2009. Finsk spets är en trädskällande fågelhund som främst används för jakt på skogsfågel som orre och tjäder.

Beräkningsmetod

Uppgifterna om det länsvisa hundägandet baseras på de hundar som anmälts till Svenska Kennelklubbens hundägarregister mellan 1 januari 2000 och 1 januari 2010, det vill säga en beräknad medelålder på tio år. Totalsiffran i Svenska Kennelklubbens hundägarregister blir med denna beräkningsmetod 495.231 hundar. Hundägarregistret innehåller såväl renrasiga hundar registrerade av Svenska Kennelklubben som renrasiga men oregistrerade hundar, samt blandraser*. Statens jordbruksverk redovisar 617.654 hundar i sitt ägarregister, men då är samtliga registrerade hundar födda efter 1993 medräknade. 


Det totala antalet hundar i landet beräknas vara omkring 730.000 enligt SCBs undersökning från 2006. Av dessa hundar är omkring 70 procent registrerade i Svenska Kennelklubbens hundregister och knappt 20 procent är blandraser. Övriga 10 procent beräknas vara renrasiga men ej registrerade i SKK. 


* I Svenska Kennelklubbens hundregister kan endast renrasiga hundar av godkänd ras och härstamning registreras. I Svenska Kennelklubbens hundägarregister kan alla hundägare registreras, oavsett om man har en renrasig hund eller en blandras.

SKK-WEB: Besök Svenska Kennelklubbens egen web-plats; [www.skk.se/].

[2010-01-15]

SKKs REGISTRERINGSSTATISTIK 2009

Nakna kineser är trendiga

När Svenska Kennelklubben (SKK) summerar 2009 års registreringsstatistik är kinesisk nakenhund den enda rasen på tio i topp-listan som ökade och därmed avancerade från 13:e till 10:e plats. Överlag fortsätter trenden med småväxta hundar, bland annat har bichon havanais, mops och fransk bulldog varit populära 2009.

I övrigt har rasgrupperna 5 (spetsar och urhundar) och grupp 6 (drivande hundar) ökat medan övriga grupper har minskat. Mest har grupp 10 (vinthundar) minskat, men denna minskning är lite osäker eftersom raserna i gruppen är numerärt små.

Generellt finns det nog fog för att påstå att hundköpare är trögrörliga vad gäller valet av ras. Många gånger faller valet på en ras man har ett känslomässigt förhållande till. Det kan vara en hund som familjen hade när man var barn eller grannens underbara hund. Det är förmodligen en av förklaringarna till varför de tre raserna i toppen, schäfer samt labrador och golden retriever, är oförändrade från år till år. Även om schäfern är en fantastisk ras skulle den troligtvis inte nå en sådan populäritet om den introducerades i dag, då den i grunden är en brukshund med stora krav på aktivering och träning.

Trögrörligheten bland hundköpare kan också förklara varför många andra raser har svårt att slå igenom på bredden, trots att de på pappret verkar ha förutsättningarna. Raser som får stor uppmärksamhet i media, som chihuahua, kan snabbt öka i populäritet medan andra liknande raser fortsätter att vara numerärt små. När en ras ökar i populäritet blir det lätt en positiv spiral eftersom fler hundköpare kommer i kontakt med rasen.

Nya originella raser

Det finns också en grupp hundköpare som gärna gör tvärtom och letar efter en ras som är originell och sticker ut. Under 2009 registrerades fyra nya raser med ursprung i fyra olika världsdelar.

American foxhound är en drivande hund från USA som i hemlandet främst jagar i så kallade packs. Braque de bourbonnais är en stående fågelhund från Frankrike och används för bland annat jakt på vaktel. Cimarrón uruguayo är en bergshund från Uruguay och används som boskapshund och vakthund. Spetsrasen hokkaido kommer från Japan och är en kraftfull och mycket härdig jakthund.

Förväntad nedgång

Antalet nyregistreringar fortsatte att minska under 2009, från 61.014 till 58.712 (3,8 %), vilket inte kom som någon överraskning. Nedgången, som började hösten 2008 i samband med finanskrisen, påminner om den vi hade i början av 90-talet. I en osäker framtid väljer förmodligen fler att inte skaffa hund då det är förknippat med fasta utgifter som är svåra att påverka.

