Brukshundar: krÖnika

Internationell narkotikasökkonferens samlade forskare och hundförare

European Conference on Odour Detection Canines, eller ECOK9 som förkortningen lyder, är en skapelse som är tänkt att sammanföra vetenskap och praktik på ett så nära sätt som det överhuvudtaget är möjligt. Initiativtagaren, Ann Kjellström, anställd forskare på Tullverket, ansåg att det var dags att föra samman krafter från EU och även intresserade utanför unionen, för att på så sätt skapa ett globalt nätverk av duktiga hundmänniskor och hundekipage som specialiserat sig på narkotikasök i alla dess former.

Forskningsresultat ska omsättas i praktiken av narkotikasökekipage. Foto: Per Wichmann.

Förutom Tullverkets hundförare så fanns det inbjudna hundförare från rikskriminalen, försvarsmakten och kriminalvården, alla med sin kompetens inom sökhundsområdet. Gensvaret från kolleger både inom EU och utanför var stort. 16 EU-länder var representerade tillsammans med Colombia, USA, Norge och polishundskolan i Sudan.

Ann Kjellströms målsättning var att påbörja en konferensserie med två till tre års intervall, så att man i framtiden kontinuerligt kan uppdatera upp kunskaper om sökhundar i allmänhet och narkotikasökhundar i synnerhet.

Ann, som kom till Tullverket 2006, har en gedigen bakgrund som forskare och erfarenhet som kemist hos Försvarets forskningsinstitut (FOI), där hon bland annat tittade på vad som händer när explosiva ämnen bringas att detonera och vad för vittring detta innebär för en hundnos. Hon fick sin praktiska erfarenhet i bland annat Kambodja och i Kosovo tillsammans med övriga Balkan.

Ann anställdes på Tullverket för att koncentrera sig på att utveckla narkotikasökande hundar och det var här som idén föddes att arbeta gemensamt med polis, försvar och kriminalvård där man kan konstatera att sökhundar generellt används på samma sätt oavsett typ av tjänst respektive verksamhet.

Det unika var att kunna samla ihop just vetenskap och praktiskt handlag med hund och direkt kunna jämföra erfarenheter. Praktikerna har många gånger handlaget men det är sällan som resultaten dokumenteras, något som forskarna är duktiga på. Kan man få kunskapen från ”ritbordet” rakt ut i produktionen, med erforderliga återkopplingar så vore detta så nära det optimala som man kan komma.

Tullen viktig brottsbekämpare
Visste du att vi i Sverige ”tjänar” 1,3 miljarder kronor på tullens verksamhet? (Se faktaruta.) Det man kan reflektera över är att åtminstone jag inte tycker att det är speciellt farligt att ta med en flaska extra när jag åker hem till Sverige efter min semester. Men kanske bör man titta djupare på frågan och ett sådant beteende.

Jag tror säkert att den människa som ”äter” ett kokablad då och då anser att det inte är något som skadar henne/honom eller någon annan individ. Om man då beräknar samhällsnyttan, det vill säga det mått som utgår från det samhällsekonomiska värdet av narkotika-, alkohol- och tobaksbeslag, så inser man snabbt att det i slutändan är gigantiska kostnader i form av kriminalitet, mänskligt lidande, vårdbehov där både kriminalvård såväl som sjukhusvård kräver mycket stora resurser från samhället.

Det är i ljuset av denna matematiska beräkning som man skall se tullhundens samhällsnytta och förstå det samhällsekonomiska värdet av narkotika-, alkohol- och tobaksbeslag. Ville inte sprida hemligheter

Konferensen ECOK9 hade en mängd föreläsare som vi tyvärr inte kunde ta del av, detta beroende på att man inte ville sprida ut bland allmänheten hur narkotikasökande hundar tränas.

Deltagarna bjöds dock på praktiska och teoretiska genomgångar med bland annat danska tullen. Axel Grönkjær och Anne K Rasmussen visade upp hur man tränar och använder narkotikasökande hundar samt ett experiment med användandet av en field trial cocker spaniel i narkotikasök. Franska polisen demonstrerade hur man jobbar med sök efter explosiva ämnen. Och Ammar Ibrahim från polishundskolan i Sudan visade upp hur man genomför narkotikasök.

