|
|
 |

Vad döljer sig egentligen bakom alla de kryptiska beteckningarna? För dig som inte har riktig koll på vad som skiljer virus, maskar och trojaner åt försöker jag här reda ut de begreppen.
Datorvirus är ett sant otyg. Därom torde de allra flesta människor med någon som helst erfarenhet av datoranvändning vara ense. Men hur ska vi bära oss åt för att skydda oss emot dem?
Ett bra sätt kan vara att till att börja med lära sig att känna igen dem och vad som skiljer de olika virusen åt.
Virus, små bitar elak kod
Datorvirus utgörs av små bitar kod som kan skada eller radera information, filer eller program på datorers hårddiskar. Precis som biologiska virus kan datorvirusen sprida sig.
Datorer kan drabbas av virus när användaren laddar ned en smittad fil från internet, klickar på en bifogad fil i ett e-postmeddelande eller kopierar en smittad fil, exempelvis från en diskett eller liknande.
När viruset väl finns inbäddat i en dators filer kan det börja skada, korrumpera eller förstöra information. Vanliga symptom på virus är bland annat konstiga tecken eller meddelanden som plötsligt visas på skärmen.
Vem tillverkar virus?
De allra första datorvirusen tillverkades av programmerare som var ute efter att glänsa med sina färdigheter och visa hur pass enkelt det var att tränga in i datorernas säkerhetssystem.
Hackare som ville "skryta" om sina kunskaper inför andra hackare. Så är det av allt att döma fortfarande med majoriteten av datorvirus.
Olika typer av virus
Det finns tiotusentals kända virus. Nya tillkommer ständigt i en strid ström. Det finns dessutom flera olika sorters datorvirus. De fyra mest välkända är bootsektorvirus, filinfekterande virus, maskar och trojanska hästar.
|
  |

|
 |
 |
Söktips Web |
 |
 |
Bra Verktyg |
 |
 |
Virus Skydd |
 |
Vad är Virus? |
 |
|
|
Bootsektorvirus
När en dator sätts igång letar den först av allt i hårddiskens bootsektor innan den laddar operativsystemet eller någon annan startfil. Ett bootsektorvirus är utformat för att ersätta informationen på hårddiskens bootsektor med en egen kod.
När en dator har smittats läses virusets kod in i datorns minne först. När väl viruset finns i minnet kan det kopiera sig självt till andra diskar som används i den smittade datorn.
Exempel på den här sortens virus är Michaelangelo, Junkie och Ohio.
Filinfekterande virus
Ett filinfekterande virus fäster sig självt vid en körbar programfil genom att lägga sin egen kod till filen. Virusets kod ändrar sig ofta så att ingreppet är svårupptäckt. När den smittade filen öppnas kan viruset fästa sig vid andra programfiler.
Filer som smittats av den här sortens virus har oftast ändelsen .com, .exe eller .sys.
Datasabotage inträffar när viruset startas. Viruset kan startas när en smittad fil körs eller vid ett givet datum.
Exempel på den här sortens virus är Enigma, Loki och Nemesis.
Trojanska hästar
Tekniskt sett är en trojansk häst inte ett virus. Den huvudsakliga skillnaden mellan ett virus och en trojansk häst är att program av det senare slaget inte kopierar sig självt. Det ser användaren bedrägligt nog själv till att göra när han eller hon öppnar det.
En trojansk häst gömmer sig som ett fullt lagligt program som till exempel ett spel eller något slags hjälpmedel.
När det väl startas kan det dock förstöra eller förändra data. En trojansk häst kan innehålla virus, men är inget virus i sig själv.
Exempel på trojanska hästar är Aids Info, Twelve Tricks, Darth Vader och Back Office.
Maskar
Den just nu vanligaste typen av virus. En mask är ett självständigt program som kopierar sig självt. Det vandrar från en dator till nästa via nätverksanslutningar. Ofta använder sig maskar av e-postservrar för att snabbt sprida sig.
Under sin spridning kan de lamslå hela nätverk, ofta via bifogade filer i e-postmeddelanden. Ibland utgörs en mask av kod som inte är direkt skadlig, enbart överbelastande.
Exempel på ökända maskar är Sobig.c, Klez, Ganda och Sircam.
 |
För Hundsport.se: ROBERT WIDHOLM | e-post:  |
|