 |
 |
 |
 |
 |
| Svenska Raser i |
 |
| Grupp 2 |
| • D/Svensk gårdshund |
 |
| Grupp 5 |
| • Hälleforshund |
| • Jämthund |
| • Norrbottenspets |
| • Svensk lapphund |
| • Svensk vit älghund |
| • Västgötaspets |
 |
| Grupp 6 |
| • Drever |
| • Gotlandsstövare |
| • Hamiltonstövare |
| • Schillerstövare |
| • Smålandsstövare |
 |
|
 |

BlåGulaHund | I många länder har det blivit allt mer vanligt att ge stor uppmärksamhet åt inhemska, nationella, hundraser i form av rasparader etc, inte minst i samband med internationella hundarrangemang.
De svenska nationalraserna är främst jakthundsraser. Troligen har jämthunden, den vita älghunden, norrbottenspetsen, västgötaspetsen och lapphunden funnits här sedan urminnes tider. De två senare är dock främst kända som vallhundar.
 
Drever är utan tvekan den stora favoriten bland de Svenska jakthundsraserna. Ingen annan jakthundsras är lika vitt representerad i landet. Drevern härstammar från den Westfaliska Dachsbracken. Man skulle kunna säga att den är en dachbrackevariant avpassad för svenska förhållanden. Rasen erkändes under namnet drever 1947. Den är berömd för sin exceptionella jaktförmåga. Den kraftiga, långsträckta kroppen skall göra ett robust intryck och den tämligen långa halsen, skall vara kraftig men ändock med viss resning. Låga, starka ben gör den lämplig för jakten på både rå och hare. Mankhöjden för hanhundar är 32-38 cm; för tikar gäller 30-36 cm. Idealmankhöjden för hanhundar är 35 cm, för tikar 33 cm. Mankhöjd som över- eller underskrider de angivna måtten är diskvalificerande fel på utställning. Mätning är obligatorisk på utställning i Sverige.
Den korta, grova tätliggande pälsen kan vara alla färger i kombination med vita tecken, med undantag för övervägande vitt eller leverbrunt. Vanligast är rödgul bottenfärg, med eller utan svart sadel, och med vita tecken.
Drevern är närmast en självklarhet när det gäller rådjursjakt, den är också synnerligen lämpad även för mindre jaktarealer och inte minst också en uppskattad harhund. Innan den svenska rävstammen så drastiskt decimerades av rävskabbsangrepp på 1980-talet användes drever även som duktig rävhund. Rasen är en utpräglad jakthund, ofta kallad jaktmaskin, och man hör nästan aldrig talas om den som sällskapshund. Numera registreras ca 1 100 hundar årligen hos Svenska kennelklubben.
(Drevern är en drivande hund inom FCI Grupp 6, nr 130)
Text & Bildurval: Renée Willes Fotografer: Olof Backström, Mats Bildström, David Dalton,
Stig Persson, Per Undén, Søren Wesseltoft Torsten Widholm |
 |
|
|
 |
 |
 |
|
 |
|
|
 |
 |
| Hederspriset "BlåGulaHund", en orginallitografi av Riber Hansson. |
 |
Värdefullt pris till slutsegrarna
De tre hundar som efter utställningssäsongens slut samlat flest poäng under året, presenteras i finalringen strax före ordinarie Best in Show-tävlan på respektive års finaltävlan på SKKs hundutställning HUNDXXXX vid StockholmsMässan i Älvsjö, där de tilldelas Hundsports hederspris "Bästa BlåGulaHund 1, 2 respektive 3".
Hederspriset "BlåGulaHund" består av en orginallitografi i form av ett diplom, utfört av konstnären Riber Hansson. Motivet på litografin är naturligtvis "svenska hundraser".
Litografin är framställd i fyrfärg och i en strikt begränsad upplaga av endast 30 exemplar, av vilka utdelas tre (3) stycken årligen under en tioårsperiod. Varje blad är såväl numrerat som signerat av konstnären själv.
|
 |