lydnadshundar: krÖnika
Lydigare och lyckligare hundar med
allmänlydnadspasset
I vardagen vill hundägare kunna passera mötande hundar utan drag och slit i kopplet. Detta är därför ett av momenten som ingår i allmänlydnadspasset, som har tagits fram av Svenska brukshundsklubbens utbildningssektor. Med passet får kursdeltagare ett
tydligt mål att sträva efter i sin träning och ett omdöme på hur de har lyckats. Efterföljaren – aktivitetspasset – ska ge ytterligare tips på roliga saker att göra med sin hund.
Ann-Marie Folkesson Bjuggren jobbar på Svenska brukshundklubben för centrala hundägarutbildningssektorn.
För att hunden ska fungera väl i samhället krävs allmänlydnad. Exakt vad det innebär varierar mellan hundägare, och även mellan instruktörer. Svenska brukshundsklubbens utbildningssektor valde nio vardagsmoment samt ett nosarbete när de satte ihop allmänlydnadspasset. Ett elfte och valfritt moment får föraren själv bestämma.
Tanken är att hundägare ska fundera ut vad de vill lära sin hund och få träningstips av instruktören. Efter kursens slut ska förhoppningsvis alla få godkänt på alla moment och därmed ha uppnått bättre allmänlydnad på sin hund.
Ett uppskattat måldokument
Allmänlydnadspasset, som har tryckts upp i 15.000 exemplar, har funnits i snart tre år och är mycket uppskattat på de lokala brukshundklubbarna runt om i landet.
–Avsikten med passet är att ha ett tydligt måldokument på vad allmänlydnad kan omfatta, både för instruktörerna och kursdeltagarna. Ett mål där man kan mäta kunskaperna och öka motivationen till att samarbeta med sin hund, säger Ann-Marie Folkesson Bjuggren, anställd på Svenska brukshundklubben för centrala hundägarutbildningssektorn.
Passet innehåller moment som man stöter på i vardagen och ska ge deltagarna en bättre uppfattning om vad de behöver träna mer på. Passet kan med fördel börja användas redan på valpkurser, men man får då anpassa störningarna beroende på hur gammal hunden är. Ju tidigare man kan forma fram önskat beteende hos hunden, desto bättre, säger Anne-Marie.
En kurs utifrån allmänlydnadspasset kan omfatta tio kurstillfällen, men ofta behöver man mer tid än så.
Konkreta vardagsmoment
–God allmänlydnad är en färskvara. Man måste fortsätta träna mellan kurstillfällen och även efter sista kurstillfället, säger Anne-Marie.
Ale brukshundklubb är en av de klubbar som har god erfarenhet, då instruktörerna har provat passet under två år på sina fortsättningskurser och tycker att det är bra med konkreta moment. Fortsättningskursen är steg två i klubbens utbildningsplan och vänder sig till hundägare som vill fördjupa kontakten och förbättra allmänlydnaden. Kursdeltagarna är positiva till passet och tycker att det är kul att på ett tydligt sätt se hur träningen går framåt.
–Tanken är att de ska bli godkända i alla moment som ingår i passet innan de får fortsätta på en lydnads- eller agilitykurs, säger Angela Johansson i utbildningssektorn.
Passet delas ut vid kursstarten och instruktören går igenom momenten. Både hur slutresultatet ska se ut och hur man når dit. Deltagarna delas in i mindre grupper för att kunna hjälpa varandra. Kvalificerad störning är nödvändigt för att utveckla hundarna. Det ger också föraren bra tillfällen att berömma och att hjälpa hundarna att göra rätt.
Egna övningar –
men även samarbete
Förhoppningen är att få kursdeltagare mer aktiva i sin hundträning och att öka samarbetet mellan hundägarna genom att de hjälper varandra.
–Tyvärr är det svårt att engagera kursdeltagarna till egna initiativ, säger Angela Johansson.
