|
|
FÖRÄNDRINGAR I REGELVERKET
Förändringar i regler för championat fr.o.m 2010-07-01
Från den 1 juli 2010 ändras reglerna för Svenskt Viltspårsprovschampionat (SE VCh). Kravet på att ett av första prisen i öppenklass ska vara taget på ordinarie prov tas bort.
Då inga championat kan utfärdas retroaktivt införs en övergångsregel som innebär att en hund som före den 1 juli 2010 har minst tre första pris i öppenklass på viltspårsprov från rörliga prov behöver ta ytterligare ett första pris i öppenklass oavsett provform (rörligt eller ordinarie):
Svenskt viltspårprovschampionat, SE VCh
SKK-WEBB: Besök även Svenska Kennelklubbens webb-plats; [www.skk.se/
].
|
NYTT ALLMÄNT MENTALTEST UNDER LUPPEN
I det moderna samhället utgör hundar ett uppskattat men påpassat inslag och hund-ägaren ställs ständigt inför allt högre krav på anpassning och hänsyn. Frågan är dock vilka krav hundägarna kan ställa på sina hundar?
I viss mån avgör hundens rasspecifika egenskaper vad hundägaren kan förvänta sig. Idag finns därför prov där möjlighet ges att testa hur hunden fungerar inom rasens ursprungliga användningsområde. Men hur definieras och tar sig hundens egenskaper uttryck i vardagen?
En allmän mentaltest för hundar har därför länge efterfrågats och nyligen presenterades ett förslag som en grupp forskare utarbetat på uppdrag av SKK. Forskargruppen består av Curt Blixt, Kenth Svartberg, Per Arvelius och Sofia Trenkle-Nyberg som alla är väl kända och högt respekterade för sina kunskaper i ämnet.
Beteende och personlighetsbeskrivning för hund
Deras test har fått benämningen BPH vilket är en förkortning av ”beteende och personlighetsbeskrivning för hund”. Den har sin utgångspunkt i MH (Mentalbeskrivning för hund) och kan beskrivas som ett basMH. Tanken är att den ska kompletteras med rasspecifika tester. På så vis ska man kunna få en så komplett bild som möjligt av utvecklingen av såväl rasernas specifika- som generella egenskaper och mentala status.
BPH-prototypen består av sju tidsbestämda delmoment där testledaren gör sammanlagt 450 bedömningar. Exempelvis är ett moment att hunden skall gå på ett udda underlag under en viss tid. Testledaren bedömer då hundens beteende regelbundet flera gånger under den tiden. Först noterar testledaren kanske att hunden visar flyktbeteende som en stund senare noteras ha gått över i oro. När ytterligare tid av den som avsatts för momentet har tickat iväg och det är dags för testledarens tredje bedömning blir kanske den att hunden är helt lugn.
Utöver det detaljerade protokollet skall testledaren även skriva en sammanfattning av hundens beteende. Själva protokollet kommer – precis som MH-protokoll – bli svåra att tolka för den enskilde hundägaren, ett omfattande jämförelsematerial krävs för att utröna avvikelser.
Skriven sammanfattning viktig
Sammanfattningen är viktig för att motivera ”vanliga” hundägare att testa sin hund för i den är det tänkt att testledaren skall ge hundägaren ett par punkter ”att tänka på”. Märk väl att det är en beskrivning som görs, någon värdering av hundens beteende blir det däremot inte. Det är upp till rasklubben att bedöma vilka egenskaper som är önskvärda och inte.
Innan hunden testas kommer ägaren fylla i en enkät om hur hunden beter sig i vardagsmiljön. Syftet är att i möjligaste mån bedöma hunden som den är, inte som den råkar vara just där och då. Alla kan ha en ”dålig” dag. Även hundar. Arbetet har nu kommit så långt att man ska prova hur det i praktiken. 200 hundar av fem raser kommer att göra BPH under 2010.
Därefter väntar utvärdering och avrapportering till SKK sommaren 2011.
Parallellt med detta arbetar SKK/Centralstyrelsen nya Kommittéen för Hundars Mentalitet med att förbereda hur verksamheten skall administreras när den drar igång på allvar. Det finns en rad spörsmål som måste besvaras. Exempelvis kommer det ju att behövas testledare: Vem auktoriserar dem? Var skall utbildningen ske?