Förhoppningsvis innebär inte den ekonomiska nedgången att allt för många människor avstår från att skaffa hund då hundägande ger så mycket tillbaka i form av förbättrad hälsa, sällskap och ökad livskvalitet, något som är svårt att värdera i pengar.

En annan trend är att hunden tenderar att bli en fullvärdig familjemedlem och inte bara ett husdjur. Vi lägger ner allt mer pengar på veterinärvård, försäkringar, hundfoder, hälsovård, kurser och hundartiklar. Detta är positivt men kan förstås avskräcka en blivande hundägare. Hundägande måste dock inte vara så dyrt; en bra försäkring, ett hyggligt foder, en valpkurs och ett enkelt koppel och sunt förnuft räcker långt.

De 20 populäraste raserna i SKK

SKK-WEB: Besök även Svenska Kennelklubbens egen web-plats; [www.skk.se/].
TIDSKRIFTEN: Komplett statistik följer i kommande nr (1-2/2010) av tidskriften Hundsport, som beräknas utkomma omkring den 10/2 2010.

[2009-12-30]

SKK FORTSÄTTER KAMPEN MOT OHEJDAT SMÄLLANDE

Nyår - hundens helvetesafton

Nu ska ett nytt decennium vakas in och som vanligt kommer det att ackompanjeras av smällar och färgglada explosioner på himlen. Nyårsraketerna ska ge en festlig inramning till firandet men för hundar och hundägare innebär smällandet en lång pina.

Förbud mot så kallade smällare infördes redan år 2000 men i stället saluförs raketer med smällarens ljudeffekter – vilket dessvärre fortfarande är lagligt. Problemen kvarstår alltså för åtminstone en tredjedel av landets hundar och deras familjer.

Det innebär…

Det innebär att många hundar inte kan komma ut och rastas ordentligt under långa perioder, eftersom hundägaren inte vet när en smällare kan komma att fyras av.
Det innebär att många hundar ligger under möblerna i timtal, darrande av rädsla, och vägrar komma fram.
Det innebär att deras familjer inte kan fira en normal nyårshelg, eftersom de måste stänga in sig i sina hem med fördragna gardiner, ha högljudd musik på för att stänga ute ljudet, stoppa bomull i öronen på sin hund och oroa sig för sin hunds välbefinnande.
Det innebär att många av de här hundarna måste drogas med psykofarmaka vid nyår, påsk och valborg för att de plågas så!

Ta lärdom av Norge

Svenska Kennelklubben (SKK) hoppas att regeringen kan ta lärdom av Norge som har en betydligt restriktivare lagstiftning vad gäller fyrverkerier. I Norge har man till exempel helt förbjudit raketer på pinne samt begränsat tiden för övriga fyrverkerier till klockan 18–02 på nyårsafton. Resultatet blev 80 procent färre ögonskador och att inte en enda brand orsakades av fyrverkerier.

Med tanke på att fyrverkeripjäser allvarligt skadar cirka 300 personer i Sverige årligen, de flesta barn och ungdomar, så är det ett resultat att sträva efter – även om man inte bryr sig om hundarna och hundägarna.

Följ reglerna till att börja med

Från regeringens sida händer i stort sett ingenting. Svenska Kennelklubben uppvaktade försvarsminister Sten Tolgfors så sent som i maj i år, men han gav inga löften om förbättringar. Vi kräver att de lagar och regler som redan finns också efterlevs, till att börja med. Regelverken säger till exempel att:

• Barn och ungdomar under 18 år får inte köpa eller använda fyrverkerier. Att köpa fyrverkerier till en person under 18 år är jämställt med att langa alkohol.
• Pyrotekniska varor får inte användas utan tillstånd från polismyndigheten, om användningen innebär risk för skada eller olägenhet för person eller egendom (hundar räknas i det här fallet som egendom).
• Att utsätta djur för fyrverkerier är oförenligt med bland annat djurskyddslagen, som säger att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande.

