Sommartips: Sommar är lika med
fara för ORMBETT
En ormbiten hund får ofta allvarliga skador. Rätt hantering kan förbättra hundens chanser att bli frisk.
Det är inte lätt att veta vilken som skall bli årets första stora ormbettsdag. Vädret avgör.
IBLAND KOMMER EN första topp en söndag på våren, när ormarna är trötta och vill ligga och slöa på en solvarm häll. Ett annat år är det valborg eller pingst och något år kommer ormbetten först till midsommar.
För oss på Det Stora Djursjukhuset är mönstret alltid detsamma. Det är en varm och solig dag, som gjord för en skön promenad med hunden. Många är lediga. Jouren får första samtalet om ormbiten hund vid 10-tiden på förmiddagen.
Sen kommer det ett samtal i timmen under hela dagen och det kommer in en ormbiten hund varannan timme.
Mot kvällen kan fem stycken ha skrivits in för intensivvård och några är i hemmet på behandling och för observation.
Bett
Ett ormbett är mycket smärtsamt, särskilt om ormen inte bara huggit tänderna i hunden utan även sprutat in gift. Ofta far hunden rätt upp i luften och skriker högt. Hundar blir bitna i nosen eller i tassarna, främst i framtassarna när de trampar på ormen för att hindra att den ringla bort.
Märken efter huggtänderna kan ibland ses som två små parallella blodiga streck med en halv centimeters mellanrum. Ormbett utan giftinjektion förekommer men är mindre vanligt.
Symtom
Efter giftinjektion kommer ganska snabbt en kraftigt ömmande och svampig blåröd svullnad som ökar i storlek timme för timme. Hunden kan bli yr och vinglig, slö och i värsta fall medvetslös.
Akut kräkning och diarré förekommer och likaså tung och rosslande andning, blodtrycksfall och oregelbunden hjärtverksamhet.
Efter en stund kan en ansiktsbiten hund se ut som en flodhästunge i huvudet och en tassbiten hund vägrar ofta stå på den uppsvällda tassen. Svår smärta följer under flera dagar.
Allvarligt
De flesta ormbitna hundar blir ordentligt sjuka eftersom deras påstridiga sätt stressar ormen att tömma sina giftkörtlar helt. Huggormsgift kan ge mycket allvarliga skador och varje ormbiten hund måste behandlas som om dess liv är i fara.
Storleken på hunden eller hundens ålder spelar ingen roll. Det är styrkan i giftet, dosen och bettstället som är avgörande.
Första hjälpen
Ansträngning ger snabb giftspridning i kroppen. En viktig första åtgärd kan vara att inte göra något alls utan att låta hunden vila.
En liten hund kan bäras från platsen. En stor hund som måste gå själv bör vila minst en halv timme. Om den blivit biten i benet bör den helst inte gå alls. Om möjlighet finns så kyler man benet med kallt vatten.
Man skall inte binda av blodcirkulationen eller suga eller skära i bettet. Hunden bör undersökas av veterinär så snart det någonsin är möjligt.
Andra hjälpen
För dig som vistas i ormrik trakt och har långt till veterinären är det bra att ha både kortison och penicillin i hundens medicinlåda. Och så måste lådan verkligen finns där den behövs – i stugan, bilen, båten eller ryggsäcken.
Journumret till veterinär kan antecknas på förpackningarna. Det behöver inte vara den allra närmaste mottagningen utan hellre en som alltid har öppet och som kan ge dig akuta råd medan du tar dig till närmsta djursjukhus.
Tredje hjälpen
På sjukhuset får hunden kortison och penicillin och undersöks noga. Allmäntillståndet, slemhinnornas färg och nervfunktionerna utvärderas. Pulsen bedöms avseende styrka och hastighet och eventuella oregelbundenheter i rytmen.
Många hundar skrivs in för dropp, vård och övervakning. Hjärt-, njur- och leverfunktion kontrolleras och vid tecken på skador i dessa system kompletteras analyserna med mer avancerade mätningar. Skadorna behandlas efter behov.
Blodbrist och gulsot till följd nedbrytning av blodkroppar är allvarliga symtom som ibland uppträder först efter ett par dagar. Tiden för tillfrisknande varierar mellan dagar och månader. Var tjugonde ormbiten hund avlider av skadorna.
Kännetecken
Huggormen, Vipera berus, finns överallt i Sverige utom allra längst i norr. Vissa platser i skärgården är särskilt rika på huggorm. Huggormen är ofta drygt en halv meter lång och honan är större än hanen. Bottenfärgen är grå, brun eller rödbrun och ljusare än mönstret. Ryggbandet är mörkt och slingrande och mer distinkt hos hanen.
Sällsynt kan ormen vara helt svart och kan då vara svår att skilja från en svart snok. Snoken har dock ofta ljusa kind- eller nackfläckar. Ögat är ett säkert skiljetecken; huggormens pupill är lodrät som hos en katt medan snokens är rund.
Men få av oss vill komma så nära ormar att vi artbestämmer dem via pupillformen.
Vanor
Ormar är växelvarma och deras ämnesomsättning regleras av omgivningens temperatur. Vintertid ligger ormen i dvala på frostfri plats. När vårsolen värmer marken vaknar den.
Den första månaden efter vintervilan ligger den mest och gonar sig i solen. Sen följer skinnömsning och parningstid.
Först därefter slår sig ormen ner för säsongen och jakten på föda börjar. Den äter främst sork och grodor och dras därför till platser där sådana djur finns i riklig mängd såsom åkermark och diken.
Giftet
Huggormen har giftkörtlar som mynnar via smala gångar i två ihåliga huggtänder i överkäken.
Giftet innehåller flera komponenter: dels nervgift som förlamar bytet och dels olika enzymer som underlättar nedbrytningen av det i tarmen.
Giftet används när ormen jagar. I försvarsläge försöker ormen i första hand att skrämmas genom att resa sig och väsa. I andra hand hugger den med tänderna utan att tömma gift.
Den tar bara till giftet i allra sista hand och då om den är svårt trängd och inget annat hjälper. Giftets styrka varierar med ormens ålder och storlek. Mängden gift påverkas av när ormen senast tömde giftkörtlarna.
Att förebygga
Ormar trivs på varma hällar, i högt gräs, i lövhögar, i öppna komposter, under uthus och i husgrunder. En tomt med kortklippt gräsmatta och utan skrymslen och kryphål gör din trädgård otrivsam och mindre intressant för orm.
Alla svenska ormar är fridlysta och får bara dödas i absolut nödläge. Däremot är det tillåtet att bära iväg en levande orm från sin tomt och placera den en kilometer bort.
Vilket dock kan vara lättare sagt än gjort...
Viktiga ATT-Satser att ha i minnet vid soliga sommardagar…
För Hundsport.se: Vet. BERIT WALLIN-HÅKANSSON |