Konferensens syfte var att ge samliga deltagare den upplevelse man får när man läser en bok och plötsligt inser att detta kan utföras direkt i praktiken, likväl som man kan hämta ytterligare teknik och utveckla praktiskt handlag ute på fältet genom att lyssna på teoretiker och forskare.

Praktisk forskning
Vad kan forskningen då tillföra ett praktiskt hundekipage ute på fältet? Forskarna ger sig bland annat på vad för doftmolekyler hunden i själva verket markerar när den visar sin förare en knarkgömma.

Man kan jämföra med en vinprovning, där deltagarna tar fram vilken komplexitet som vinet innehåller. Doftar det ek, kork, vanilj eller vad? Jämförde man provarnas redovisning med en doftanalysator, så visade det sig att vinprovarna var förvånansvärt säkra. Men det som också kom fram som ett resultat, var att vissa doftämnens närvaro förstärkte ett annat doftämne och tvärtom, försvagade eller till och med dolde ämnet.

Man förutsatte att doftbilden av ett narkotiskt preparat uppförde sig på likartat sätt som vinet. Det kan vara så att en speciell doftmolekyl inte alls hör ihop med knarket, men som ger en indikation att ”bakom” doftämnet finns det narkotiska vittringen i form av andra doftämnen. Det kanske till och med är så att man aldrig kan säga att en speciell doftmolekyl får hunden att reagera för narkotika, utan att det handlar om flera olika doftmolekyler. Man tittar dessutom på hur förmågan är, hos en stressad hund, att identifiera en vittring och hur säker markeringen är.

Olika träningsmetoder
Man diskuterade även hur en optimerad hund skulle tränas och vilka muskelgrupper som skulle stimuleras för att nå ett positivt resultat i just den arbetsuppgiften som hunden är insatt i. Till sin hjälp hade man tagit en veterinär från USA som föreläste om hur hundar påverkas av ”sportmedicin” och hur användandet kan hjälpa till att ytterligare förstärka hundens fysiska möjligheter att jobba väl.

Praktikerna kunde här fylla i hur tidsfaktorn påverkade hundens arbete. Om en hund tränas för att jobba i en timme, kanske den optimala tjänstgöringen måste begränsas till 30 minuter där hunden är nära nog hundraprocentig.

Man kom också in på det vi till vardags kallar för ID-hund, det vill säga identifieringshunden, som kan användas vid brottsbekämpning. Hur stor säkerhet måste hunden kunna visa upp för att godtas som bevis i en domstol? På ett antal kontrollvittringar får hunden inte ha fler än tio procent felmarkeringar för att resultatet ska vara statistiskt säkerställt.

Hundurvalet har stor betydelse
Man kunde konstatera att ”svarva” till en hund är till stor del en fråga om fingertoppskänsla hos dressören. Urvalet av vilka hundar som kan tränas till sökhundar har naturligtvis stor betydelse. Tullen har, precis som alla andra hundanvändande organisationer, urvalsk riterier som skall hjälpa till att hitta lämpliga hundar.

Unghundarna tas till test vid 1-1,5 års ålder och man bedömer 18 olika moment, där stor vikt läggs vid hundens sökintresse, miljöpåverkan, jaktlust i olika situationer samt hundens sociala status. Varje moment bedöms i en sexgradig skala där till exempel byteslust bedöms från obefintlig, obetydlig, liten, måttlig, stor och mycket stor. Byteslusten visar hundens bytesintresse och uthållighet och kan användas vid de otaliga övningar när hundens arbete inte resulterar i ett direkt resultat, utan att det kan gå lång tid innan belöning i form av en skarp markering kommer.

Man försöker, med hjälp av beteendeforskare, att bedöma hur en valps egenskaper ska se ut för att den ska ha förutsättningar för att bli en bra narkotikahund.

Resultat ska omsättas i praktiken
Vad händer nu framöver? Ja, förutom att konferensserierna förhoppningsvis kommer att gå vidare, så ska vi försöka att följa ett hundekipage i skarpt läge för att se hur forskarnas resultat omsätts i praktiken.

Det som, enligt Ann, var en mycket positiv känsla efter årets konferens, var att alla deltagare och organisationer verkligen ville visa fram sina resultat och ”bjöd” på sig själva, i stället för att visa upp attityden, att sluta sig inom sig själva, vilket tyvärr kan förekomma.