Momentet börjar med att föraren lämnar den sittande hunden. När föraren gått cirka 15 meter från hunden ombeds hon/han att stanna och vända sig om och sedan kalla in hunden.
 Hunden ska genast springa i hög fart mot sin förare och väl framme, sätta sig på förarens vänstra sida. Vad domaren vill se, är att hunden genast kommer på inkallningen, att den springer i hög fart till föraren samt att den sedan sätter sig i korrekt position (dvs rakt och tätt intill förarens vänstra ben).
Dela upp momentet
Inkallning är ett moment som gärna kan delas upp i tre delar. Den första är förstås att lära hunden att sitta och bli kvar trots att föraren tar några steg från den.
Andra delen är att hunden ska förstå att den ska springa riktigt snabbt bort till föraren. Den tredje är att lära hunden vart den ska ta vägen när den kommer fram till föraren, det vill säga hur den ska göra loven så att den hamnar i korrekt position intill föraren.
Själv fick jag lära mig att endast dela upp momentet i två delar. Sitt och stanna kvar och sedan resten.
Men om hunden ska lära sig del två och tre samtidigt kan resultatet lätt bli en hund som inte har så brått in eller en hund som springer snabbt in men som stannar genom att bromsa mot förarens knä. Det där sista ger inte några gratispoäng (tvärtom) och kan dessutom göra rätt ont.
Anledningen till att det blir så är att en hund som rör sig i stor hastighet behöver stor yta för att svänga (och i annat fall behöver den stanna mot något) medan en hund som rör sig långsamt lätt och smidigt kan vända på en femöring utan att tappa balansen.
Träna tekniken
Genom att först lära hunden tekniken; hur den ska göra svängen för att hamna på rätt ställe intill föraren, blir det lättare för hunden att kombinera hög fart med precision.
Så fort hunden kan sitt och stanna kan du börja träna på positionen. Denna träning är i stora delar densamma som i fotgåendet, där ska ju hunden också hamna i rätt position var gång föraren gör halt. Eftersom rörelsen kommer igen på så många ställen i lydnadsarbetet lönar det sig att ge den mycket tid och nötande i anspråk.
Loven in till föraren kan göras på tre olika sätt.
Den gamla och bortdöende varianten är att hunden går in på förarens högra sida, springer runt bakom föraren och sätter sig på dennes vänstra sida. Nackdelen med denna metod är att den tar något längre tid och framförallt att många hundar lär sig att de är utom synhåll för föraren bakom dennes rygg.
Den europeiska varianten på ingången är att hunden först sätter sig mittemot föraren för att därefter på förarens kommando göra loven in till föraren.
Den tredje ingången är att hunden gör en lov till vänster och in till förarens vänstra sida.
Värt att komma ihåg är att det är tillåtet att byta ingångar från moment till moment. Hunden kan alltså tex springa runt föraren i apporteringen men komma raka vägen in till den vänstra sidan i inkallningen!
Loven till vänster
Själv föredrar jag varianten direkt in till den vänstra sidan. Sätt hunden mittemot och backa max en meter från den. Visa hunden med vänster hand att där finns en godbit och locka hunden att följa efter din hand.
Gör en stor båge åt vänster och låt den fortsätta bakom dig så långt din arm räcker och därefter framåt och till sist uppåt (sitt). Helst ska hunden vara så långt bakom dig när den svänger runt att den hinner bli rak i kroppen och kan ta ett steg fram in till din vänstra sida innan du för handen uppåt, varpå hunden sträcker sig upp och rumpan lätt åker ned. Vänder du upp hunden för tidigt kommer den att hamna snett eller framför dig.
När du gör det här ska du se din hand som en magnet och hundens nos som en annan. För man en magnet snabbt från den andra tappar den snabbt sin appellerande förmåga. Men ser du till att inte föra bort den första snabbare än att den andra hinner med, kan du styra magnet två väldigt väl.
För alltså inte din hand snabbare bort från hunden än att hundens nos ständigt är inom en cm avstånd från din hand.
Rätta aldrig in hunden
När både hunden och du fått snits på det här (för hundens del lär det ta några veckor av daglig träning) kan du låta din hand göra en allt mindre och sedan allt diffusare rörelse.
