Bild Laddas… Bild Laddas…
bild ladas…
SKKs tidskrift Hundsport
Bild Laddas…
Bild Laddas…
Bild Laddas…
Bild Laddas…
Bild Laddas…
Bild Laddas…
Bild Laddas…
Bild Laddas…
Bild Laddas…
Bild Laddas…
Bild Laddas…
Bild Laddas…
Bild Laddas…

Ta med din valp/unghund till så många olika platser och miljöer som möjligt! Den hund som tidigt i livet får lära sig att hantera olika situationer blir ofta en trygg och lycklig hund. Detta förenklar det kommande livet tillsammans, både för matte och hund…

Bild laddas...
Bildens aktuella bildtext skrivs eventuellt in här, på denna fantastiskt vackra plats direkt under den aktuella bilden. Texten är formaterad med teckensnittet Arial i storleken 10 pixels. Tänk dock på att detta endast en markeringtex. [Namn Namnesson text och Namn Namnesson foto.]

Äntligen är den efterlängtade, lilla valpen hemma! Det busas och kelas, kissas, skälls och gnälls. Roligt men jobbigt, naturligtvis. Man ska lära känna den nya familjemedlemmen, man ska visa vilka regler som gäller och man vill gärna få den rumsren så fort som möjligt. Valptiden är hektisk och det är mycket att komma ihåg – men alltför många glömmer bort att miljöträna sina hundar.

Många vet inte ens vad det är och det står förvånansvärt lite att läsa om det i de olika hundhandböckerna.

Hundens ”lära för livet”…
Att miljöträna sin valp går helt enkelt ut på att man låter valpen uppleva så många olika platser och miljöer som möjligt. Genom att göra detta kan man bespara sig själv och sin hund en oändlig massa problem.

En hund som ska åka hiss för första gången när den är vuxen kan bli stressad och till och med få panik över det konstiga lilla trånga utrymme som matte plötsligt vill tvinga in den i. Denna rädsla är betydligt svårare att komma tillrätta med när hunden är vuxen.

Det är när valpen är mellan fyra-sex månader gammal som den är som mest formbar. Dess självbevarelsedrift är inte så stark utan den förlitar sig på att husse och matte vet bäst.

Det är bara att tänka tillbaka på hundens ursprung, vargen. När de små vargungarna börjar följa med sin mamma ut i skogen så är det genom att titta på hennes beteende som de lär sig hur de ska överleva. Ryggar mamman så ryggar ungarna. Är vargmamman lugn så förstår vargungarna att det inte är något farligt. På samma vis fungerar det än idag, fast det är matte och husse som tagit över vargmammans roll.

Många onaturliga situationer
I dagens moderna samhälle utsätts våra valpar för saker som en vargunge i det vilda slipper. Mycket är egentligen helt onaturliga inslag i en hundtillvaro och det är inte alls konstigt att valpen reagerar med rädsla vid ett vägarbete eller när ett stort tåg dundrar förbi.

Därför är det upp till oss hundägare att lära våra djur vad som är ofarligt. En valp blir rädd första gången den ser det där läskiga tåget men litar på att flockledaren har kontroll över situationen. Är matte lugn så lär sig valpen att det hela inte är så farligt.

Man har alltså ett gyllene tillfälle att tidigt under hundens uppväxt lära den att fungera i miljöer som den senare skulle kunna uppleva som skrämmande. Därmed inte sagt att man ska sluta miljöträna sin valp så fort den blivit fyra månader.

Självklart fortsätter en engagerad hundägare med en kontinuerlig miljöträning – precis som för oss människor så är ju hela hundlivet en skola!

Bild Laddas…Domino, 4 månader, träffar sitt första häst. Han börjar med att skälla ut Brunte, för säkerhets skull. När matte har talat vänligt med det där stora djuret och till och med klappat på det och dessutom bjuder på lite godis så inser valpen att det inte var så farligt…

Grunden läggs av uppfödaren
Valpens miljöträning börjar redan hos uppfödaren. Därför är det ett plus om uppfödaren har sin kull inne i huset – åtminstone ett par timmar varje dag. På så vis vänjer sig valpen redan från början med vardagsbuller som diskmaskiner, TV-apparater, lekande barn och brummande dammsugare.