–Det är ett väldigt intressant projekt men vi får lov att ha ett stort tålamod, än är det en bra bit kvar, säger Svenska Kennelklubbens VD Ulf Uddman.
|
||
FÖRSLAG FRÅN JORDBRUKSVERKET
Jordbruksverket (SJV) har haft ett uppdrag från regeringen att utreda förutsättningarna för ett nytt system för kontroll av djurskyddet vid tävlingar med djur.
I förslaget som lämnats till regeringen ser SJV flera möjligheter att förstärka djurskyddet genom ett system där bland annat kontroll av träning och tävling kopplas samman och obligatorisk egenkontroll införs för de som i dag saknar krav på veterinär närvaro.
I förslaget pekar Jordbruksverket på nya möjligheter med olika modeller av egenkontrollsystem som alternativ till de statligt anställda veterinärer som övervakar djurskyddet i dag vid tävlingar med djur. SJV ser möjligheter att förstärka djurskyddet genom att:
Tävlingsarrangörer som väljer att använda egenkontrollprogram kan i dessa ställa krav som lyfter djurskyddet över den miniminivå som djurskyddslagstiftningen anger.
Om inte det nya systemet för kontroll av djurskydd utnyttjas innebär det att ett system med statligt anställda ban- och tävlingsveterinärer kvarstår. Dessutom kan ban- och tävlingsveterinärerna behövas under en övergångsperiod medan ett nytt system byggs upp eller som en lösning för de tävlingsarrangörer som inte väljer att ansluta sig till det nya systemet. Utöver det föreslagna systemet och de statliga ban- och tävlingsveterinärerna finns länsstyrelserna som kontrollmyndighet för att utföra den offentliga djurskyddskontrollen.
Vid travtävlingar och andra typer av tävlingar där de tävlande djuren besiktigas av veterinär före start föreslår Jordbruksverket en förstärkning av djurskyddet. För att utveckla dagens system föreslås att djuren ska besiktigas såväl utan utrustning som i rörelse. Besiktning under rörelse kan ske antingen vid hand, t.ex. vid ryttartävlingar, eller med utrustning vilket är aktuellt exempelvis vid travtävlingar. Syftet med besiktningen är att förhindra att djur som inte är i tävlingsmässigt skick ska deltaga.
LÄS MER: Se även jordbruksverkets (SJVs) web-plats: [www.sjv.se/
]
| SVENSKA KENNELKLUBBEN om FÖRSLAGET FRÅN SJV |
| På annan plats i tidningen så kommenterar SKKs VD Ulf Uddman föslaget så här: –Det lär inte bli några förändringar som kommer att påverka våra verksamheter. För hästsporten aviserades däremot en hel del tuffare krav. SKK-WEB: Läs mer på Svenska Kennelklubbens egen web-plats; [www.skk.se/]. |
|
GEMENSAMMA NORDISKA REGLEMENTEN
Nu är de gemensamma utställningsbestämmelserna för de nordiska länderna klubbade och klara.
–Nu går vi in i formaliafasen, vilket betyder information och utbildning samt att några små frågetecken skall rätas ut, säger Svenska Kennelklubbens VD Ulf Uddman.
Från och med den 1 januari 2011 kommer bestämmelserna att gälla. En av förändringarna är att certet alltid kommer att delas ut i bästa hane- och bästa tikklass
istället för i exempelvis jaktklass. Det är en förändring som bekymrar vissa jaktrasklubbar, då man enligt nu
gällande bestämmelser delar ut cert till alla hundar som erhåller CK i jaktklass. Detta är ett exempel på ett frågetecken som skall rätas ut framöver.
YTTERLIGARE INFO: Alla detaljer om hur de gemensamma bestämmelserna ser ut, kommer att presenteras och förklaras här i tidskriften Hundsport under hösten.