SKK fortsätter kampen mot ohejdat smällande och hoppas att våra medlemmar och andra djurvänner också engagerar sig för att stoppa detta onödiga lidande för våra hundar. Kontakta ansvariga personer i regeringen och gör din röst hörd!

[2009-07-03]

SOMMAR OCH SOL - INTE BARA POSITIVT

Sommaren kan vara en farofylld tid för hunden

Nu är det högsommar och de flesta av oss hoppas på sol och värme. För våra hundar är värmen inte lika efterlängtad och kan utgöra en allvarlig fara.

I sommarsolen kan bilen lätt bli en dödsfälla. Snabbare än många tror höjs temperaturen i bilen, oavsett om den står i sol eller skugga. För att få hundägarna att uppmärksamma problemet med varma bilar gör Svenska Kennelklubben en kampanj med så kallade restaurangvykort.

När du reser med HUND I BILEN rekommenderar SKK:

• Att vid långa turer välja tider när solen inte står som högst
• Att rasta ofta och gärna vid en sjö så att kanske både hund och förare kan svalka sig
• Att tänka på att solen förflyttar sig snabbt, efter bara en kort stund kan värmen vara olidlig
• Att om du har en kombi – installera grindar eller en bur så att du kan öppna luckan och låta hunden få frisk luft när du stannar till
• Att inte fylla bilen med så mycket packning att lufttillförseln stryps bak till hunden
• Att aldrig binda hunden i bilens stötfångare, dragkrok eller liknande – det kan sluta mycket olyckligt ifall man plötsligt måste åka vidare eller flytta bilen!
• Att hellre placera hunden hos goda vänner eller på pensionat om resan går till platser som hunden inte är lika välkommen till. Då behöver man inte oroa sig för att hunden får sitta långa, varma och kanske farliga timmar i bilen.

Utöver varma bilar finns det andra faror för hunden som dyker upp sommartid som till exempel fästingar, ormar, paddor, giftiga alger samt rester efter picknickar.

• Gå igenom din hunds päls dagligen för att hitta fästingar. Hundar kan liksom vi människor drabbas av fästingburna sjukdomar och ju fortare de avlägsnas desto mindre är smittorisken. Fästingarna bör avlägsnas med speciella fästingborttagare. För hundar finns också preparat som förebygger fästingangrepp – rådgör med apotek eller veterinär vilket som är lämpligt.
• Huggormsbett kan ge skador på hjärta, lever och njurar och bör snarast behandlas av veterinär. Vistas man i ormtäta områden kan man be sin veterinär att skriva ut kortisin att ha till hands.
• Paddor utsöndrar gift om de blir bitna. Giftet kan göra att hunden blir slö och dreglar.
• Algblommning kan innebära hälsofara för såväl människor som djur eftersom en del alger producerar gift. Om hunden uppvisar symtom som kräkning och diarré och man kan misstänka att den har fått i sig sjö- eller havsvatten ska man uppsöka veterinär.
• Kvarlämnade rester från picknickar, till exempel kycklingben, glass- och grillpinnar, majskolvar och annat skräp kan skada hundens mage om den äter upp det. Även risken för att trampa på glasskärvor ökar under sommartider.

Sommartid vistas vi mycket med våra hundar ute bland andra människor och djur. Då är det viktigt att alla hundägare visar hänsyn och har god ordning på hundarna. Det kan vara på badstranden, på campingplatsen eller i skog och mark där hunden under inga omständigheter får störa viltet som nu har ungar.

Alla faror till trots hoppas vi att alla hundar får en riktigt skön semster med husse och matte!

[2009-05-29]

KENNELFULLMÄKTIGE, DEN 30–31 MAJ 2009

Sveriges Hundriksdag

I slutet av denna vecka sammanträder Svenska Kennelklubbens (SKK) högsta beslutande organ, Kennelfullmäktige (KF), på Clarion Hotel i Stockholm.

KF hålls varannat år och samlar i år 183 delegater från de runt 70 läns- och specialklubbar som tillsammans utgör Svenska Kennelklubben. Klubbarna har sammanlagt omkring 315.000 medlemmar.

