ATT STÄLLA SIG i kö till en kommande utbildning, är för de flesta ingen lysande idé. Valpens utveckling går så snabbt.
 De eventuella problem som valpägaren tycker sig uppfatta och som fanns då anmälan till kursen sändes in, har kanske försvunnit – eller ännu värre, förvärrats – innan man fått plats.
Hundägandets viktigaste utbildning!
Trots att förmedlingen av hundkunskap till den nyblivne hundägaren, är bland den viktigaste utbildningen man har att ge, så verkar det som om satsningen på denna typ av kurser inte prioriteras särskilt högt av många av sbks lokalklubbar. Och dessvärre inte i någon högre omfattning alls av andra specialklubbar.
Tyvärr finns en liten misstanke om att en del SBK-klubbar inte ser med särskilt blida ögon på "konkurrans" från andra specialklubbar i detta avseende – trots att man själva inte klarar av att täcka upp efterfrågan.
Har jag fel på den punkten, skulle jag dock bli riktigt glad!
 På den "gamla goda" tiden ansågs valpkurser, valputvecklingskurser och allt vad de då döptes till, vara den mest högprioriterade verksamhet som klubben hade att genomföra och administrera. Man till och med ansåg att kursledaren för valpkurser skulle vara den mest kompetente ledare som stod att uppbringa i sbks lokalklubbar, dvs "lärare i hundtjänst", således en kursledare med mångårig erfarenhet och massor av rutin bakom sig.
SBK som dessutom under en mängd år angett att man är skks specialklubb för utbildning av alla hundägare, måste kanske se över sin verksamhet en hel del vad gäller valpkurser. Kanske söka andra former för utbildningen och hitta nya lösningar för förmedlingen av hundkunskap.
Frågan är om detta möjligen är ett storstadsproblem, eller om det gäller hela landet. Oavsett vilket så är frågan inte desto mindre mycket aktuell.
Inte bara uppfödarens skyldighet
Man kan inte lägga allt ansvar om valpens skötsel och utveckling på den uppfödare som säljer sin valp till en hugad spekulant. Det vore att begära för mycket, även om uppfödaren har ett stort ansvar för sina valpar/valpköpare – och väldigt många tar också det ansvaret.
Lär ut hur hunden fungerar
Vad vill man då förmedla till en nybliven hundägare? Först och främst är valpkurser för mig en verksamhet där jag skall förmedla kunskaper till den nyblivna hundägaren om hur hunden fungerar. Det gäller till exempel att ge kunskap om hur man kommunicerar med sin hund.
De goda vanor man lägger grunden till i valpens unga år får man skörda i positiv mening när hunden växer upp, lika säkert som att de ovanor som valpen tar till sig i unga år får man surt tillbaka när hunden börjar bli vuxen.
En nybliven hundägare tror många gånger att det räcker att söka upp några lämpliga valpar i kvarteret och låta dem umgås någon halvtimme i full lek. Därefter går man hem till den väntande familjen där valpen mer eller mindre svimmar av utmattning – "trots" att familjemedlemmarna desperat försöker att "aktivera" sin nya kompis?
Efter det att dagarna går så blir valpens förväntan på sin "lekstund" alltmer påträngande, inte sällan till grannarnas stora förtvivlan?
Husse eller matte försvinner ut genom dörren med ett brak, hållande i ändan på ett koppel. För valpen har redan lärt sig att om man tjuter tillräckligt mycket, så måste den få komma ut så snabbt som möjligt.
Möjligheten att lära sin valp att det finns ett lugnt hörn där den kan finna ro utan störningar från den övriga familjen kan inte nog poängteras.
Likaså att lära sin valp att ge sig till tåls en stund innan den får göra någonting dvs "passivitetsträning", är något som en hundkompis framhöll med skärpa redan för bra många år sedan.
Valpar leker aldrig!
Valpar utvecklas och lär sig det sociala spelet genom något som vi människor kallar lek. Varför skall överhuvudtaget valpar "leka" med andra valpar?
Kanske för att lära sig det sociala umgänget med artfränder, men det är dock den nya flocken, dvs familjen, som ska stå för utvecklingen.
Många jag pratat med menar att en valp skall vara en valp på samma sätt som ett barn skall vara ett barn. Valpen skall kunna umgås med andra valpar och på så sätt utvecklas.
Fint, inget kan vara trevligare att se än när valpen kavar runt på gräsmattan och umgås med andra valpar, men den valp – eller för all del det barn – som inte vet var gränserna går, dvs vad som är rätt och fel, vad som är tillåtet och vad som är otillåtet oavsett om det kallas lek eller ej, den individen fungerar inte bra i samhället!
Det är bara vi som hundägare som kan bibringa valpen de regler som vi vill att den skall rätta sig efter både nu och i framtiden. Vad jag talar om är helt enkelt "förbudsträning" som klart och tydligt talar om vilka gränser vi sätter upp som ledare för hunden.