SKK-WEBB: Besök även Svenska Kennelklubbens webb-plats; [www.skk.se/
].
|
REGISTRERINGS AKTUELLT
Från årsskiftet 2010 ersätts den gamla landskoden för svensk (S) med SE i alla av Svenska Kennelklubbens (SKKs) olika register. Det innebär till exempel att förkortningen för svensk utställningschampion framöver kommer att skrivas SE UCH och titeln Svensk Vinnare SE V. Observera att ett mellanslag ska finnas mellan landkoden och titeln.
Alla svenska championatstitlar kommer att omvandlas i registret. De hundar som registreras från och med den 1 januari 2010 i Sverige kommer att inleda sitt registreringsnummer med koden SE.
|
GEMENSAMMA NORDISKA REGLEMENTEN
Det blir allt vanligare att tävla utomlands med sin hund. Utställningsbestämmelserna kan dock ställa till en hel del huvudbry då varje land har gjort nationella tolkningar, infört egna undantag och specialregler vilket förändrat det ursprungligen gemensamma regelverk som en gång utarbetades av FCI. Under det gångna året har de nordiska kennelklubbarna lagt ned mycket arbete på att utforma gemensamma utställningsbestämmelser för Norden.
Arbetet med tuffar på enligt plan. Inom kort kommer SKKs centralstyrelse att göra de sista justeringarna från svensk sida och i januari 2010 väntas AU, Nordisk Kennel Unions högsta beslutande organ, klubba igenom den slutgiltiga versionen. De nya reglerna beräknas träda i kraft den 1 januari 2011.
–Eftersom vi är fyra länder som skall komma överens kommer vi självklart tvingas jämka lite. Exakt vilka jämkningar som har gjorts kommer vi att redovisa inom kort, säger Svenska Kennelklubbens (SKKs) VD Ulf Uddman.
|
UTSTÄLLNINGSARRANGÖRERNAS DOMAR-BOKNINGAR
Finaltävlingarna på SKKs utställningar är inofficiella tävlingar men anses ändå viktiga, bland annat då många prestigefulla ”års-bästa-tävlingar” baseras på dem. Ibland dömer en domare samma finalgrupper på flera länsklubbsutställningar i rad och inom samma geografiska område vilket inte uppskattas. Oftast beror det på att Länsklubbarna inte vet vilka domare grannklubbarna bokat.
SKK:s Centralstyrelse (CS) har därför givit Utställningskommittén i uppdrag att se över vilka rutiner utställningsarrangörerna har när de bokar domare. De ska även undersök möjligheten att skapa ett webbaserat verktyg som ger Länsklubbarna möjlighet att på ett tidigt stadium ta del av varandras bokningar.
|
RASSPECIFIKA DOMARANVISNINGAR (SRD)
De särskilda rasspecifika domaranvisningar (SRD) verkar fungera. Under första halvåret har 1.300 domarrapporter lämnats in. Huruvida de funnit några exteriöra överdrifter och i så fall, hur vanliga de är, är dock ännu oklart.
–När året är slut kommer de att summeras och utvärderas. Kanske kommer vi fram till att någon ras skall plockas bort från listan. Kanske behöver vi förtydliga vissa frågeställningar, vi får se. Så här långt är vi mycket nöjda med gensvaret, säger Svenska Kennelklubbens (SKKs) VD Ulf Uddman.
SRD har även rönt stort intresse ute i världen. Dels har många av de utländska domarna som dömt i Sverige under året visat sin uppskattning och tagit med sig anvisningarna för att visa i sina hemländer. Dessutom fick Ulf Uddman under ett besök hos den brittiska kennelklubben möjlighet att presentera projektet för representanter från flera kennelklubbar.
–De var mycket intresserade. SRD är ett konkret verktyg, även om vissa raser kan se olika ut i olika länder kan de flesta känna igen problemen, berättar Ulf Uddman.
Han berättar vidare att FCI ska utifrån SRD vända sig till de aktuella rasernas hemländer och fråga om de kan se över sina rasers standards. Kanske kan de förtydligas? Kanske behöver det göras tillägg?
SKK-WEBB: Besök även Svenska Kennelklubbens webb-plats; [www.skk.se/
].
|
NATIONELLA DOPINGKOMMISSIONEN (NatDopK) INFORMERAR:
Nationella Dopingkommissionen (NatDopK) vill uppmärksamma SKKs medlemmar på att västen Back-On-Track marknadsförs med information om att den har egenskaper som påskyndar bland annat läkning av olika skador på hundar, och/eller häver smärta för hunden och att detta sker genom att västen är preparerad med ospecifiserade keramiska substanser.