Trots att det mesta är positivt med passet, finns det saker som är svåra att genomföra.
–Många tränar för lite och har svårt att klara passet. Vi ger dem redskapen, men träningen måste de göra hemma, säger Angela Johansson.
Önskvärt är att hundägarna kan arbeta med hundarna i olika miljöer med olika störningar. Men ibland räcker inte tiden till.
–Vi förlägger några träningstillfällen till torget, men annars är det vid klubben och ute i skogen som det mesta görs. Ny störning försöker vi lösa genom att ta med okända hundar då och då, säger Angela.
Varje moment bedöms enligt följande skala: ”Mycket väl genomfört”, vilket innebär att hunden utför momentet utan hjälp från föraren. ”Väl genomfört”, hunden utför momentet med viss hjälp från föraren. Samt ”behöver träna mer” vilket innebär att hunden inte utför momentet trots upprepad hjälp från föraren.
Trots att allmänlydnadspasset är utformat lika för alla hundar ska instruktörerna ta hänsyn till olika rasers medfödda egenskaper i sin bedömning. Och även om man inte når fram till mycket väl genomfört på alla moment så blir i alla fall lydnaden mycket bättre med hjälp av träning.
–Det är värdefullt att skapa en medvetenhet hos hundägaren om hur den egna hunden fungerar i olika situationer. Vaktar hunden bilen så kanske man kan underlätta genom att parkera den längre ifrån passerande hundar eller hänga över ett skynke, säger Anne-Marie.
Det viktiga är att hunden kan förhålla sig lugn och harmonisk till sin omgivning.
Aktivitetspasset –
för icke tävlingssugna
För att upprätthålla god allmänlydnad på sin hund behöver man utveckla samarbetet. De klubbar som har provat allmänlydnadspasset har märkt ett ökat intresse för fortsatt träning med hund. SBKs verksamhet är dock i många delar tävlings-inriktad. Därför satsar hundägar-
utbildningssektorn på aktivitets-passet som kom i mars i år.
Med aktivitetspasset vill man ge de hundägare som inte vill tävla tips på vad en aktiv vardag med hunden kan innehålla. Det syftar till att hundägare ska fortsätta att aktivera sin hund. Passet består av två delar, samarbete och fältarbete.
I samarbete ingår att gå fint vid sidan, tunneln från agility och handling på höger och vänster sida samt en enkel form av apportering. Fältarbetet består av vind och ljudmarkeringar, budföring, uppletande av föremål eller godis, spårövningar samt att hunden kan sitta tyst när den är uppbunden.
–Gruppen bör bestå av max sex deltagare med cirka femton sammankomster. Gruppen kan driva sig själv som en träningsgrupp. Olika instruktörer med olika kompetens kan inbjudas vid olika tillfällen, där emellan tränar gruppen själv, säger Anne-Marie Folkesson Bjuggren.
Aktivitetspasset har ingen bedömning. Istället är arbetet inriktat mot att dokumentera lämplig belöning, när beteendet väckts hos hunden och när beteendet utförs enligt anvisningarna. Avsikten är att få igång ett ”hundtänk” hos varje hundägare och att utifrån det kunna utveckla ett specifikt beteende hos hunden, berättar Anne-Marie.
När man klarar av något av passen får man diplom. Något specifikt studiematerial finns inte, utan man får ta hjälp av de böcker som finns skrivna i ämnet.
–I centrala hundägarutbildningssektorn har vi diskuterat studiematerial, men vi ser en fördel med att klubbarna kan använda passen fritt. Det kan lätt kännas som ett regelverk om vi skriver ett centralt material, säger Anne-Marie Folkesson.
Sammanfattningsvis kan man säga att de moment som ingår i passen är både vardagslydnad och roliga aktiveringsövningar. På köpet får man kontakt med många andra hundägare, och en lydigare och lyckligare hund.
Text och Foto: lotta byström |