När du hämtar hem din valp är den oftast runt åtta veckor. Då är det allra viktigaste att ni lär känna varandra så att valpen blir trygg tillsammans med sin nya flock.

Låt det gå ett par veckor med mycket lek och kel. När du känner att du har hundens fulla förtroende så kan du börja ta med den ut på äventyr.

En valp som bor på landet bör få åka in till stadstrafiken. En stadshund får åka ut på landsbygden för att förstå att betande kor och bullriga traktorer inte är farliga. Likaså bör en hund med bilburen matte och husse få prova på att åka kollektivt och vice versa.

För även om du inte brukar åka tåg eller buss så kan dagen komma då du måste välja ett sådant färdmedel tillsammans med din vuxna hund. Då är det, minst sagt, opraktiskt om hunden tycker att det hela är så läskigt att den slår på bromsen och sätter sig på bakhasorna!

Skynda långsamt!
Det är viktigt att låta miljöträningen ske gradvis. Åk inte raka spåret från lugnet på landet in i värsta rusningstrafiken. Prova istället på en lugn gata först. Går detta bra så kan du förflytta dig mot en mera livligt trafikerad väg.

Visar hunden däremot att den är rädd och ängslig så nöj dig med att träna på den lugna gatan tills hunden verkar ha kommit över sin rädsla. Åk sedan hem och nöj dig med detta.

Nästa gång börjar ni återigen på lugna gatan och om valpen verkar tillfreds så kan ni ta er till en mera livligt trafikerad väg för att sedan uppleva storstaden i rusningstrafik. Kom ihåg att allt ska ske i en takt som valpen visar att den klarar av.

Du kan aldrig bestämma i förväg exakt hur träningen ska gå till eftersom hundens reaktioner måste få avgöra. Bor man en bit ifrån staden är det lätt hänt att man planerar in ett stadsbesök då man ska klara av både bussar, hissar, svängdörrar och rusningstrafik på en och samma dag. Risken är att det blir för många nya intryck för hunden och att den blir skrämd istället för att lära sig att dessa saker faktiskt inte är farliga.

En försiktig valp kan behöva tid på sig för att vänja sig vid de nya miljöerna. Då ska den få det. Det går aldrig att forcera fram ett gott resultat.

En orädd valp kan istället tycka att det är spännande och kul med massor av människor och bilar och då går det bra att utöka träningen. Men även en liten tuffing kan plötsligt bli rädd för något som matte inte alls hade tänkt sig, så det gäller att vara uppmärksam på valpens signaler.

Dela med dig av din trygghet
Tänk på att det är du som är ställföreträdande vargmamma. Om den lilla valpen ryggar för något så visa att du inte är rädd. Uppträd lugnt så kommer valpen att förstå att det inte är farligt. Vad du gör – ömka inte valpen!

Det är lätt att ge efter för impulsen att trösta den ynkliga, lilla vovven men det har bara motsatt verkan. Om du sätter dig ner och säger ”såja, lilla Fido det är inget farligt” i ett ömkande tonfall, så förstärker du valpens rädsla istället för att trösta den. Den förstår inte vad du säger, den lyssnar bara på ditt röstläge.

Du får heller inte bli irriterad och börja gapa på valpen eller kommendera den att gå fram till ”det farliga”. Lugn, bestämd och uppmuntrande är melodin för en lyckad miljöträning! Känner du att du börjar bli otålig eller arg så avbryt hellre övningen.

Ge mycket beröm!
Om valpen vägrar att gå förbi något som den upplever som obehagligt, så gör ingen stor aVär av det. Försök att locka den till dig med ett glatt och uppmuntrande tonfall.

Om inte det fungerar så gör ett lätt ryck i kopplet för att få den att närma sig ”det farliga”. Om valpen fortfarande vägrar så får du helt enkelt lyfta fram den en bit, samtidigt som du berömmer den.

