Diagnosen är: Bokstavsdiagnoser

”FUS-katten är frisk och går hem i dag”, försöker Anna för att dra uppmärksamheten från lille Trisse. ”Ni får titta på den här i stället. Här behöver vi hjälpas åt och tänka. Det är en CFD6. Föll på gräs. Han blöder från nosen och har skadat ena bakbenet…”

Medan kollegorna lydigt engagerar sig i att räkna upp olika skador som kan drabba en katt som trillat ut från sjätte våningen och hamnat på en gräsmatta tar jag ett mentalt steg tillbaka. Jag funderar på hur vi ter oss för en utomstående. ”Hajaru klyket?”, som man sa på min hemstads vilda tungomål. Det betyder: Förstår du språket?

Den medicinska terminologin har förändrats under de senaste trettio åren. De eleganta klassiska uttrycken har fått lämna plats för det amerikanska språkets betydligt enklare fackord. Amerikaner tycks älska förkortande akronymer: kort, konsist och eVektivt. Apelsinjos heter inte orange juice utan OJ, en läkare heter inte medical doctor utan MD och en veterinär är inte doctor of veterinary medicine utan DVM. OSV.

Alla veterinärer på ett djursjukhus har läst en hel del amerikansk facklitteratur och de flesta har tillbringat en kortare eller längre tid i USA. Vi har – från början halvt på skämt – tagit till oss det amerikanska sättet att ange diagnoser. En FUS-katt är alltså en katt som drabbats av Feline Urinary Syndrome, bäst översatt som kattens urin-syndrom. FUS ger stenbildning i urinvägarna och stopp i urinröret så att kisse inte kan kissa. Vår extatiska lilla Trisse har blivit behandlad för FUS och kisseriet fungerar igen.

En CFD är istället en katt, som trillat ut från fönster eller balkong och alltså drabbats av Cat Falling Disease. Om en siVra anges efter bokstäverna så talar den om hur många våningar katten trillat. Det är så larvigt att man rodnar, men på en del djursjukhus är utrrycket helt accepterat och används på nästan fullt allvar. På hundsidan har vi diagnosen HBC, Hit By Car, påkörd av en bil, som används som tillfällig benämning tills hundens skador är närmare utredda. Då döps hunden om efter sin diagnos och blir istället Femurfrakturen (lårbensbrottet), Mjältrupturen eller Pneumothoraxen (lungbristningen) beroende på vad smällen har orsakat för skador. ”Min” klinik i Sacramento, USA, låg nära järnvägen och där använde vi även begreppet HBT. Det betecknade inte en hund som kunde höra hemma i pridefestivalen utan en som blivit påkörd av tåget, Hit By Train.

Vidare: under en vanlig rond träVar vi säkert på ett par PYOsar, tikar och ibland honkatter som drabbats av livmoderinflammation, PYOmetra, och som har blivit opererade eller skall opereras. För en tik heter operationen OHE, OvarieHysterEktomi. Ovarium är latin för äggstock, hystera är grekiska för livmoder medan ektome, som också härleds ur grekiskan ungefär betyder skära bort. I ett och samma ord blandas alltså latin och grekiska om vartannat. OHE innebär alltså att man skär bort äggstockarna och livmodern. Motsvarande ingrepp på en honkatt kallas däremot för NK, NormalKastration, ologiskt men äktsvenskt. Nåja, både ordet normal och ordet kastration är ju också latin från början.

En djurägare sade en gång: ”Ja, se för mig är det medicinska latinet rena grekiskan”. Han visste kanske inte hur rätt han hade. När det gäller de medicinska termerna är det framför allt grekiskan, inte latinet, som är grunden. Läkekonstens fader var en grek, Hippokrates från Kos, som levde cirka 400 år före Kristus (BC). Han var först i branschen och fick därför företräde i namn-frågan. När det gäller anatomiska struk-turer däremot dominerar latinet. Bortsett från att själva ordet anatomi är – just det – grekiska…

Förutom de olika förkortningarna finns det även en uppsjö av konstiga fackord och uttryck. Krångligt nog finns det även ord som har en viss betydelse i vardagsspråket och en annan i sjukhusjargong. Det kan förstås leda till missförstånd. Låt mig ge ett skräckexempel, återigen från urinvägarna. En blåskatarr eller UrinVägsInfektion förkortas UVI och ger täta urinträngningar som gör att djuret vill kissa ofta och i små skvättar, ofta på fel plats och vid fel tillfälle.

Motsatsen, svårighet att kissa, förekommer dels vid skador på nerverna till urinblåsan och dels vid sten- och grusbildning i urinvägarna. Man kan hjälpa en hund att tömma blåsan genom att ta den runt buken med ena eller båda händerna och krama om urinblåsan. När man pressar ihop försiktigt kan man få igång blåstömningen. Sen fortsätter det ofta att strila av sig själv tills blåsan är tom. Det handgreppet kallas att klämma blåsan eller rentav att klämma hunden. Om det inte lyckas för att hunden är för spänd i buken, är rädd eller har ont, ja då finns det andra metoder. I första hand försöker man tappa ut urinen genom ett långt, smalt rör, en kateter. Man för in katetern genom urinrörets mynning och matar på tills den är inne i urinblåsan. När katetern passerat de båda slutarmusklerna brukar urinen rinna ut av sig själv. Man kallar detta för att tappa blåsan eller tappa hunden, det senare är vanligast.

Skulle inget hända när man försöker tappa hunden måste man misstänka ett stopp i urinröret, en urinsten. För att avlägsna en sådan använder man också en kateter som man ansluter till en spruta med spollösning. Man sprutar försiktigt i katetern för att sätta stenen i rörelse så att den glider tillbaka in i urinblåsan. Man säger att man spolar urinröret eller, mer vanligt, spolar hunden.

En gång fanns en kampanj som hette ”Spola kröken”. Som symbol hade den en flaska med mynningen snett neråt. Innebörden var att man skulle hälla ut spriten. Ordet spola hade ofta den betydelsen i min hemstad, att slänga bort eller göra av med något. Nu kommer exemplet.
En kollega talar i telefonen med ägaren till en inskriven patient, en hanhund med urinstopp. Hon redogör för hur hon behandlat fallet det sista dygnet. Djurägaren är nästan medvetslös av oro för sin hund och tolkar varje ord i den vardagliga betydelsen, den enda han känner till.

”Jodå, till en början gick det riktigt bra. Vi klämde honom flera gånger, antingen jag eller sköterskan. Ja, hon fick göra det också för hon är jätteduktig på att klämma hundar.”

Förfärad tystnad i andra änden av linjen.

”Fast sen blev det litet värre under natten så i morse räckte det inte med att klämma honom. Vi fick helt enkelt tappa honom och det har vi gjort ett par gånger nu.

” Skräckslagen andhämtning hörs i andra luren. Kollegan mal vidare.

”Men det verkar ändå inte som att det heller är tillräckligt. Så jag tror helt enkelt att det är dags att spola honom nu.”