lydnadshundar: krÖnika

Staffan Thorman: ”Bruksproven ett perfekt komplement till planlydnaden”

I SBKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE för 2006 kan man läsa att ”SBK övertar huvudmannaskapet för lydnad och agility på prov under år 2007, och om provåret faller väl ut, övertas huvudmannaskapet permanent”.

Vad är det som krävs för att SBK ska anse att provåret fallit väl ut?
–Det får inte bli ett stort administrativt problem, inte heller en ekonomisk belastning. Vi har också en skyldighet gentemot SKKs länsklubbar att hjälpa dem att arrangera tävlingar. Hitintills har vi bara haft positiva reaktioner.

Hur mycket får lydnadslandslaget kosta?
–Vi har bildat en arbetsgrupp inom SBK som ska titta på landslagsverksamheten inom alla grenar. Vi strävar efter en rättvis fördelning av anslagen mellan lagen beroende på antal deltagare. Vi tittar på möjligheterna till sponsring och vill gärna ta fram en gemensam landslagsdräkt.

Åter en titt i verksamhetsberättelsen. Det verkar som om SBK först under 2006 upptäckt att bland annat tävlingsverksamheten blivit lidande på grund av den omfattande hundägarutbildningen som klubbarna måste hålla för att få ekonomin att gå ihop.

–Jag tror inte att det hänger ihop, det är ju helt olika saker. Däremot när jag började i SBK så gick man kurs med tävlingsinriktning och fick allmänlydnad på köpet. Men så är det inte i dag. Det är två olika inriktningar. I dag har vi bland annat valpkurser vilka inte fanns då. Nu har SBK ändrat i lärarutbildningen för att tillgodose behovet av tävlingsinstruktörer. Samhällets struktur har ändrats och den förändringen sätter sina spår i vår organisation.

Det ställs stora ekonomiska krav på klubbarna. Hundägarutbildningen betalar stora delar av klubbarnas verksamhet och bland annat prov och tävlingar skulle få en mycket högre anmälningsavgift om de skulle bära sina egna kostnader. I dag är det arbetsamt att driva en förening och det blir allt svårare att få medlemmarna att engagera sig och ta personligt ansvar.Så till debatten om border colliens överlägsenhet inom lydnaden.

Anser du att lydnadsreglerna är skräddarsydda för en speciell ras?
–Nej det tycker jag inte, men de som vill nå framgång kanske satsar på border collie. Men när lydnaden introducerades i Sverige och reglerna kom till så var border collien en sällsynt ras i vårt land. Jag skulle önska att lydnadsfolket fick upp ögonen för bruksproven, det skulle vara ett utmärkt komplement till planlydnaden. Men många väljer nog att tävla lydnad eftersom det är lättare att då få träningsmöjligheter i storstadsregionerna medan det krävs tillgång till skogsmarker för att träna och tävla bruks. Det är också lättare att arrangera lydnadsprov, vilket ger många fler tävlingstillfällen för den intresserade.

På min fråga om vad han är stoltast över i sitt arbete inom SBK svarar Staffan:
–Jag är mest stolt över att jag var med och startade Vetenskapliga kommittén på 1980-talet med landets främsta forskare inom etologi och genetik.

Resultatet av det arbetet blev den positiva utvecklingen av mentalbeskrivning unghund, sedermera MH inom SBK. MH är det viktigaste analysinstrumentet vi har för avelsvärdering av hundars mentalitet och ett relativt enkelt instrument för uppfödare att avelsplanera efter.

Lydnadskrönikan har fått ett mejl

Och det gör mig så himla glad att få veta att minst en person läser det jag skriver. Det är en mycket tävlingsintresserad person som har skrivit, dar.

HON TYCKER ATT hennes egna hund-ar, av en lite större och tyngre ras, inte kan mäta sig med border collies och att hon med glädje skulle välkomna olika startklasser på lydnadsprov. Med det avser hon att hundar som har sämre förutsättningar ska bedömas annorlunda, om jag förstår henne rätt.

Alla hundar kan bli bra
Många håller nog med henne om detta men jag är av den åsikten att alla hundar kan bli bra, om de tränas rätt och motiveras på ett bra sätt. Att en stor och tung hund har en längre bromssträcka vid inkallning med stå och ligg är en sanning med modifikation.

Är det överhuvudtaget möjligt för hunden att ”stanna inom 1 gång sin egen kroppslängd efter kommando för stå respektive ligg” om hunden springer i hög fart? Då borde det vara lättare för en hund som rör sig i rask trav att stanna, och rask trav räcker ju enligt reglerna. Där står det att ”hunden ska röra sig med god fart, åtminstone med snabbt trav” och att ”det är viktigt att hunden reagerar villigt på inkallningskommandona”. Detta torde passa alla raser, tycker jag.

Nu har vi bara diskuterat inkallning men jag hittar ingen text i reglerna, i något moment, som kräver att allt ska uträttas i ett ursinnigt tempo. För övrigt är det marginella ändringar i elitlydnadsreglerna, den stora skillnaden är att domaren har ett gult och rött kort att vifta med. Tidigare har domaren fått gå fram till den tävlande för att framföra sina synpunkter och publiken har svävat i okunnighet om vad som utspelar sig mellan domaren och den tävlande vid incidenter.

Jag har även letat i gamla regelböcker för att hitta texten som säger att hänsyn ska tas till vilken ras hunden tillhör, men jag hittar den inte. På domarutbildningen får man lära sig att ta hänsyn till underlag och hundens storlek. Men att varje domare ska äga fullständig kunskap om varje hundras specifika rörelseschema, det är lite väl mycket begärt.