Viktigt – även om ordet förbud kan låta otrevligt.
Men det är ändå i slutänden vi människor som vet att hundens värld inte är vildhundens tillvaro, utan en anpassning till de krav samhället har. Om jag som valpägare vill ha stopp på min valp i just denna stund, därför att den i lekens virvlar kanske är på väg ut i körbanan, så måste jag ha ett medel att nå min valp. Har jag inte den kommunikationen, så måste jag vara tillräckligt nära för att handgripligen hindra valpen från att fara ut på vägen.
Det är alltså jag och min valp som måste lära oss hur vårt umgänge skall se ut i framtiden! Når vi inte det målet, så får jag som hundägare snart stora problem!
Varför skaffa hund?
En annan faktor som bör tas upp i en valpträning, är frågan om varför man skaVat en hund?
Jo då, jag vet! Just ditt valpköp var säkert planerat efter konstens alla regler! Men låt mig då säga så här; Det skadar väl aldrig att göra en liten efterkontroll? Förhoppningsvis stämmer allt till punkt och pricka.
En del uppfödare jag känner är mycket noggranna med att ställa just den typen av frågor till intresserade blivande hundägare. Ta tex retrieverraserna. Golden retrievern är ju en mycket snäll barnhund, eller hur? För att inte tala om labrador retrievern!
Mern ha i minnet att dessa och många andra raser är mycket specialiserade jakthundar med förmågan att arbeta efter skottet. Hunden skall lugnt vänta på att jakten börjar avta och fåglarna har fällts för skyttarnas bössor för att därefter, på direktiv från sin förare, hämta in anvisad fågel.
För att det hela skall fungera bra krävs att hunden är mycket följsam och direkt tar förarens kommando (dvs tillräckligt vek?), för att därefter komma in till sin förare med apporten. Hunden skall även kunna arbeta sida vid sida med andra hundar och har därför valts ut för sin förmåga att acceptera andra hundindivider, även om dessa tar upp ett vilt framför näsan på min egen hund. Dessa raser har således valts ut genom mångårig selektering just för sina egenskapers skull, något som gäller för de allra flesta hundraser.
Att då skaffa en valp som är mjuk i sättet, umgås förträffligt med andra hundar och är följsam med sin förare, men utan att ge den valpen det den en än gång blivit till för, dvs vallning, jakt, blodspår osv, är enligt min åsikt att grovt misshandla sin hund!
Man kan då anföra att vi ger den andra övningar i stället. Bra, så länge som valpen – hunden får arbeta med näsan, alltså både kroppen och hjärnan så är det riktigt bra, men vi skall hela tiden komma ihåg att i hundens arv finns det mångårigt framavlade intresset, av att det är att valla in sin grupp med boskap eller finna vilt för sin husse/matte, som gäller.
Det allra bästa, menar jag och mina hundkompisar, vore nog att samtliga som skaffar hund för första gången kunde genomgå någon form av hundutbildning – innan valpen kommer in i huset.
Det minsta i den vägen är väl att man med eftertanke läser Hundsports ”Hundägarskola” och de artiklar som finns i anslutning till de olika avsnitten…
Goda vanor – för framtiden
Det finns massor av saker man kan göra med sin valp utan att för den skull driva den till en alltför hög stressnivå genom ständig överaktivering. Man kan utveckla valpens uppfostran mot kommande träning, eller som jag skulle vilja beteckna det, utforma goda vanor hos valpen och mig själv, för framtiden.
Det hela hänger egentligen på att alla valpköpare kan finna en möjlighet till att delta i någon form av valpaktivitet. Om sbks trovärdighet skall bestå, så måste det helt säkert ske en tydligare prioritering på att tillgodose alla de människor, som vill ha hjälp med sin första hund.
Vi måste komma ihåg att det är i de nya valpköparna som fram- tiden finns för alla hundorganisationer. |
 |
|
|
 |
|
|
 |
Brukshundar |
|
Tävlings-Aktuellt |
|
|
Bruks-SM 2007 |
|
Bruks-SM 2004 |
|
Bruks-SM 2003 |
|
Bruks-SM 2002 |
|
|
IWT 2007 |
|
IPO-VM 2006 |
|
|
SBK kongress 2006 |
|
SBKs lokalkl. 1 |
|
SBKs lokalkl. 2 |
|
SBKs lokalkl. Ins. |
|
|
Retriv. SM 2004 |
|
Retriv. lag-SM 2004 |
|
Handler-träning |
|
|
Minhunds-Utb. |
|
Min-Utb. Steg 2 |
|
Hundtjänst Muskö |
|
|
Mentalbeskrivning |
|
Polishundar |
|
Mock Trial |
|
Paret Järverud |
|
Valpkurs |
|
Hundterapi |
|
Rasspecifika CH. |
|
"Barn-Sök" |
|
|
|