På årets Kennelfullmäktige föreslår SKKs centralstyrelse (CS) att en ny policy angående hundanvändning vid jakt ska antas. Centralstyrelsen vill att förvaltningen av de stora rovdjuren, och då framför allt vargen, ska ske på regional nivå. Centralstyrelsen föreslår också att SKK ska kräva att rovdjursdödade hundar ersätts enligt SKKs normer.

Vidare behandlar den nya policyn bland annat jaktetik vid förvaltning av den snabbt växande vildsvinsstammen, utsättningen av fältvilt och vikten av att ha välfungerande hundar vid grytjakt. I policyn understryks att SKK kommer fortsätta värna den svenska löshundsjakten.

Sammanlagt har drygt 20 motioner inkommit och därtill har SKKs centralstyrelse fört ett antal frågor till Kennelfullmäktige för beslut. Bland motionerna finns en om att medlemmar som lämnar sina hundar i varma bilar rutinmässigt ska få ett disciplinärt straff, vilket centralstyrelsen tillstyrker.

En klubb vill att SKK ska verka för billigare och enklare avmaskning inför återresan till Sverige. Det är en viktig fråga eftersom onödigt dyra och komplicerade processer kring avmaskning kan leda till att efterlevnaden av reglerna minskar, vilket i sin tur kan innebära att den för människan farliga dvärgbandmasken etableras i landet.

En annan viktig punkt på dagordningen är personvalen till Svenska Kennelklubbens centralstyrelse, vilka kommer genomföras under lördagen. Ordförande Nils Erik Åhmansson väntas sitta kvar då valberedningen föreslår omval.

Utmärkelser
På lördagskvällen kommer utmärkelser att delas ut till personer som på ett förtjänstfullt sätt verkat för hunden, hundägare och hundägandet.

Hamiltonplaketten, Svenska Kennelklubbens främsta utmärkelse för hunduppfödning, kommer att delas ut till:
Louise Hill och Therese Olsson Hill, Tidaholm, Kennel Adius, rottweiler, 
Charlotte Sundell, Hammarö, Kennel Comics, flatcoated retriever, 
Karin och Gunnar Näslund, Bergsjö, Kennel Elfåsens, norsk älghund grå, 
Birgit Hillerby-Eriksson, Huddinge, Kennel Explorer’s, samojed och shiba, 
Yvonne Andersson, Getinge, Kennel Gemdales, collie, 
Boris Sandström, Bredbyn, Kennel Kolåsens, finsk spets, 
Anna-Karin Bergh, Mariefred, Kennel Rabalder, borderterrier, 
Elisabeth och Anders Svanberg, Linghem, Kennel Törnevallens, tax, 
Viveca Nilsson, Märsta, Kennel Mikkels, tax, 
Stig Edvardsson, Boliden, Kennel Båtforsen, norsk älghund grå

Svenska Kennelklubbens förtjänsttecken i guld kommer att tilldelas följande: 
Alf Andersson, Onsala, Curt-Christer Gustafsson, Vikingstad, Gun Kristensson, Vikingstad

Svenska Kennelklubbens förtjänsttecken kommer att tilldelas följande: 
Gunilla Ahlberg, Tvååker, Ingrid Andersson, Väse, Christina Bjerstedt- Ohlsson, Önnestad, Charina Fäldth, Sundsbruk, Jan Hallberg, Växjö, Ann-Charlotte Hillberger, Rimbo, Hans Johansson, Borgholm, Per-Inge Johansson, Sköldinge, Elizabette Kallin-Forssberg, Boden, Åsa Lindholm, Älvsjö, Sverre Lindqvist, Sala, Gunnar Norlin, Luleå, Ingrid Olsen, Sjöbo, Uno Olsson, Kalix, Ionie Oskarson, Fjärås, Lennart Peterson, Stenungsund, Torbjörn Skaar, Tyresö, Kerstin Stavenborn, Helsingborg, Sabina Swahn, Torna- Hällestad, Inga-Lill Svanstedt, Partille, Kjell Svensson, Skokloster, Ulla Therman, Finspång, Staffan Thorman, Knivsta, Anna Uthorn, Färgelanda, Hans von Essen, Nyköping, Per-Arne Thorell, Svängsta, Sirkka-Liisa Johansson, Kolbäck.

