lydnadshundar: krÖnika
OS-guld i lydnad…
…och OS guldet i lydnad går till – Sverige!
En dröm, men visst skulle det vara kul att iallafall få chansen
att försöka? Efter att åter ha följt ett OS undrar jag varför
lydnadssporten inte skulle passa in i OS-sammanhang.
Här ser ni hur jag och Nix ser ut, så att ni känner igen mig på lydnadstävlingar.
Lydnadssporten är stor, inte bara i Sverige. I Sverige tävlar cirka 20.000 ekipage årligen. Det arrangeras VM eller EM i lydnad runt om i världen. De länder som är FCI anslutna har samma elitlydnadsprogram.
I OS i Athen deltog 11.099 tävlande från 202 nationer i 31 sporter. Hela 300 guldmedaljer delades ut i de olika grenarna.
Om konstsim och mountainbike passar i ett OS kan väl även lydnadssporten platsa där.
Publikvänlig och jämlik sport
Lydnad borde vara nog så publikvänlig och tilltala många länder. Kräver dessutom inte alltför stort arrangemang eller plats. En stor gräsplan med domare och tävlingsledare, tävlingsrekvisita i form av koner, apporter och hopphinder.
Tävling med djur är ju inte heller något nytt i OS-sammanhang, då ridsporten funnits med under många år. Lydnadssporten delar inte heller på män och kvinnor, utan alla tävlar i samma klass och enligt samma regler.
I dag är det för övrigt bara ridsporten och segling där män och kvinnor tävlar på samma villkor. Troligtvis skulle alla länder inte kunna deltaga, men å andra sidan… Etiopien har väl knappast skickat representanter till de alpina grenarna? Kanske skulle Sveriges svåraste konkurrent bli Norge, precis som i längdskidsporten.
Vore det inte häftigt att få möjlighet att kämpa om en OS-medalj i en sport som intresserar åtskilliga tusentals människor i Sverige och övriga världen? En dröm som förmodligen stannar vid just en dröm – eftersom lydnadssporten tyvärr saknar status som sport idag.
VM-framgångar tigs ihjäl…
Även om vi bara kan fantisera om deltagande på OS kan vi snart se fram emot SM i Uppsala i juni. Ett SM som aldrig får den mediauppmärksamhet som det borde. Bevakningen av SM brukar resultera i ett kortare inslag i lokalnyheterna och kanske en notis i Aftonbladet – men aldrig i sportdelen.
Sverige har under många år visat framfötterna i lydnadssammanhang. Vi har åtminstone tre individuella guldmedaljörer i VM-sammanhang. Men inte med ett ord nämns lydnadssportens VM eller EM i tv eller i pressen, annat än i just hundtidningar.
Kanske måste vi lydnadsintresserade göra mer för att öka statusen på sporten. Eller är det brist på pengar som gör lydnadssporten så ointressant för media? Kanske. För sporter där man kan satsa pengar, som i greyhoundracing, har ju många gånger visats i tv.
Oavsett vad det är så hoppas jag att Sveriges lydnadsframgångar på VM och EM ska uppmärksammas en dag. Om än inte med ett mottagande på Sergels torg så iallafall i sportnyheterna.
Själv fortsätter jag oförtrutet att träna för ett OS-deltagande – man måste ju sikta mot toppen.

Vem får vara med i landslaget?
En dröm, eller kanske ett mål, för de riktiga lydnadsentusiasterna är SM-deltagande – eller kanske en plats i landslaget. Men vad ska ett ekipage prestera för att bli uttaget till landslaget? I dag saknas kriterier för vad Prov- och tävlingskommittén (PTK) egentligen tittar på och ifall vissa tävlingar värderas högre än andra.
 |
 |
| Bildens aktuella bildtext skrivs eventuellt in här, på denna fantastiskt vackra plats direkt under den aktuella bilden. Texten är formaterad med teckensnittet Arial i storleken 10 pixels.
Tänk dock på att detta endast en markeringtex. [Namn Namnesson text och Namn Namnesson foto.] |
 |
Intresserade får söka till varje landslagsuttagning inför VM, eller EM ifall världsutställningen arrangeras i och av ett land för långt bort. Endast till Nordiska mästerskapet kan man direktkvalificera sig genom att vinna SM.
Vid varje ansökningstillfälle inkommer cirka tio till femton ansökningar till de sex ordinarie platserna samt reservplatsen. För uttagningen står ordförande i Prov- och tävlingskommittén (PTK), Inger Svedin samt landslagsledaren, i år Nils-Rune Larsson.
