lydnadshundar: KrÖnika

Rekordanmälan till finalen av
Årets lydnadshund

Som alltid var Sverigeeliten samlad för att göra upp om titeln årets lydnadshund. Hela 33 ekipage var anmälda till både lördagens och söndagens tävling. Ett rekord, men efter några strykningar kom 30 respektive 27 till start. På lördagen erövrade 14 stycken ekipage 1:a pris och på söndagen 18 stycken.

I finalringen bjöd lydnadslandslaget på en uppskattad uppvisning.

EN AV DE LYCKLIGASTE förstapristagarna var kanske Suzanne Depken som tog sitt lydnadschampionat tillsammans med sin i lydnadssammanhang något ovanliga ras, dvärg- schnauzern Amabiles Diskant.

En annan som strålade av lycka vid lördagens prisutdelning var den otippade segraren Susanne Rydberg med border collietiken Tilda. Fina 295 poäng skramlade de ihop och detta på deras allra första inomhustävling och första lydnadstävling anordnad av SKK. Tiska, som är fyra år, är egentligen en familjehund som bor hos Susannes grannar. En otrolig prestation med tanke på att Susanne bara tränar henne ett par gånger i veckan.

–Hon mår bäst av det, det är ingen hund man kan nöta med. Hos sin ägare får hon bara vara hund och gör lite som hon vill. Men när jag hämtar henne blir hon den lydnadsstjärna hon kan vara, säger Susanne. På söndagen räckte inte poängen hela vägen, men ekipaget har redan kvalificerat sig till lydnads SM nästa år.

Var det någon som saknade förra årets vinnare av årets lydnadshund, Jörgen Jönsson och Ammie, så var Ammie hemma och tog hand om sina valpar. Gamla lydnadsräven Sven Karlsson hade i år valt att helt satsa på agility istället för lydnaden.

Bättre plats men halt golv
Precis som tidigare år var lydnadsringen belägen i C hallen. I år var det betydligt lugnare eftersom agility och freestyle klokt nog hade placerats på andra ställen. Det enda som ställde till det för några var det hala underlaget.

Som så många tidigare år delade Leif Olsen och Håkan Erlandsson på arbetet som tävlingsledare. På ett mycket smidigt sätt lotsade detta samspelta par de tävlande genom programmet. Extra roligt var att Leif i år tilldelades Bo Jonssons lydnadsstipendium för hans insatser som domare och tävlingsledare. Domare denna helg var på lördagen Joop De Reus, Holland, på lördag och Anna Jansson, Sverige, på söndag.

Tätt i toppen
Inför helgens tävlingar var det bara 11.5 poäng som skilde de sex främsta ekipagen, vilka hade chans att ta hem titeln årets lydnadshund. Kenth Svartberg och Kes fick ihop 294 poäng på lördagen, vilket gjorde att han gick upp i ledningen inför söndagens avgörande tävling. Anne Dahlin med Kelliegårdens Complete Chilli, nybliven nordisk mästare, gjorde ett mycket bra program med 295 poäng och lade sig som tvåa. Med 290 poäng lade sig Lillemor Edström och Brainwaiwe´s Krollie på tredje plats. Magnus Johansson med Jina, som haft den bästa serien inför helgen, halkade ned till fjärde plats. Spännande skulle det bli, nu skilde endast sju poäng mellan ettan och fyran!

Pigga ”pensionärer”
Lördagen bjöd också på andra godbitar i form av pigga lydnadsveteraner! Sofie Åkerberg valde att starta med sin gamla lydnadsstjärna, Young Pauls Mitzi-II. 11 år. Mitzi som numer är en glad pensionär fullkomligt strålade under momenten. En miss från Sofies sida, där hon dock rutinerat valde att göra ett dubbelkommando för att försäkra sig om att Mitzi skulle hoppa på tillbakavägen, kostade två poäng. En hedrande fjärdeplats blev det med fina 293.5 poäng!

En annan glad och pigg veteran är Gränsvallarens Emil 10 år. Tillsammans med Malin Karlsson knep de förstapris båda dagarna med 262.5 respektive 288.5 poäng. De passar verkligen ihop och man ska komma ihåg att det inte skiljer mer än fyra och ett halvt år mellan hund och förare. Målet med kommande säsong är att kvalificera sig till SM som i så fall blir Emils tionde!

Sist ut som jag räknar i veteranligan är Lizette Olaussons tervurensehane Salltorps Mysak, nio år. Som en påse ligger han vid Lizettes fötter utanför planen, men väl inne var han lika snabb och lyhörd som vanligt. Det gjorde att de placerade sig som åtta på listan över årets lydnadshund, det med endast fyra starter under hela året. De hade bara med sig två resultat inför helgen, vilket innebar att de fick räkna med både lördagens 287 samt söndagens 286 poäng.

Tidig söndagsstart
Söndagens tävlingar började liksom lördagens kl. 07.30. Nytt för i år var att ekipagen var förlottade, vilket uppskattades av de allra flesta. Det medförde att en del lugnt kunde ta sovmorgon och ladda om.

Dag två på en stor tävling kräver mycket av hundarna. För Kenth Svartbergs Kes, som visserligen trots sina fyra år redan har stor tävlingsrutin, blev trycket för stort och hon lade sig på sittande i grupp. Kenth Svartberg valde att bryta tävlingen och hoppades på att lördagens resultat skulle räcka. ”Hon var trött så det var inte helt oväntat dag två, även om det var några år sedan sist”, sade en något besviken Kenth efteråt. Han var ändå glad över att det skett i ett moment som han inte kunnat påverka.