[2009-05-05]

ETT PRIORITERAT MÅL FÖR SVENSKA KENNELKLUBBEN

Sunda och friska rashundar

De allra flesta rashundar i Sverige mår bra och lever sunda, friska liv - undersökningar visar att den svenska hundstammen har en högre medelålder än tidigare. Samtidigt förekommer det exteriöra överdrifter inom hundaveln, som potentiellt kan bli ett stort problem inom vissa raser.

Det är knappast någon nyhet för svenska uppfödare eller för Svenska Kennelklubben, som sedan trettio år aktivt har arbetat förebyggande för att minska sjukdomsförekomsten bland våra raser.

Särskilda rasspecifika domaranvisningar (SRD)
För att förhindra att hälsovådliga överdrifter premieras på hundutställningar har Svenska Kennelklubben tagit fram ett material kallat Särskilda rasspecifika domaranvisningar (SRD). Där görs exteriördomarna uppmärksamma på 47 raser med rastypiska överdrifter som kan ge hälsoproblem. Det är bara en åtgärd i en lång rad av insatser som Svenska Kennelklubben har gjort under åren.

Svenska Kennelklubben arbetar för att befrämja hälsan hos våra rashundar genom regelverk, utbildning och öppenhet. I stadgar, grundregler och avelspolicy betonas att sundhet och friskhet ska komma i första hand. De svenska domarna får en gedigen utbildning där mycket fokus läggs på att domarna ska premiera fysiskt och mentalt friska hundar utan exteriöra överdrifter.

Öppenhet en viktig del
Öppenhet och tillgång till information är en annan viktig del av hälsoarbetet. I Svenska Kennelklubben redovisas veterinärmedicinska resultat helt öppet vilket gör att uppfödarna har mycket god information om de hundar som ska användas i aveln. Så gott som samtliga rasklubbar har upprättat rasspecifika avelstrategier som fungerar både som information till uppfödarna och som riktlinjer för hur en god avel med fokus på hälsa ska bedrivas inom rasen.

Svenska Kennelklubben har också ett nära samarbete med försäkringsbolag, veterinärer och forskare och stöder svensk hundforskning med betydande belopp för att få kunskap om de sjukdomar som drabbar våra hundar.

Avelsarbetet är i hög grad internationellt vilket gör att svenska uppfödare inte på egen hand kan ändra hälsoläget i en ras. Rasstandarderna gäller internationellt och standarden skrivs av det land som rasen kommer i från. Det arbete som Svenska Kennelklubben har gjort för att befrämja hälsan hos de svenska rashundarna gör Sverige till en förebild i många hundländer. De åtgärder som har vidtagits för att motverka exteriöra överdrifter har mottagits mycket positivt på många håll.

Under tiden fortsätter arbetet här hemma med att sprida kunskap och medvetenhet kring riskerna med överdriven avel.

Några av de åtgärder som SKK har vidtagit genom åren:

• 1979 påbörjades arbetet med att ta fram hälsoprogram för olika raser. Hälsoprogrammen har till syfte att undersöka de ärftliga hälsoproblem som finns och ge uppfödarna ett bra underlag för avelsarbetet.
• På 1980-talet började veterinärmedicinska resultat redovisas öppet.
• Under 1990-talet gjorde SKK ett tillägg i samtliga rasbeskrivningar angående hundars hälsa och mentalitet.
• 2001 förbjuder SKK bland annat avel med hundar med allvarliga sjukdomar eller funktionsnedsättningar.
• 2001 utarbetas rasspecifika avelsstrategier, där bland annat det nuvarande hälsoläget i rasen liksom framtida målsättningar formulerats. Det är ett unikt projekt inom hundvärlden!
• 2006 förbjuder SKK bland annat avel mellan alltför närbesläktade individer.
• Avelsdata, med uppgifter om veterinärmedicinska resultat bland annat, blev tillgängligt på internet 2007.
• 2009 tas de rasspecifika domaranvisningarna i bruk, för de 47 raser som har rastypiska överdrifter som kan ge hälsoproblem.