Hamnar hunden på rätt plats belönar du den. Hamnar den på något sätt skevt ber du hunden att stanna kvar och ställer dig själv mitt emot och ber hunden göra om loven. Rätta inte in hunden, du lär den bara en handling som ni inte har någon användning av.
Under en tävling har du ingen som helst nytta av att hunden kan rätta in sin bakdel, lär den istället att göra rätt från första början.
Tänk på att denna rörelse kommer tillbaka i så gott som samtliga moment. Tror hunden att det är tillåtet att sitta lite hur som helst intill din sida kan det bli mycket kostsamt för er.
Ett av de absolut vanligaste betygsneddragen är ”sned halt” eller ”snett sittande” som det också kallas.
Sträckan in
Parallellt med att du lär hunden att hamna rakt vid din sida kan du träna på att den ska komma snabbt till dig. Sätt hunden och be den vänta, gå själv femton, tjugo meter från den.
Kalla in hunden och kasta samtidigt mycket tydligt en boll över axeln på dig själv. Bry dig inte om någon lov in till din sida utan låt hunden springa direkt bort till bollen. Lär hunden att förknippa sträckan till dig med att jaga efter ett ivägrusande föremål. Får hunden den uppfattningen kommer farten inte att bli något problem i framtiden.
Efter ett tag kan du låta kaströrelsen bli allt mindre. Till slut kan du vara så diskret att du ibland bara droppar bollen bakom dig själv. Om du gjort det eller bara låtsas att du droppat bollen, vet hunden först när den tittar in bakom dig.
Listiga gynnare
Fortsätt dock att göra kaströrelsen samtidigt som du kallar in. När ni kommit en bit på väg kan du börja med att antingen kasta genast eller först när hunden satt sig vid din sida.
Min egen hund var under en period smartare än jag. Då förtiden gjorde jag inte alltid rörelsen i samma veva som jag kallade, ibland kastade jag först när hunden hunnit halvvägs. Det var där min hund kom på det.
Han startade i bra tempo men saktade ned något efter ett par meter. Angelägen om hundens fart kastade jag då bollen i syfte att få honom att accelerera. Hur lång tid det tog vet jag inte men plötsligt inser jag att hunden har lärt sig att han kan påverka mig. Han har upptäckt att om han saktar ned farten lite så lyder jag genast och kastar bollen bakåt...
Sätt ihop delarna
Den dag din hund vet hur den ska göra loven in till din sida utan att du behöver hjälpa den på något sätt och även att den ska springa snabbt bort mot dig om avståndet är stort, först då är det dags att sätta ihop delarna. Ju säkrare hunden är på loven in, desto lättare kommer den att få det den dag du pusslar ihop de två delarna. Är hunden osäker på loven kommer den behöva sakta in långt tidigare för att klara av att göra den.
De första gångerna kan du låta avståndet mellan dig och hunden vara rätt måttligt, därmed kommer hunden inte att få upp någon ordentlig fart. Förbered hunden på så sätt några gånger innan du tar ut fullt avstånd. Förhoppningsvis kommer hunden vid det här laget vara så van vid uppgiften att den klarar att springa fort och precis intill dig slå i tvärbromsen och sedan göra loven.
När man kommit så långt att hunden i princip kan utföra momentet tävlingsmässigt gäller det att variera momentet så hunden inte börjar förekomma sin förare eller slarva. Minst lika viktigt är att föraren ser till att behålla hundens lust att utföra momentet.
Låter man hunden ofta utföra det tävlingsmässigt tar det tyvärr mycket kort tid innan hundens intresse att göra det rappt och precist är helt förlorat.
|
|
 |
 |
Nu är det hög tid att börja träna Lydnad!
Följ HUNDSPORTs serie om hur man tränar de olika momenten i lydnadsklass I... |
 |
| Av Memea Mohlin text och bild av Suzanne Fredriksson |
|
 |
Lydnadsträna | Del 1 |
|
Lydnadsträna | Del 2 |
|
Lydnadsträna | Del 3 |
|
Lydnadsträna | Del 4 |
 |
Lydnadsträna | Del 5 |
|
Lydnadsträna | Del 6 |
|
|
 |
Lydnadshundar |
|
|
|
|