På platsliggningen valde rutinerade Krollie att nosa och vrida på sig till Lillemors stora förvåning, betyget blev en sjua och spänningen steg! Ekipaget gjorde ett mycket bra program och skrapade ihop 296.5 poäng och lade sig i täten.

John Eklöf och Qeisi hade full poäng inför lydnaden, men bland annat en sjua på fria gjorde att poängen inte räckte till topplacering. Magnus Johansson och Jina hade chansen att gå upp i topp, men ett missförstånd vid rutan resulterade i att Jina ställde sig efter att hon lagt sig i rutan och det gav en nolla. Sista ekipaget före lunch var Anne Dahlin och Chilli. Tillsammans visade de upp ett mycket fint program som gav 306 poäng, helgens enda poäng över 300.

Nu var det bara ett ekipage som skulle kunna ändra om på listan över årets lydnadshund, Oystein Odegård och Leo, men för ledning skulle det krävas över 306 poäng. Ingen omöjlighet för det erfarna paret, men en åtta på fria följet och en åtta på fjärrdirigeringen räckte bara till femteplatsen.

Strålande glad kunde Anne Dahlin avsluta året med titeln Årets lydnadshund. Tyvärr nämndes inte det med ett ord vid prisutdelningen i stora finalringen. Istället gratulerades ekipaget för sitt nordiska mästerskapsguld…

Jakten på 2006 års lydnadshund börjar i Göteborg i januari. Under 2006 kommer VM att gå av stapeln i november, endera i Polen eller Finland. Vid ”Stora Stockholm” kommer Sverige att stå som värd för de Nordiska mästerskapen. Årets lydnadshund kommer troligtvis att koras vid sista SKK tävlingen i Växjö i november.

Tips & info efterlyses
Nytt för i år är även att lydnadssidorna i Hundsport tas över av mig, Lotta Byström. Jag hoppas på ett gott samarbete för att kunna göra dem så läsvärda och informativa som möjligt under kommande år. Det är en omöjlighet att alltid vara på plats och att hålla sig uppdaterad på allt och alla duktiga ekipage. Därför vill jag att ni som är på plats hjälper mig med information och resultat från lydnadstävlingarna. Jag tar även tacksamt emot förslag på vad som i övrigt kan vara intressant att läsa om på lydnadssidorna.

Du behöver inte vara elittävlande för att ha ideér! Ring eller maila mig! Själv är jag sedan många år både ett lydnads, och bruksfreak. Jag har varit aktiv inom SBK som tävlingsledare och instruktör sedan 1996. En lydnadschampion har jag åstadkommit, och i år hoppas jag på att komma igång med tävlandet med min unga tervurens. Min förhoppning är att lära mig nya saker på lydnadsfronten, samtidigt som jag vill förmedla denna sport till fler tänkbara intressenter! Jag vill önska alla tävlande lycka till under 2006!

Nordisk mästare blev Årets lydnadshund

Anne Dahlin och Chillie har haft ett höjdarår.

HUR KÄNDES DET att bli Årets lydnadshund?
–Underbart! Ginni var på sitt bästa tävlingshumör och tydligen även jag. Vi har inte varit med på den här nivån så länge. Jag hade svårt att förstå det, de riktiga glädjekänslorna kom inte förrän dagarna efteråt. Speciellt roligt var det med alla gratulationer från folk jag både känner och inte, säger Anne.

Anne tycker själv hon kom in i tävlingen om årets lydnadshund sent. Det var i Ransäter som tankarna väcktes efter två bra program.

Bland de fem var målet
–Även i Växjö lyckades vi bra, men inför Stora Stockholm låg vi fem poäng efter bästa ekipage, och det är mycket, säger Anne och fortsätter:

–Målet var att komma bland de fem bästa, och det gick ju verkligen över förväntan! Titeln Årets lydnadshund är något extra, eftersom hela årets tävlingar räknas in. Ekipaget gjorde bra ifrån sig på lördagen med 295 poäng, och kom tvåa med samma som segraren. När poängen är lika avgör högst poäng på momenten fritt följ, inkallning med stå och ligg samt sändande till ruta. Som startnummer 16 på söndagen visste Anne att chanserna hade ökat för henne att ta hem titeln.

–Jag var nervös, men det är värst innan. När vi väl kommit in så går vi in i en bubbla och nervositeten släpper. Trots att det oftast är svårare att göra ett bra resultat dag två så lyckades Anne och Ginni få ihop 306 poäng. En oväntad miss där Ginni plötsligt vägrade släppa apporten drog ned poängen.

–Vår fallgrop är annars fjärrdirigeringen. Här blir det ofta missförstånd och sällan högsta betyg, säger Anne.

Siktar mot SM
Att tävla med kraftig störning är inget som bekymrar Ginni. Så länge Anne är helt fokuserad så gör hon sitt bästa. Anne och Ginni tillhör lydnadslandslaget och var med och tog hem nordiska lagsilvret. Att Ginni är en säker hund på lydnadsplanen är en av hennes styrkor.

–Det är sällan hon gör en nolla, utan betygen bruka hamna mellan 8 och 10. Nu väntar en månads vila, varesig Ginni vill eller inte! Sedan drar det igång igen. Första lydnadstävlingen blir troligen i april på Lilla Stockholm. Annars ligger siktet på SM i juni.

En annan satsning är att börja tävla bruks, som är något helt nytt för Ginni.Största målet är dock att bli bättre och lära sig mer.

–Träningen måste varieras. Ibland behöver Ginni höjas för att bli snabbare och ibland dämpas för att inte börja skälla. Det är en balansgång för att hålla motivationen på topp. Gör man som man alltid har gjort så får man alltid samma resultat, avslutar Anne.