[2009-03-26]

PEDIGREE DOGS EXPOSED

BBC-film om rashundars ohälsa på SVT

I slutet av förra månaden (2009-03-29) sände SVT:s Dokument Utifrån den omtalade filmen Pedigree Dogs Exposed som producerats av engelska BBC. I filmen kallas aveln av renrasiga hundar för den största välfärdsskandalen någonsin på djursidan.

Filmen sändes i England under hösten 2008 och skildrar flera populära hundraser som sjuka och defekta. Det är en ganska skrämmande bild av hundaveln som engelska veterinärer och forskare målar upp och det är den engelska kennelklubben som får stå till svars.

En väckarklocka för många
Filmen kommer säkert att fungera som en väckarklocka i den svenska hundaveln även om de hälsoproblem som är förknippade med rashundar knappast är någon nyhet för svenska uppfödare. Svenska Kennelklubben har sedan trettio år tillbaka arbetat förebyggande för att minska sjukdomsförekomsten bland våra raser.

Svenska Kennelklubben arbetar för sunda hundar
Svenska Kennelklubben arbetar för att befrämja hälsan hos våra rashundar genom regelverk, utbildning och öppenhet. I stadgar, grundregler och avelspolicy betonas att sundhet och friskhet ska komma i första hand. De svenska domarna får en gedigen utbildning där mycket fokus läggs på att domarna ska premiera fysiskt och mentalt friska hundar utan exteriöra överdrifter.

Öppenhet och tillgång till information är en annan viktig del av hälsoarbetet. I Svenska Kennelklubben redovisas veterinärmedicinska resultat helt öppet vilket gör att uppfödarna har mycket god information om de hundar som ska användas i aveln. Så gott som samtliga rasklubbar har upprättat rasspecisfika avelstrategier som fungerar både som information till uppfödarna och som riktlinjer för hur en god avel med fokus på hälsa ska bedrivas inom rasen.

Svenska Kennelklubben har också ett nära samarbete med försäkringsbolag, veterinärer och forskare och stöder svensk hundforskning med betydande belopp för att få kunskap om de sjukdomar som drabbar våra hundar.

Allt är inte bara negativt
Filmen visar en förfärande baksida av hundaveln men fokuserar enbart på det negativa. Svenska Kennelklubben måste självklart göra allt som går för att komma till rätta med hälsoproblemen men vi får inte glömma att de allra flesta rashundar i Sverige mår bra, lever länge och är väl skötta. Rashundsavel handlar inte bara om utseende utan minst lika mycket om funktion. Att vi även i framtiden ska ha raser som är särskilt lämpade för till exempel älgjakt eller som polishund är nog de flesta överens om

Vi får heller inte glömma att det pågår mycket positiv verksamhet som är till glädje och nytta för både hunden och hundägaren. Med bra regelverk, välutbildade uppfödare och domare och öppenhet för de hälsoproblem som trots allt finns bland våra hundar ser framtiden för våra rashundar betydligt ljusare ut än den bild som ges i filmen.

LÄS MER om Svenska Kennelklubbens hälsoarbete nedan, men även på SKKs egen web-plats [www.skk.se].

Svenska Kennelklubbens hälsoarbete

Redan 1979 införde Svenska Kennelklubben de första hälsoprogrammen för att antal raser. Hälsoprogrammen har till syfte att undersöka de ärftliga hälsoproblem som finns och ge uppfödarna ett bra underlag för avelsarbetet.

I Svenska Kennelklubbens grundregler, som alla medlemmar är skyldiga att följa, står bland annat att uppfödare endast ska använda hundar som inte har allvarliga sjukdomar eller funktionsnedsättningar och att inte para hundar som kan förväntas ha ökad risk för att få sjuka valpar. I grundreglerna står också att föräldradjuren inte får paras med sin egen avkomma och att man inte får para helsyskon med varandra.