Till sist vill jag bara säga att alla hundar på ett lydnadsprov kan få första pris, inte bara vinnaren. Så att ge upp drömmen om ett championat på grund av att några hundar kommer före i resultatlistan är att sikta lite väl lågt. Den som skrev till mig har även haft svårt att komma med på bruksprov och det är ju en annan historia, som man för övrigt diskuterar varje år på SBKs kongress.

Hur många tränar på heltid
Avslutningsvis så kan det vara intressant att ta reda på hur många det finns i Sverige som tränar sin hund på heltid, som nästan är proffs, enligt dem som känner sig missgynnade av reglerna. Det här är en diskussion som kan fylla en hel tidning men det utrymmet kan vi inte räkna med.

Jag skulle vilja uppmana alla tävlande att ta del i regelarbetet mellan revideringarna och vara med och påverka utformningen, det är öppet för alla SBK-medlemmar. Genom din lokalklubb kan just du vara med och göra din röst hörd, vilket inte utnyttjas av alltför många.

Avslutningsvis kan jag meddela att jag inte har fått några resultat från WKKs lydnadsprov den 21-22 april. Därför blir det ingen redovisning av ställningen i Lydnadshunden det här numret.

Apropå just den här tävlingen i Västerås så lär antalet deltagare varit så lågt att de tävlande undrade över om folk inte har förstått att kampen om årets Lydnadshund går vidare. Det är tråkigt av (minst) två anledningar, dels blir det inte stora och spännande tävlingar med många deltagare, dels så blir jag väl av med jobbet som lydnadskrönikör i Hundsport när ingen resultatredovisning behövs.

Landslagssamling i Västerås 2-3 maj

Inför EM i Kroatien i juni samlades lydnadslandslaget i Västerås under ledning av Catharina Dahlström och Sylvia Axell. Sylvia var inte med under torsdagen när vi besökte Västerås BK för att känna av stämningen, men under onsdagskvällen hade både hon och Anders Ekholm, från FS, varit närvarande.

Kenth Svartberg med Kes, Anders Sjöstrand med Mac Scott, Carola Machl med Jetta, Lillemor Edström med Krollie, Lena Andersson med Lotus, Heidi Billkvam med Bolibompa, Jessica Andersson med Devil, Anne Dahlin med Ginny och svenska lagledaren Catharina Dahlström, Lovart. Foto: Nalle Jansson

Lotta Linusson med Tindra och Niina Svartberg med Jippie, som var inbjudna att delta i landslagsträffen.

DELTAGARNA – SEX ORDINARIE, två reserver och två inbjudna ekipage – var mycket nöjda med upplägget. Enligt dem som har varit med ett tag var det första gången som man fått till en träff innan ett stort mästerskap. Stämningen var mycket god och alla var glada och lite förvånade, över de nya ekonomiska förutsättningarna för landslagsverksamheten.

Tidigare har deltagarna själva fått bära en stor del av det ekonomiska ansvaret, som har varierat beroende på vilken del av världen som ska besökas. Men nu stundar nya tider och laget kan fokusera på att göra så bra resultat som det kan.

Kroatien i juni väntas innebära höga temperaturer och EM avgörs inomhus i en hall utan ventilation, förutom förhoppningsvis korsdrag. När tidningen landar hos läsarna så är laget på plats och säkert laddat till tänderna inför uppgiften. Vi önskar lycka till.

En kort presentation av deltagarna:
Lena Andersson, 45 år, arbetar som personlig assistent. Hunden heter Lotus och är en bordercollie på 6,5 år. Lena använder hela sin fritid till hundträning och hennes främsta mål är att ha roligt med hunden.

Lillemor Edström, 53 år, är egen företagare. Tävlar med bordercollien Krollie, 8 år, och ser sig själv som en träningsnarkoman, vilket Krollie tycks uppskatta. Lillemors sporre är att hålla sig kvar på den nivå de uppnått.

Anne Dahlin, 45 år, driver eget företag inom hundutbildning. Hunden Ginny är 7 år och av rasen bordercollie. Anne som tränar Ginny 4-5 pass i veckan, vad det innebär i tid vet hon bara själv, och hennes mål är att hela tiden utvecklas och bli bättre tillsammans med hunden.

Carola Machl, 50 år, pluggar till sjuksköterska, har en bordercollie som är 8 år och heter Jetta. Carola tränar sin hund ofta och korta stunder. Att utveckla hunden och sättet att träna och tävla är Carolas mål.

Kenth Svartberg, 41 år, är etolog. Med hunden Kes, som är en 6-årig bordercollie, tränar han lydnad 2-3 pass per vecka. Till Kes stora glädje tränar de vallning 1-2 pass per dag. Kenths mål med träningen är att få uppleva perfekt samarbete med en vältränad hund.

Anders Sjöstrand, 36 år, är drifttekniker till vardags. Hans hund heter Mac Scott och är en bordercollie på 9,5 år. De tränar 3-4 timmar i veckan men något mer inför stora tävlingar. Att ha skoj tillsammans med hunden räcker långt för Anders, framgångarna ser han som en ren bonus.

Reserver:
Jessica Andersson, 34 år, med kelpien Black Devil som är 4 år. Det tränar ett par timmar varje dag och har som mål att bli bättre hela tiden.

Heidi Billkvam 43 år, driver en hundskola. Hennes hund heter Bolibompa och är 4 år. Eftersom Heidi har fem hundar till att träna så lägger hon ner mycket tid varje dag. Heidis mål är att ligga i topp både i Sverige och internationellt, men först och främst så vill hon ha roligt tillsammans med sin hund.