Diagnosen är: ÖRONINFLAMMATION
Många hundar drabbas av öronproblem. Akut öroninflammation måste ofta behandlas av veterinär. Enkla åtgärder i hemmet kan minska risken för återfall.
 |
 |
| [TILL VÄNSTER] Ett normalt (vänster) öra. A. Ytterörat.
B. Örongångens lodräta del. C. Örongångens vågräta del.
[TILL HÖGER] Ett inflammerat öra. A-C. Örongångens lodräta del är igensvullen. [Illustrationerna publiceras med benäget tillstånd av: Hills Pet Products] |
|
ÖRONINFLAMMATION ÄR EN av de vanligaste orsakerna till veterinärbesök. Hunden kliar sig i ena eller båda öronen och huden i örat är röd och öm. Det finns ett onormalt innehåll i örongången och det luktar illa.
Hos människor är öronproblem en "barnsjukdom" med varbildning innanför trumhinnan. Så är det inte hos hundar. Hos dem sitter problemen i själva huden i örongången eller i ytterörat, eller – vanligast – båda delarna (se bild).
Det är sällsynt med infektioner innanför trumhinnan och det är inte valpar som har öronbesvär utan de vuxna hundarna.
Predisponerande faktorer
Gemensamt för många hundar med öronproblem är att deras öron hänger och att de har riklig pälsväxt runt öronbasen.
Lågt ansatta, långa och tungt nedhängande öron stänger igen själva örongången. Ofta har hundar med denna öronform även en riklig vaxbildning i öronen vilket ytterligare bidrar till problem (se nedan). Dessa egenskaper kallar man för predisponerande.
Hundar med uppstående öron och hundar som har öppna öron med kort päls vid öronbasen, drabbas sällan av öronproblem. Exempel på raser som inte är predisponerade för öronproblem är de flesta vallhundsraser och vinthundarna. I den mån de ändå får irriterade öron är det som delsymtom vid en generell hudsjukdom.
|
 |
| [TILL VÄNSTER] Varm päls vid öronbasen och på öronlappens insida är predisponerat för inflammation. (Ett nedhängande öra är andra predisponerande faktorer.)
[TILL HÖGER] Övre delen av örongången rengörs försiktigt och systematiskt med en ren kompress eller ett tunt lager bomull över fingertoppen. Detta upprepas tills inget mer kommer upp. |
|
Inflammation
Den friska huden är slät och smidig och har ett ytlager som skyddar mot infektioner. På huden skall finnas en lagom mängd av bakterier och svampar som lever i balans och harmoni med varandra och omgivningen.
Obalans mellan bakterier och svampar och överkänslighet hos örats hud är vanliga orsaker till öroninflammation. Det växer och frodas i ett varmt, smutsigt och instängt öra. Öronvax så är fin jordmån för mikroorganismer.
Överväxt av bakterier eller svampar gynnas även av en syrefattig och fuktig miljö.
Bakterier
Vid bakterieinfektion ses gråbeige, gul eller gulgrön varbildning. En mustig söt eller sur lukt eller lukten av frän förruttnelse känns ofta vid bakterieinfektioner. Huden är röd, lättblödande och öm. Varbildning skall behandlas med receptbelagd medicin av veterinär.
En undersökning med otoskop (ett lysande handtag med en smal tratt) behövs för att undersöka örongången. Ibland behöver hunden sövas för rengöring, provtagning och spolning av örongången under mikroskop.
|
 |
| Gulbrunt sekret i övre delen av örongången. |
|
Svampar
Vanligast bland öronbesvären är rödbrun svampbeläggning i öronen och mer eller mindre påtaglig klåda. Sekretet ser ut som en blandning av snus och rå blodpudding. Lukten är ett mellanting mellan vått ylle och gammal bakjäst. Svampväxt fordrar en individuell disposition som dessvärre är vanlig.
Många retrievers och spaniels får återkommande besvär med svamp i öronen. Akut behandlas svamp med receptbelagd medicin. Renhållning minskar risken för återfall (se bilderna).
Ohyra
Katter kan smitta hundar med öronskabb och hundar kan både smitta katter och varandra. Skabb ger intensiv öronklåda och ett sekret i örongången som ser ut som torkad kaVesump.
Med ett förstoringsglas kan man se skabbdjuren klafsa omkring i en sekretklump.
|
 |
| [TILL VÄNSTER] Lodräta delen rengörs. Ett extra lager bomull lindat runt öronpinnen ger bättre effekt. Om man lyfter öronlappen samtidigt som man för pinnen rakt ner kan man inte komma åt trumhinnan som sitter i slutet av den vågräta delen.
[TILL HÖGER] Klippning av örats insida och av hårkransen runt öronbasen luftar, svalkar och torkar upp i örongången. |
|
Kroniska förändringar
Hos en hund med återkommande öron-inflammation blir huden i örat kroniskt svullen och förtjockad.
Med tiden blir örongången onormalt trång och nedanför förträngningen skapas en instängd kammare där bakterier frodas i det instängda öronvaxet (se bild).
En kronisk förträngning måste rättas till genom en operation. Därvid tar man bort en stor del av den lodräta delen av örongången.
Förebyggande
Vid instängd lukt eller om vax börjar samlas kan man själv rengöra hundens öron (se bilderna). Det minskar risken för öroninflammation hos predisponerade hundar.
Åsikterna om huruvida rengöringsmedel skall användas går isär.
För vaxiga och svampbenägna öron är enligt min uppfattning och erfarenhet ett alkoholbaserat Öronrens oöverträffat. Ett annat alternativ är jodlösning som måste spädas till färg som svagt te.
Om hunden inte har öronproblem eller problemöron skall man inte rota i öronen alls utan bara kontrollera att de är rena.
För Hundsport.se: Vet. BERIT WALLIN-HÅKANSSON |