I Svenska Kennelklubben redovisas veterinärmedicinska resultat helt öppet sedan 25 år tillbaka och sedan 2007 redovisas alla resultat via webbtjänsten Avelsdata som är fri att använda för vem som helst. Avelsdata hade under 2008 en halv miljon besökare varav 20.000 unika. I Avelsdata kan uppfödarna se vilka veterinärmedicinska resultat som har registrerats för det tilltänkta avelsmaterialet i flera generationer bakåt. Det går också att göra beräkningar för att se att inte inavelsgraden blir för hög en tilltänkt parning.

Svenska Kennelklubben har ett mycket nära samarbete med det ledande försäkringsbolaget Agria vilket innebär att Svenska Kennelklubben har tillgång till statistik vad gäller sjukdomar som krävt veterinärvård. Svenska Kennelklubben har också ett nära samarbete med veterinärer och forskare och stöder svensk hundforskning, som framför allt handlar om hälsofrågor, med betydande belopp.

Så gott som samtliga rasklubbar inom Svenska Kennelklubben har sedan en tid tillbaka rasspecifika avelsstrategier där bland annat det nuvarande hälsoläget liksom framtida målsättningar formulerats. Det är ett unikt projket inom hundvärlden som syftar till att ge rasklubbarna och uppfödarna en handlingsplan för att nå de avelsmål om sunda och funktionella hundar som Svenska Kennelklubben ställt upp.

Det finns dock problem...
Trots att Svenska Kennelklubben har arbetat med hälsofrågorna under lång tid finns det fortfarande raser som har allvarliga hälsoproblem, bland annat på grund av exteriöra överdrifter.

Svenska Kennelklubben har därför utarbetat rasspecifika domaranvisningar för 47 raser där domarna görs uppmärksamma på rastypiska överdrifter som kan ge hälsoproblem. Anvisningarna har skickats till alla svenska och nordiska domare och inbjudna utomnordiska domare får den skickad till sig i samband med inbjudan att döma.

Svenska utställningsdomare är mycket välutbildade och det innebär att Svenska Kennelklubben genom grundutbildning, vidareutbildning och domarkonferenser har goda möjligheter att uppmärksamma domarna på de hälsoproblem som finns inom raserna. De svenska domarna är också relativt få vilket förenklar informationsspridningen inom domarkåren.

Blandraser friskare?
Blandrashundar beskrivs ofta som friskare än renrasiga hundar men det finns i dag ingen säker statistik som kan bekräfta det. Blandrashundar är i mindre utsträckning försäkrade och veterinärundersökta varför man inte enkelt kan jämföra en renrasig hund med en blandrashund.

Om en renrasig hundras enligt regelverket måste genomgå en höftledsröntgen kan ett antal hundar med till exempel dåliga höfter att hittas men det innebär ju inte att rasen i genomsnitt är sämre än blandrashundar som aldrig har undersökts.

Långsam, långsiktig process...
Avelsarbetet är en långsam process och det tar många år innan arbetet ger frukt. Det är också i hög grad internationellt vilket gör att svenska uppfödare inte på egen hand kan ändra hälsoläget i en ras. Rasstandarderna gäller internationellt och standarden skrivs av det land som rasen kommer i från.

Uppfödarna har många faktorer att ta hänsyn till utöver hälsoaspekterna. Hunden ska vara funktionell och ha rätt mentalitet och ha sund exteriör för att uppfödaren ska kunna vara nöjd med sitt arbete.

[2009-01-14]

SVENSKA KENNELKLUBBEN VARNAR:

Köp inte gathundar från utlandet!

I kväll onsdag (09-01-14) sänder SVT:s Uppdrag granskning ett program om hur sjuka gathundar från Spanien förmedlas till Sverige av hjälporganisationen Julie Rescue med hjälp av systematisk förfalskning av friskhetsintygen i de så kallade EU-hundpassen.

Flera svenskar som köpt påstått friska spanska gathundar har enligt SVT vid ankomsten kunnat konstatera att så inte var fallet.

