Diagnosen är: DISKBRÅCK
Efter alla de stora helgerna är det skönt att komma ut ensamma i skogen, bara hon och Ludde. Drevet går för fullt och taxen tycks ha bra häng på viltet. Ljudet stiger och faller. Än skallar han så det rungar i ravinen, än äts ljudet upp av den nyfallna snön och försvinner.
VISST ÄR DET roligt med barnbarn, stoj och glam och julklappar. Alla julens dofter: skinka, gran, hyacinter och glögg. Nu har alla åkt hem till sitt och Åke tar hand om disk och tvätt, bekvämt tillbakalutad i läsfåtöljen. Linda drar i sig den kalla och friska doften av skog. Hon sitter ensam på sin ryggsäck i kylan.
Mitt på stigen, på bästa stället, sitter hon och hon är redo med bössan. Säkert kommer jösse att ta den här vägen.
Halva nöjet är att lyssna till Luddes skall. Det är gällt och klingande på löporna när han knappar in på haren. Men så har den plötsligt buktat, gjort ett avhopp och trixat till spåren. Ljudet sjunker. Ludde stannar upp och går och muttrar och gruffar och försöker lista ut vart den luringen tagit vägen. Så plötsligt kommer det skärande, ivriga skriket när han...
Linda hör direkt att det är fel sorts skrik. Det är inte det rätta, glada och ivriga tjutet. Ludde skriker och skriker och skriker men på ett helt annat sätt än det skall vara.
Förlamad
Sent samma kväll står hon ensam på djursjukhusets parkering. Runt handleden dinglar pejlen som suttit runt Luddes hals. Hon knappar olustigt på mobiltelefonens knappar.
Det är ett akut diskbråck, berättar hon för luren när Åke svarar. Ludde är helt förlamad i bakbenen. Ryggjouren kommer in för att röntga hans rygg och sen blir han opererad under natten.
Under tiden svävar Ludde bland små rosa moln. Han har fått sina smärtstillande och lugnande sprutor och förbereds för röntgen. Ryggkirurgen sitter i bilen, något sammanbiten och frusen. Hon hade just avslutat sitt sköna bad och såg fram mot en lång och slö läskväll med julklappsboken. I stället har Lisa många timmars arbete framför sig. Vindrutetorkarna slår över rutan. Hon sätter på radion och spiller upp kvällschokladen ur termos.
Smärta eller förlamning
De flesta hundar med diskbråck har mycket ont men alla blir inte förlamade. Mellan kotkropparna i ryggraden finns små, runda stötdämpande broskskivor, diskerna.
Akut diskbråck hos en hund orsakas av att en broskskivas fasta kant spruckit och det mjukare innehållet (diskmassa) tränger ut och sprider sig utanför sin normala avgränsning. Diskmassan kan komma att trycka på närmsta nervrot, vilket leder till mycket kraftig akut smärta.
Alternativt kan den bana sig in i kotkanalen och trycka ihop ryggmärgen. Det är inte lika smärtsamt men resultatet blir att trafiken av nervimpulser från hjärnan till övriga kroppsdelar påverkas. De kroppsdelar som ligger bakom diskbråcket domnar och känns "lealösa".
Dvärgväxt
Diskbråck är en rastypisk sjukdom som främst drabbar hundar av raser med ”förkrympta” ben eftersom anlaget för dvärgväxt även påverkar diskerna och gör dem bräckliga. Det gör att de lättare brister.
Två hundar av tre som drabbas av diskbråck är taxar. Diagnosen diskbråck är ganska lätt att ställa med ledning av rastypen, sjukdomsberättelsen, de yttre symtomen och med hjälp av vissa handgrepp på undersökningsbordet.
I lindriga fall kan hunden vara nästan normalt rörlig men ha mycket ont när den gör vissa rörelser. Redan oron för att man skall röra vid det smärtsamma stället kan få den att skrika och värja sig. Även den snällaste hund kan nafsa ifrån sig vid diskbråck - ett fenomen som människor som varit i motsvarande situation säger sig ha lätt att förstå.
Symtom
En hund med misstänkt diskbråck bör undersökas av veterinär. Vanligaste platsen för diskbråck är antingen mellan halskotorna eller i övergången mellan bröstkotor och ländkotor.
För enkelhetens skull kan vi här kalla dem för främre respektive bakre diskbråck.
Främre diskbråck gör att hunden rör sig med stel nacke och huvudet fixerat. För att titta åt sidorna rör den antingen bara på ögonen eller också tar den med sig hela kroppen runt i stället för att för att vrida på huvudet. Halsen kan se kortare och bredare ut än normalt.
Vid bakre diskbråck är det mittersta delen av ryggen som smärtar, särskilt området vid de bakersta revbenen. En hanhund kan tvingas avstå från att lyfta på benet och kissar som en tik. Hos båda könen ses problem med att inta ställningen för avföring och med att krysta. Andra smärtsamma rörelser är förflyttning i trappor och att hoppa upp och ner i möbler. Man kan även göra hunden illa om man lyfter den oförsiktigt.
Det som drabbade Ludde i skogen under jakten var värsta typen av diskbråck. Han fick inte bara mycket ont i ryggen. Han förlorade även känsel och rörlighet och blev helt förlamad från midjan och bakåt.
Undersökning
Total förlamning kräver snabb och riktig hantering om hunden skall bli återställd. Det handlar inte om dagar utan om timmar. Ju snabbare den kommer till undersökning och behandling desto bättre.
Först görs en noggrann bedömning av nervfunktionerna. Vilka är skadade och hur mycket är de skadade? Vilka funktioner saknas helt? Efter den neurologiska undersökningen sövs hunden för röntgen. På röntgenbilderna utvärderas dels ryggens allmänna kondition och dels fingranskas området för det misstänkta diskbråcket. Kontrastmedel sprutas in i ryggmärgskanalen.
Normalt skall kontrasten synas som ljusa pelare runt ryggmärgen. Vid platsen för ett diskbråck, där diskmassa läckt ut, syns avbrott i kontrasten. Med ledning av röntgenbilderna kan kirurgen bedöma från vilket håll man skall nalkas problemet och vilken operationsmetod som skall användas. I Luddes fall är det en disk i främre ländryggen som har spruckit. Han blir opererad och stannar på sjukhuset en vecka.
Hemma igen
Gamla Lufsa gör stora ögon när Ludde kommer hem igen. Ombyggd till en golvlampa ser han ut med plastskärm runt halsen. Konstig lukt i pälsen har han och en ruskig rakning över halva ryggen.
Längs ryggraden går ett mörkt ärr. Nu skall han först vila och äta medicin och sen följer simträning och gymnastik innan han får jaga igen. Lufsas känslor för Ludde är blandat skäggiga och strävhåriga. Men kommer han nu hem efter en så lång och äventyrlig jakt så visst kan hon maka till sig litet i korgen. Bara hon får behålla platsen närmast brasan.
För Hundsport.se: Vet. BERIT WALLIN-HÅKANSSON |