HÖFTLEDSRÖNTGEN Så går en avläsning till

Svenska Kennelklubben har tre veterinärer som läser röntgenbilder, Kerstin Hansson, Jessica Ingman och Håkan Kasström. Tillsammans granskar de 20.000 höftledsbilder och 10.000 armbågsledsdito per år.

FOTO: DIGITALVISION

TILL VÄNSTER: Grad A. Höftleden har en absolut passform och ett skåldjup som är minst hälften av kulan. Är skålen mycket djup och fin kan i undantagsfall en minimal avvikelse ändå ge A.

Djurägaren har ingen möjlighet att ”beställa” en speciell avläsare, vem som kommer att granska en bild beror på slumpen. Komplicerade fall diskuteras av gruppen inbördes.

Det allra första avläsaren kontrollerar när hon/han får röntgenbilden på sitt ljusbord är att bilden är symmetrisk och fotograferad i exakt rak vinkel. Om bäckenet är vinklat blir i regel ena höften bra medan den andra förefaller sämre. I vissa fall har det mindre betydelse men det kan vara tämligen avgörande de gånger en hund på grund av en feltagen bild ser ut att ha en A-respektive en C-höft. Förutom att bäckenet ska ligga korrekt förvissar sig avläsaren om att benen ligger parallellt, det vill säga att knäskålarna ligger rakt.

Divergerar benen innebär det att ledkulan pressas in skålen och resultatet blir missvisande. Kravet på att knäskålarna ligger rakt beror på att när hunden rör sig är detta benets riktning, det är så belastningen kommer att verka. Avläsaren kontrollerar också att röntgenbilden inte visar perspektivförkortningar som tyder på att lårbenet inte pressats ner tillräckligt.

Framför allt vid bedömningen av A- och B-höfter är Norbergs vinkel rådgivande.

Emellanåt upptäcker avläsaren andra missbildningar i hundarnas höfter och bäcken. Den vanligaste är att sista ländkontan, och någon gång första korskotan, är deformerade och ger ett bäcken som sitter fast felaktigt i ryggraden. Avläsaren gör en kommentar om missbildningen som kan vara vägledande i de fall hunden i ett senare skede skulle bli exempelvis halt.

TILL VÄNSTER: Grad B. Passformen mellan skål och kula brister något, men skålens djup är ändå tillräckligt.

Omröntgen
Det är möjligt att låta röntga om sin hund och få de nya bilderna avlästa. Vanligtvis blir diagnosen oförändrad. Samtliga resultat registreras och redovisas på SKKs hemsida. Vid registrering av avkommor är det föräldradjurets senaste resultat som gäller.

Överklagan av röntgenbildsutlåtanden sker genom att hundägaren betalar en viss avg (för nuvarande 700 kronor) till SKK. Röntgenbilden skickas till Nordiska röntgenpanelen vilket för en svensk bild innebär att den granskas i Helsingfors, Oslo och Köpenhamn. Medelvärdet av dessa tre avläsningar blir sedan det slutliga resultatet, tidigare resultat stryks.

Detta beslut kan inte ändras eller överklagas igen. Den röntgenbild som granskas är alltid densamma som gett hundens resultat men utlåtandet av den tidigare bedömningen är dolt för de nordiska avläsarna. År 2005 överklagades 13 röntgenbilder, 9 av dessa var höftleder, 4 var armbågsleder. En av höftlederna fick förbättrat resultat, armbågarnas diagnos förblev oförändrad. År 2006 överklagades 12 höftledsbilder, 2 av dem fick förändrat resultat, båda till det sämre.

Inom Nordisk Kennelunion, NKU, har man kommit överens om att vid förnyad avläsning kan omröntgen tidigast göras efter 6 månader. I Sverige kommer denna regel att införas från om med 20090101.