Därigenom har NatDopK beslutat att västen faller under Dopingreglementets 7.1 Otillåtna metoder, vilket betyder att det är 7 dygns karenstid efter det att västen använts. Karenstiden innebär då att hundägaren inte får använda "Back-On-Track-västen" 7 dygn innan hunden deltar på prov, utställning eller tävling. Denna karenstid gäller om hunden INTE anses vara frisk.
NatDopK vill uppmärksamma att västen Back-On-Track marknadsförs med att ge följande effekter:
NatDopKs beslut grundar sig, dels på Dopingreglementets 7.1 Otillåtna metoder, dels på det faktum att Djurskyddslagen föreskriver att djur som är sjuka eller har/visar smärta inte får belastas. Med andra ord inte delta vid prov, tävling eller utställning. Gällande träning kan inte lagen tolkas på annat sätt än att endast rehabiliteringsträning är tillåten.
När det gäller Nationellt Dopingreglemente för hund ska det uppmärksammas att detta skiljer sig på ett flertal punkter från reglementen på humansidan. Orsaken är främst att det rent juridiskt anses att varje människa själv svarar för sin behandling / medicinering. Detta kan av självklar anledning inte ett djur svara för.
För de hundägare som önskar använda en värmande väst så är till exempel västar av Neopren- eller Fleecematerial tillåtna för att hålla sin hund varm.
SKK-WEBB: Besök även Svenska Kennelklubbens webb-plats; [www.skk.se/
].
|
INFORMATION FRÅN UTSTÄLLNINGSKOMMITTÉN
Nytt internationellt championat (C.I.E) FCI har beslutat att införa ett nytt internationellt championat (C.I.E) och därför inför SKK de förkortningar FCI använder för sina championattitlar.
C.I.B (International Beauty Champion)
Tilldelas hund som ej är av arbetande ras och som erhållit fyra (4) CACIB utdelade i minst tre (3) länder
av minst tre (3) domare. Minst ett år och en dag ska ha förflutit mellan första och sista CACIB.
För hund av arbetande ras krävs två (2) CACIB utdelade i två (2) länder av två (2) domare plus arbetsmerit
i enlighet med tidigare regelverk (se SKKs Utställnings- och hampionatbestämmelser).
Alla dispenser från regelverket som SKK tidigare erhållit efter särskild ansökan till FCI har upphört med anledning av det nya championat (C.I.E) som införts.
I övrigt är kraven desamma som för tidigare INTUCH. SKK har tillskrivit FCI och avvaktar besked gällande exempelvis om svenska bruksprovsmeriter fortfarande jämställs med IPO.
C.I.E (International Show Champion)
(Fr.o.m 2009-01-01) Nytt championat som tilldelas hund av arbetande ras som erhållit fyra (4) CACIB utdelade i minst tre
(3) länder av minst tre (3) domare, men inte har arbetsmerit för att kunna ansöka om C.I.B enligt
ovan. Minst ett år och en dag ska ha förflutit mellan första och sista CACIB.
Från denna regel har de nordiska kennelklubbarna (gäller ej DKK) tillsvidare beslutat att undanta samtliga jakthundraser som har Sverige, Norge eller Finland som ursprungsland. SKK har tillskrivit FCI och avvaktar besked gällande exempelvis retroaktivitet. SKK har februari 2009 fått besked från FCI angående retroaktivitet. C.I.E kan utdelas retroaktivt, men endast för nu levande hundar.
C.I.T (International Working Champion)
Tilldelas hund som erhållit två (2) CACIT utdelade i två (2) länder av två (2) domare plus lägst 2:a
pris i kvalitetsbedömning på internationell utställning vid lägst 15 månaders ålder i jakt-/bruksklass
eller öppen klass.
Kraven är oförändrade i förhållande till t ex tidigare INTBCH och INTJCH.
| Publiceras med reservation för eventuella ändringar... |
![]() |
![]() |
![]() |
|
![]() |