lydnadshundar: krönika

”Dumrutan” går i graven

FCI har klubbat de nya reglerna för lydnadsklass elit och det innebär att den omdiskuterade ”dumrutan” (eller ”stå, sitt, ligg under marsch” som momentet egentligen heter) försvinner i sin nuvarande form.

Vinterträning i djup snö ger nya dimensioner för både hundar och förare. Foto: Eva Blix

Innan jag beskriver momentet närmare så kan jag lugna er med att vi i Sverige inte inför de nya elitreglerna förrän 2011 samtidigt med de att de andra klasserna får nya regler att gå efter.

De som får prova på det nya momentet lite tidigare är det svenska landslaget som ska tävla i Herning i Danmark i juni när VM i lydnad avgörs. Där, för övrigt, Inger Svedin, inte ska döma trots att jag påstod det tidigare.

”Dumrutan” som moment har ju kritiserats för att vara både långtråkigt och löjligt, och enligt FCI har det nog även varit lite för enkelt. Därför har man under några år klurat över hur man ska kunna öka svårighetsgraden i momentet. Nu kommer alltså förändringen och det innebär att rutan blir ett zäta (z) – kanske döps det i folkmun till ”dumzätat” i framtiden.

Upplägget blir alltså att ekipaget går en sträcka som bestäms av tävlingsledaren, man ställer, sätter och lägger hunden precis som tidigare, men med den skillnaden att man vänder på kommando efter fem meter och går tillbaka passerar hunden, vänder på kommando och när man sedan passerar hunden igen så tar man den med sig. Man går fem meter efter att man plockat upp hunden, sedan vinklar man efter att man fått order från tävlingsledaren, kommenderar hunden på mitten av sträckan, fortsätter 5 meter, vänder och så vidare tills man har utfört alla positionerna.

Glasklart? Nej förmodligen inte, så jag bifogar en förhoppningsvis pedagogisk och förklarande skiss. Hoppas att ni förstår bättre när ni jämför bilden med texten. Jag har provgått momentet några gånger och tycker att det är okej, fast jag är rätt förtjust i ”dumrutan” också, kan jag avslöja.

Blir det mer S än Z?
Jag är inte bara glad åt att få utföra momentet och träna in precision och rakhet, jag gillar även att bedöma hur de tävlande får till det. Detta innebär att jag som domare flyttar mig under momentet för att se hundens position och om den är rak i förhållande till linjen. Jag vill se snygga vinklar vid markeringarna, inga u-svängar. Eftersom man ofta får se den tävlande gå mer i ring än i fyrkant så brukar den anmärkningen finnas i protokollet. Kommer detta i framtiden att bli mer S än Z, frågar jag mig?

I övrigt blir det inte några förändringar i elitklassmomenten, däremot kommer anvisningarna att bli tydligare. Kan nog vara på sin plats, så att alla kommer att få möjlighet att döma likvärdigt på likvärdigt upplagda prov. Och naturligtvis få tävla under likvärdiga förhållanden och upplägg.

Jag har själv haft några ibland rent komiska upplevelser i samband med tävlingar under senaste tiden, men jag kommer att vänta med att delge er dessa. Det finns väl någon sorts preskriptionstid för sådant också…

Övriga regelförslag och ändringar
Det var lite om elitklass, men på vägen dit har man ju att passera genom klass I, II och III. Inom FCI håller man på att utarbeta regelförslag som ska vara samma i Sverige och resten av FCI-länderna. Detta gäller förstås inte England som framhåller att det är deras regler och prov som åtminstone de alltid kommer att rätta sig efter, resten av världen är bara att beklaga.

Hur går det då med våra svenska regler för klass I-III? SBK har haft en regelkonferens där framtida ändringar diskuterades. Så här långt har man kommit fram till ändrat avstånd mellan hundarna i klass I till sju meter istället för fem som nu. Förarna ställer upp tio meter från hundarna.

Här tänker jag att det automatiskt blir mindre grupper eftersom man förmodligen inte har tillgång till hur stor plan som helst. Verkar bra, tycker jag. Det ökar chanserna för en bra upplevelse för ekipagen i början av karriären.

Apporteringen i klass I sker direkt efter kommando, alltså när TL ger order ingen paus med apporten framför den sugna hundens mun. Också ett bra förslag. En rak inkallning i klass II och ett ställande i klass III-inkallningen. Tja, vet ännu inte vad jag tycker om det.

Man har diskuterat lite förändringar i koefficienterna och att man behöver 256 poäng för ett förstapris i klass III. Och så vill man ha helhetsintryck i klass I till och med III, och det är bra att man återinför den bedömningen i klass III. Det finns mycket att berätta för föraren under den punkten, både bra och mindre bra saker.

Utbildning – även för tävlingsledare
Utbildningen för tävlingsledare och domare kommer att ses över, och det är ju lite nytt att tävlingsledaren i lydnadsklass ska ha utbildning. I dagsläget räcker det med att denna person är insatt i lydnad och det är ju ett plus, men riktig utbildning är ännu bättre. Det är bra att tävlingsledaren har lite på fötterna, så att säga.

Vintern, som den visat sig i år, har inte gjort det lätt att träna hund om man inte har möjlighet till inomhusträning, i till exempel ridhus eller specialbyggda inomhushallar. Alla lokalklubbar har inte möjlighet att ploga sina planer kontinuerligt. Detta innebär en merkostnad för klubbarna och de upprepade snöfallen under januari och februari har omintetgjort önskningarna om öppna och plogade planer. Och så får man ju tänka på att snödrivor och hårdpressad snö tar längre tid på sig att smälta när våren väl kommer. Hur man än vänder sig.