Beröm och uppmuntran är väldigt viktigt i sådana här situationer. Minsta tendens av valpen att ta ett steg i rätt riktning ska du berömma glatt.

När du har upprepat detta några gånger så brukar valpen inse att det den först var rädd för, faktiskt inte var så farligt. När valpen väl vågar sig fram till det läskiga så låt den undersöka det i lugn och ro.

Om det är något som din valp är särskilt rädd för, så är det bra om ni kan träna på att gå förbi det så ofta som möjligt. Försök att låtsas som det regnar. I det läget ska du inte överdriva ditt intresse för ”det farliga” i positiv riktning heller. Då finns det en risk att valpen istället blir skrämd av mattes onaturliga intresse för den där konstiga grejen. Det gäller att avdramatisera situationen och försöka uppträda så naturligt som möjligt.

En enkel investering…
Miljöträning är egentligen inte alls särskilt märkvärdigt. Det handlar mest om att inte överbeskydda den lilla, söta valpen utan istället låta den hänga med på det mesta.

Ta med valpen när du åker och handlar, tränar eller hälsar på bekanta. Då får du miljöträningen på köpet. Resultatet blir en lugn och trygg hund som du alltid kan ha med dig.

Detta i sin tur leder till en lycklig hund eftersom hunden är ett flockdjur som vill följa med sin ledare. En hund som är rädd och ängslig vill man istället skona och det är lätt hänt att man lämnar den ensam hemma eftersom ”det blir lugnast så”...

Den som investerar tid och engagemang i en grundlig miljöträning redan från början har alltid igen det i längden. Om du har svårt att få tiden att räcka till allt så kan du lugnt prioritera bort ”sitta fint” och ”vacker tass” istället...

BRA SAKER ATT TRÄNA MED DIN NYA HUND/VALP

Att åka bil:
Börja med att bara låta valpen sitta i bilen en liten stund de första gångerna. Gå gärna in i bilen själv först och försök locka in valpen. Om den tvekar så lyft in den. Låt den inte bli stående utanför bilen för länge!

Sedan utökar du med att åka en kort biltur. Då är det viktigt att hunden ligger så att den inte behöver ta spjärn i kurvorna. Antingen i mattes famn eller i en fastspänd låda eller back med en filt i. Avsluta åkturen med något positivt; en godisbit eller en stunds lek.

Hundar som går på valpkurs brukar snabbt lära sig vad en biltur kan innebära och blir jätteglada när matte öppnar bakluckan!

Att åka cykel:
Det kan vara praktiskt att lära en liten hund att åka i cykelkorgen. Träna på samma sätt som vid bilåkning. Låt hunden provsitta korgen hemma i lugn och ro, utöka med korta cykelturer och avsluta med något positivt. Valpen får inte ha en chans att hoppa ur då den kan skada sig och bli skrämd för livet.

Att åka hiss:
Förr eller senare behöver de flesta åka hiss. Bland annat för att det är betydligt säkrare än att ta rulltrappan med hunden om du befinner dig i ett affärscentrum, på en tågcentral eller i tunnelbanan.

Om valpen vägrar att gå in så försök att dra lätt i kopplet. Om den fortfarande är ovillig så lyft in valpen i hissen medan du berömmer.

Att åka tåg, buss, tunnelbana, spårvagn:
Tränas på samma sätt som att åka hiss. Väl ombord ska du prata lugnt med hunden och beröm den när den acceptererar situationen.

Låt de första åkturerna vara korta och avsluta dem med något positivt. Försök att välja en tur som inte är fullsatt de första gångerna. Om det är mycket folk ombord så är det viktigt att du går först och gör plats för hunden. Tänk också på att inte alla människor är djurvänner!

Att åka båt:
En jycke som ska på båtsemester senare i sitt hundliv bör i lugn och ro få bekanta sig med miljön runt omkring. Ta för vana att promenera på bryggor och bland båtar. Särskilt när det blåser är det mycket ljud i dessa miljöer och det är viktigt att valpen vant sig vid detta innan den ska gå ombord första gången.

Även här gäller det att börja med en kort tur utan några dramatiska tilläggningar där besättningen skriker på varandra. Tänk i förväg ut hur ni ska få ombord hunden på smidigaste vis.

Använd alltid flytväst till hunden!
Även om hundar kan simma så kan det vara kallt i vattnet och hunden kan bli chockad och simma åt fel håll. Dessutom finns det ett praktiskt handtag på hundflytvästen som underlättar när hunden ska lyftas upp.

Storstadsliv:
Att komma in till en stor stad i rusningstrafik ger en väldig massa intryck för en ovan valp. Massor av främlingar, bilar som brummar förbi, bromsar in och tutar. Bullriga vägmaskiner, rasslande kundvagnar, dörrar som öppnas och slår igen...

Innan du ger dig ut i infernot så ska du dubbelkolla att valpens halsband sitter så hårt att den inte kan krångla sig ur det om den skulle bli riktigt skrämd för något.

När du går över gatan så tänk på att hålla kopplet kort. Valpen kan göra ett ryck åt oväntat håll och i stan är marginalerna små.

Om valpen tycker att något, exempelvis ett bullrigt vägarbete, verkar läskigt så stanna gärna en bit ifrån och låt valpen ”känna in” miljön. När den märker att inget farligt händer så lugnar den sig ofta. Om den är riktigt ängslig så försök att distrahera den men stanna kvar så att valpen vänjer sig vid miljön.
Bind och lämna aldrig valpen ensam ute på stan!

Bild Laddas…Att hunden från landet kan uppleva rusningtrafik som skrämmande är inte ett dugg konstigt. Därför är det viktigt att matte uppträder lugnt och naturligt. Håll kopplet kort så att valpen inte kan göra små rusningar om den blir skrämd av något.

Gå i trappor:
Små valpar ska inte springa upp och ner i trappor för mycket, av fysiska skäl. Men det är viktigt att de ändå får vänja sig att gå i trappor. Den som vänjer sin hund vid att alltid bli buren uppför trappor kommer förr eller senare att få problem. I alla fall de som har en storvuxen ras

Börja med att själv gå uppför trappan och se om valpen följer efter dig. Vänta gärna en liten stund. Om valpen inte vågar så gå ner till den och lyft upp den till mitten av trappan. Sedan går du före upp igen. Oftast går det lättare om valpen får gå uppåt först. Låt den gå närmast väggen för att känna stöd.

Om valpen slår på bromsen så lyft upp ytterligare några steg. Beröm den medan du lyfter den och om den sedan börjar gå för egen maskin så ska den förstås ha ännu mer beröm. En riktigt ängslig valp kan man lyfta upp så att den bara har ett eller två trappsteg kvar. Då kan den oftast inte motstå frestelsen att gå de där sista stegen för att komma ifrån den hemska trappan.

En osäker valp kan behöva träna på detta i flera omgångar för att komma över olusten. Börja i lätta trappor och utöka sedan med svårare trappor, som gallertrappor och trappor med luft mellan stegen.

Bild Laddas…Väldigt många hundar tycker att det är läskigt med gallertrappor. Vi måste inte lära hundarna att det är roligt att gå i gallertrappor. Det räcker med att de accepterar att inte är något farligt.

Gå på olika underlag:
Tränas på samma sätt som att gå i trappor.

Att träffa andra djur:
Det är förstås viktigt att hunden inte är rädd eller aggressiv mot andra djur. Åk ut på landet och vandra förbi en hage med kor eller hästar. Gör ingen stor affär av det hela utan bara passera.

Om hunden är rädd så lugnar du den och muntrar upp den. Om hunden skäller på djuren är detta ofta ett tecken på osäkerhet. Gå gärna fram mot djuret och prata vänligt och klappa det om du kommer åt. Då inser valpen att djuret inte är farligt. När den slutar skälla berömmer du valpen. Om den har svårt att slappna av så försök att distrahera den, kanske med en leksak eller lite godis.

Glöm inte att ta hänsyn till de andra djuren! Verkar de oroliga så välj en annan plats. Det brukar inte vara svårt att hitta djur på landet som inte lyfter på ögonbrynet över en skällande hund.

Vid mötet med andra djur ska valpen alltid hållas kopplad! Om valpen vill jaga djuren så ska du säga ett bestämt nej och hålla tillbaka den i kopplet. Beröm när den lugnar sig.

Skott och annat oväsen:
En stor del av landets hundar är mer eller mindre ljudkänsliga – ”skotträdda”. Detta kan påverka hundens och din vardag väldigt mycket och det kan vara klokt att försöka förebygga denna rädsla.

Det finns skivor/band* med inspelade skott och fyrverkerier som man kan börja spela på låg volym i valpens trygga hemmiljö. Om valpen verkar oberörd så ökar man volymen successivt. Utöka träningen med att spela upp bandet utomhus.

Sedan kan det vara lämpligt att söka sig till en skjutbana och promenera förbi på avstånd, då och då. Om valpen verkar berörd så försök att avleda dess uppmärksamhet genom att göra något roligt, till exempel leta godis. Verkar valpen lugn så kan du minska avståndet till skjutbanan nästa gång.

Som med all annan miljöträning är det viktigt att gå varligt fram och noggrant studera valpens reaktioner. Skona inte valpen från oljud av alla de slag, i all välmening. Vänj den istället vid att slammer och väsen är en del av vardagen.

Fem tumregler vid miljöträning:
• Ömka aldrig hunden om den är rädd!
• Uppträd lugnt, bestämt och uppmuntrande!
• Anpassa träningen efter valpens beteende!
• Forcera aldrig fram något utan öka på svårigheterna gradvis!
• Vissa saker kan man behöva upprepa många gånger för att valpen ska vänja sig!

Miljöer som kan vara bra att låta valpen uppleva:
Hiss, Buss, Bil, Tåg, Båt, Cykel, Trappor, Gångtunnlar, Gångbroar, Bryggor, Rusningstrafik, Vägarbeten, Automatiska svängdörrar, Olika underlag, tex gummimattor, klinkers, galler, parkettgolv, Prasslande och fladdrande presenningar, Hästar, kor och andra större djur.

Sid Uppd.
2010-09-08
SKK

Svenska Kennelklubben
163 85 Spånga.

Tel: 08/795 30 00.
Fax: 08/795 30 40.

info@skk.se
medlem@skk.se
www.skk.se
Bild laddas...
Om valpen inte vill gå på bussen så hjälp den på traven med ett litet ryck i kopplet och några uppmuntrande ord. Om den fortfarande vägrar så lyft ombord den medan du berömmer den. Låt första åkturen bli mycket kort och låt den gärna avslutas med något positivt.
Bild laddas...
Självklart kan automatiska dörrar verka läskiga för en liten valp. Gå ut och in flera gånger så lär den sig att det inte farligt, trots allt. Om den vägrar att gå så lyfter du fram den till dörren medan du berömmer.
Bild laddas...
Det är säkrare att åka hiss än rulltrappa när man har hunden med sig. Låt därför valpen vänja sig vid hissar redan i tidig ålder.
Bild laddas...
När valpen åker bil så ska den inte behöva spjärna emot i kurvorna. En fastspänd back med en filt i fungerar utmärkt att åka i.
FAKTARUTA SKKs och SBKs kursverksamhet

AscioFör att hundar ska fungera i samhället krävs att de lyder sin ägare. Att med detta som mål utbilda hundar och hundägare är en viktig del av SKKs arbete och genom Svenska Brukshundklubben har man en omfattande kursverksamhet.

Efter att ha gått en grundlydnadskurs provar många på att tävla i lydnadsklass I och många av dessa fortsätter vidare till klass II och kanske även klass III och elitklassen. Varje år sker runt 20.000 starter på lydnadsprov i Sverige.

FOTNOT Kassettband med inspelat fyrverkeriljud

* Kassettband med olika inspelade fyrverkeriljud kan du beställa från till exempel Jycke-Tryck (telefon 0156-140 00).

SKK Info-Avd.
Bild Ladas…
Bild Laddas… Bild Laddas…
Hundsport
Gå upp! Hundsport | Copyright