För att Sverige ska nå så goda placeringar som möjligt måste de med omsorg välja ut ekipage som kan vara bäst när det gäller. Hittills har de lyckats bra, då Sverige har tagit guld både med lag och individuellt under internationella mästerskap de senaste åren.
–De som är intresserade får skicka in sina tre bästa resultat, men det är inte bara de som räknas. Vi tittar också på alla andra tävlingar ekipaget har gjort under året. Vi är inte ute efter toppar, utan efter ekipage som kan prestera höga poäng på flera tävlingar. Jämnheten är viktig, berättar Inger Svedin.
Ingen direktkvalificeras
Även om ett ekipage har vunnit VM är det alltså inte direktkvalificerat till landslaget. Men en tidigare bra prestation på mästerskap ses givetvis som ett plus.
En tävlande bör se till att välja de tävlingar där konkurrensen är stor. På några av de lydnadstävlingar som SKK anordnar, till exempel Stora och Lilla Stockholm brukar större delen av Sveriges främsta lydnadsekipage vara med.
Inger vill inte säga exakt vilka tävlingar man vill se resultat från. Men hon poängterar att bra resultat från inomhustävlingar alltid räknas som ett plus, eftersom de stora mästerskapen alltid går inomhus. Självklart ställer också tävlingar inomhus högre krav på hundarna.
–Man ska ut och tävla på andra tävlingar än på hemmaplan. Bra resultat från till exempel Kennelklubbens lydnadstävlingar i Växjö, Ransäter och Västerås samt Stockholm är positivt, säger Brith Andersson på Svenska kennelklubben. Hon medger också att man tittar på vem som har dömt, även om det ska sakna betydelse.
–PTK tittar även på om den tror att föraren klarar en mästerskapssituation. En bra början kan vara att bli uttagen som reserv, så att föraren får se själva upplägget på plats, säger Brith.
För att komma med bör ett ekipage prestera många tävlingar med ett snitt närmare 300 poäng. Som lydnadssporten ser ut i dag finns inte mycket utrymme för någon mångfald av raser. En berner sennen har inte samma möjlighet att få höga poäng som en border collie. Det spelar ingen roll att man vill ha med andra raser. En border collie kan å andra sidan aldrig konkurrera med jakthundarna på jaktprov.
Landslaget har dock representerats av kelpie, australien shepherd, schäfer och tervueren.
Tydliga kriterier efterlyses
En skrivelse som var undertecknad av 25 av lydnadssportens elitförare inkom i april förra året till PTK. Skrivelsen innehåller önskningar om tydligare uttagningskriterier för lydnadslandslaget, för att underlätta för dem som är intresserade av att ansöka om en plats i landslaget. Vilka tävlingar ska räknas in, är det endast poäng som räknas eller tittar man på andra kriterier? Vilka som ska sköta uttagningen och vilken kunskap och opartiskhet ska finnas hos dessa personer?, var några av frågorna.
Eftersom bedömningsnivåer och yttre förhållanden varierar kraftigt mellan tävlingstillfällen bör inte uttagningen endast baseras på poäng. Elitförarna ville även att ekipage som presterat bra på ett mästerskap ska bli direktkvalificerade till nästa. I skrivelsen gavs även förslag på tävlingar, där konkurrensen och tävlingsförhållandena är svårare, som kan räknas med i landslagsuttagningen. I stort sett är det samma tävlingar som Inger medger att PTK tittar på idag.
Något svar på skrivelsen har ännu, tio månader senare, inte setts till. Enligt Inger finns det ett utkast. PTK vill emellertid inte offentliggöra det i dag, eftersom det ännu är oklart ifall SBK kommer att ta över huvudansvaret för lydnaden efter årsskiftet.
–Vi har inte struntat i skrivelsen, men det är dumt att gå ut med uppgifter som det kanske blir ändring på direkt, säger Inger.
Möjlighet till uppladdning
I skrivelsen efterfrågade elitförarna också ett förtydligande av reglerna som gäller på tävlingsplatsen. I dag gäller att samtliga i laget är på plats under hela mästerskapet, som vad gäller VM pågår under tre dagar.
–Detta för att visa good sportsmanship. Man ställer upp för varandra. Sverige är sedan länge ett föregångsland som andra nya lydnadsnationer tittar på, säger Brith Andersson. Att behöva vara på samma ställe hela dagen upplevs dock av många som jobbigt. Vissa hundar behöver komma ut och röra på sig mer för att prestera bra. Men under internationella mästerskap sitter man, som det nu fungerar, fast vid lydnadsringen.
Före årets slut bör de som undrar få ett skriftligt svar på hur det svenska lydnadslandslaget tas ut. Iallafall om lydnadsverksamheten stannar hos SKK.
av lotta byström, text och bild |