Svenska Kennelklubben avråder från att ta hand om gathundar från andra länder. Ur smittskyddsynpunkt kan det vara ödesdigert att importera sjuka eller undermåligt vaccinerade hundar eftersom dessa kan sprida nya sjukdomar till de svenska hundarna och i värsta fall även till människa och andra djur.

Det är också en risk att man, som Uppdrag granskning visar, får en sjuk hund som kräver mycket vårdinsatser och medicinering och det var kanske inte något man räknat med från början. Dessutom kan flytten i sig och miljöombytet utlösa kraftiga stressreaktioner hos hunden.

Det är behjärtansvärt att svenska hundälskare vill ta hand om hundar som har det svårt men ur många aspekter är det bättre att försöka minska lidandet på plats genom att stödja seriösa hjälporganisationer som verkar för en lösning inom landet. Om man vill göra en konkret insats är ett alternativ att ta hand om en svensk osåld valp från en seriös uppfödare med dokumenterad bakgrund.

I dagsläget finns det inom vissa raser en hel del osålda äldre valpar som har ett stort behov av ett tryggt hem och en egen husse och matte som kan ge dem den tid och omtanke som behövs. Ett annat alternativ är att ta hand om de omplaceringshundar som finns hos djurskyddsorganisationer som till exempel Hundstallet.

[2009-01-09]

REGISTRERINGSSTATISTIK FÖR HUNDAR 2008

Fortsatt starkt hundintresse i Sverige

2008 nyregistrerades 61.014 hundar hos Svenska Kennelklubben! Det är en marginell minskning från föregående år och visar att hundintresset håller i sig.

För femte året i rad registrerade Svenska Kennelklubben över 60 000 hundar vilket historiskt sett är exceptionellt. Nedgången av valpregistreringen, som kom under andra halvåret, kan vara ett första tecken på ett trendbrott men det kan också vara en anpassning till marknaden då ingen uppfödare vill stå med osålda valpar. Det viktigaste för majoriteten av Svenska Kennelklubbens uppfödare är inte att sälja så många hundar som möjligt utan att se till att de hundar man föder upp hamnar i goda händer.

En trend vi kan se idag är att svenska hundägare inte längre ser sin hund som bara ett husdjur utan som en familjemedlem och lägger därför ner mycket pengar, tid och omsorg på hunden. Det har också inneburit att marknaden för till exempel teveprogram, kurser, hundmat och hundprylar har ökat markant. Det ökade utbudet är positivt så länge det kommer hunden, hundägaren och i förlängningen samhället till gagn.

Schäfer, labrador retriever och golden retriever står ohotade på de tre första platserna på 20-i-topplistan över flest registrerade hundar trots att samtliga tre minskar med cirka 10–15 procent. Schäfern står kvar som etta, vilket den gjort sedan 1964!

Chihuahua ökar procentuellt mest bland de 20 största raserna. Om man  räknar ihop de två hårlagen skulle den hamna på en tredjeplats och knuffa ut golden retriever från pallplatsen. Ökar gör också rottweiler som är den femte mest registrerade rasen medan de utpräglade jakthundarna fortsätter att minska. Drever och norsk älghund grå försvann från topp 20 i år. Dansk-svensk gårdshund är nykomling på topplistan med en 19:e plats. Internationella kennelfederationen, FCI, godkände rasen internationellt så sent som förra året.

Vinthundar (grupp 10) och sällskapshundar (grupp 9) fortsätter att öka. Största ökningen, såväl procentuellt som  i antal hundar, står dock  den brokiga gruppen med schnauzer, pinscher, molosser, bergshundar samt  sennenhundar (grupp 2). Största minskningen finns i grupp 6, 7 och 8 som domineras av utpräglade jakthundar.

Presskontakt/Ytterligare information

Har du frågor som du inte finner svar på här och/eller behov av ytterligare information är du välkommen att kontakta Svenska Kennelklubbens pressansvarige:

Hans Rosenberg, Press och PR-ansvarig på SKK, på telefon 08-795 30 18, eller via telefax 08-795 30 40.

HANS ROSENBERG,
PR/Press-ansvarig. Sv. Kennelklubben | e-post: