lydnadshundar: krÖnika
Bra träningskompisar berikar hundlivet

Inomhusträning blir allt populärare. I vinter har Hundsports Anna Jansson vid flera tillfällen tränat i uppvärmda AH-hallen i Karlskoga. Med ett gäng riktiga lydnadsnördar, det vill säga några av Sveriges duktigaste lydnadsekipage.
Ännu en vinter med mycket snö och låga temperaturer har gjort att efterfrågan på möjligheter till inomhusträning har ökat. På en del håll i landet kan man erbjuda träning i uppvärmda hallar med konstgräs, som i första hand vänder sig till hundägare.
Sedan finns det möjlighet att få tillgång till ridhus, ibland på lite udda tider och till en mycket hög avgift. Närheten till storstäderna ger oftast högre kostnader och en mycket högre beläggning. Man får helt enkelt vara glad över att få träna klockan nio en söndagskväll, och släppa till ett antal hundralappar för det nöjet.
Inomhustävlingar under vintern är oftast i ridhusmiljö och man vill ju att hunden ska få känna på underlaget några gånger innan.
T-shirtklimat
Men just den här strävan efter träning i inomhusmiljö har berikat åtminstone mitt hundliv på ett oerhört positivt sätt. Jag har vid ett antal tillfällen i vinter fått träna tillsammans med några gäng riktiga lydnadsnördar, där alla ger minst 100 procent av sig själva och öppnar en enorm kunskapsbank som man villigt delar med sig av.
Vid två tillfällen i vinter har jag varit i AH-Hallen i Karlskoga där det råder t-shirtklimat året runt, och där man inte halkar eller snubblar. Förutom den perfekta miljön så har jag lärt känna några av Sveriges duktigaste lydnadsekipage, och fått ta del av den otroliga kamratskap som finns trots att alla tävlar mot varandra.
Ingen missunnar någon en framgång utan alla gläds med varandra och känner delaktighet. Man får tillfälle att lära känna sina medtävlare på djupet, och ens eget tävlande får en helt annan dimension när man tränar ihop med ett gäng som bjuder på sig själv.
Fantastiskt gäng
Nu måste jag säga, precis som Uggla i P4 säger, att det finns såklart andra alternativ. Men jag tänkte berätta lite om den första helgen i AH-Hallen, den i november förra året. De som skulle delta var Lillemor Edström, Lena Löfroth, Christian Johansson, Lena Andersson, Diana Ljungström, Mattias Karlsson och jag. Alla med stor erfarenhet av träning och tävling i lydnadsklass och nu samlades vi som ett gäng trevande och kanske lite blyga konfirmander inför en helg tillsammans.
Dynamiken i gruppen och vänskapsandan fanns där från första stegförflyttningen, och ingen gav mindre än 100 procent av sig själv. Vi hade kort sagt väldigt roligt tillsammans och det var lite överraskande och glädjande att andra människor än man själv kan tänka på två steg till höger i en vecka utan att skämmas för det. Vi kunde skratta åt oss själva och åt varandras petighet i momenten och därmed fick man ännu större utbyte av träningen.
Provgick zätat
Vi provgick även det nya momentet ”zätat”, jag ska låta bli att ge momentet tillnamnet ”dum”, men det var både dumt och roligt att få vara hund i momentet. Vad vi kom fram till var att det nya upplägget är trevligare både för hund och förare, men att det kräver en tävlingsledare som är rysligt alert och rörlig.
Vi körde förstås även med riktiga hundar och vissa förare hade både långa och snabba steg och det var inte helt lätt att hinna med att med att framföra tävlingsledarens budskap till ekipaget.
Övertränade vittringsprovet
Vittringsprov kan innebära ett antal utmaningar för hundens nos, och ibland kan man uppleva att hunden reagerar olika på tävling och träning. För att utsätta hunden för tävlingsmässiga prövningar tog vi in entrémattan och lade ut vittringspinnarna på den. Där fanns ju alla möjliga och omöjliga dofter, allt från hundtassar till skosulor med olika inslag från vegetation och allt möjligt annat. Intressant var det i vilket fall som helst och hundarna fick rutin på nya svårigheter.
Efter varje hund gick vi igenom vad vi sett och analyserade in i minsta detalj och alla hade åsikter om vad vi sett och vad vi skulle vilja se. Och med en så fantastisk kamratanda så kan det inte bli fel. Tack allihop. Det här gör vi om snart.
Text & foto: Anna Jansson
Dumzätat i internationella elitklasser redan i år
Förut gick momentet ”stå-sitt-ligg under marsch” under det nedsättande namnet ”dumrutan”, men efter regelrevideringen tyder allt på att momentet kommer att få heter ”dumzätat”. Momentet som hittills har älskats av få tävlande, verkar nu få en ännu mindre fanklubb. Bristande information bidrar till att folk är mer frågande och skeptiska än vad som behövs.
De svenska regeländringarna i elitklass, och de andra klasserna med, börjar inte gälla förrän den 1 januari 2012. Men elitreglerna följer ju den internationella skrivningen och därför vet vi redan nu hur momenten kommer att se ut den klassen. Och eftersom de nya internationella reglerna började gälla den 1 januari 2011 så kommer vi redan i år att få känna på dem på internationella prov i Sverige. Som det ser ut i dag så kommer momentet att utföras enligt den nuvarande skrivningen, med koner och tävlingsledare som styr i alla vändningar och svängar.
Översikt över momentet, hämtad från de nya officiella internationella lydnadsreglerna. |
Det finns dock förslag på att då det ändå finns koner utplacerade så ska den tävlande kunna svänga och vända på egen hand. Som det ser ut nu så kommer tävlingsledarens mun att gå i ett, det är inte mycket tid som förflyter mellan sväng och position. Positionerna kan komma att variera och det finns ett nytt förlag om att ställningen som hunden ska inta ska visas på en skylt vid konen där man svänger.
Men det är ett förslag som ska tas upp på nästa möte som FCI Obedience håller, och det blir i augusti, så innan dess blir det ingen ändring. Det innebär således att på VM 2011 får tävlingsledaren hålla låda under hela momentet. Tur kanske att engelska är ett snabbare språk än svenska och fransmän pratar väl väldigt fort, eller?
Jag ringde upp Sveriges FCI-representant, Inger Svedin och frågade henne om detta moment som är på allas läppar just nu. Och förutom de ovan nämnda upplysningarna så berättade Inger att hon gärna ser att ordningen på positionerna kommer att fortsätta att vara stå, sitt och ligg, åtminstone till att börja med. Efter en inkörningsperiod är hon öppen för en variation av ordningen på positionerna.
Jag tror att det kan bli ett intressant moment, men den som har en hund med några år på nacken i elitklass ser antagligen ett hästjobb i att försöka förändra hundens invanda ”dumrutetänk”.
I Sverige kommer det att finnas 14 tillfällen att prova det nya momentet, plus den inofficiella rankingtävlingen i Kungsör den 19 mars. Vilka de 14 tävlingarna är ser du i SBKs och SKKs tävlingskalendrar på www.sbk.nu.

Annelie Kjörsvik och nyblivna lydnadschampionen Pheija. Foto: Anna Jansson |
Liten blir stor och champion
Annelie Kjörsvik och Pheija, som Hundsport har följt, knöt ihop säcken under hösten och erövrade sitt championat i lydnadsklass elit. Pheija har numera titlarna LPI, LPII, SE LCh och korad. Hon är också godkänd i lägre klass spår.
I början av januari fick Annelie en förfrågan från AfBV om hon och Pheija inte kan tänka sig att representera Sverige i VM för belgiska vallhundar i juni 2011. Klart att Annelie blev glad.
Tanken är att Pheija ska ha valpar i mars, men om allt går som det ska så bör hon vara på banan igen till dess. Säkerligen jättemotiverad efter att ha varit mamma-ledig och tagit igen sig i valplådan.
Lycka till i framtiden, Annelie och tervueren Ullhedens Pheija. |