I november 2007 anordnades en konferens för Kennelklubbens exteriördomare (utställningsdomare) på temat ”Domarens roll i främjandet av sunda rashundar”. Konferensen samlade cirka 200 domare. (Ett referat från konferensen publicerades i Hundsport nr 7-8/08).
Som underlag för diskussionen fanns en lista med observandum avseende olika raser, den gick under arbetsnamnet Red Alert-listan. Konferensen visade att de närvarande domarna till mycket stor del instämde i de varningar som fanns i listan och att de flesta hade stött på hälsoproblemen som räknades upp.
–Den här konferensen ska inte bli ett bloss i natten, sa SKKs ordförande Åhmansson. Vi ska arbeta vidare och på ett antal års sikt hoppas vi ha uppnått en avgörande skillnad.
Den arbetsgrupp som tillsattes inför konferensen fick därefter SKKs Centralstyrelses uppdrag att arbeta vidare med förslag till en handlingsplan som kommer omfatta flera olika sidor av SKK-organisationen. Avsikten är att intentionen och strävan att komma bort från exteriöra extremer och främja en sund utveckling ska genomsyra verksamheten på många områden.
Under november 2008 fastställde Centralstyrelsen arbetsgruppens dokument ”Särskilda rasspecifika domaranvisningar (SRD) rörande exteriöra överdrifter hos rashundar”.
SÄRSKILDA RASSPECIFIKA DOMARANVISNINGAR
– Hälsoarbete i skarpt läge
Exteriördomarkonferensen är historia, den därefter tillsatta arbetsgruppen har utfört sin uppgift och sagt tack för sig. Nu är det dags att gå i fält och omsätta frukten av arbetet, Särskilda rasspecifika domaranvisningar, i den praktiska verkligheten.
Efter ett års intensivt arbetet ligger dokumentet ”Särskilda rasspecifika domaranvisningar (SRD) rörande exteriöra överdrifter hos rashundar” färdigt.
Arbetsgruppen som tillsattes efter 2007 års domarkonferens har bestått av exteriördomarna Göran Bodegård, Britt-Marie Dornell och Renée Willes samt professor Åke Hedhammar och SKKs vd Ulf Uddman. Gruppen har letts av före detta CS-ledamoten Hans Forsell.
Preventivt arbete
Av de cirka 300 raser som finns representerade i Sverige och som registreras i SKK är 47 upptagna i SRD. De är indelade i tre kategorier (se faktaruta på motstående sida).
Det är värt att påpeka att för den absoluta majoriteten av de 47 raserna handlar det om preventivt arbete, av att mota olle i grind och se till att de tendenser till exteriöra överdrifter som noterats inte får fäste i populationen.
Endast för sju hundraser bedöms läget så akut att omedelbara åtgärder krävs.
Uppräkningen och kategoriseringen i dagens SRD är resultatet av en sammanfattning av den generella domarkonferensen i november 2007 och synpunkter som där framkom, kompletterade med enkätsvar från över 150 djur-slagsspecialiserade veterinärer och hårdfakta i form av försäkringsstatistik.
Den bygger vidare på en emellanåt intensiv dialog med aktuella special- och rasklubbar och ett flertal möten och genomgångar i arbetsgruppen. Teoretiskt är alltså detta dokument av högt värde och rasernas listning väl motiverad.
Listan har, och kan, förändras
Den ursprungliga raslistan, den så kallade Red Alert-listan, som låg som underlag till domarkonferensen har under processens gång ändrat utseende något. Vissa raser har försvunnit, andra har tillkommit.
Det är alltså viktigt att påpeka att SRD inte är ett statiskt dokument, utan ett levande instrument som ska anpassas efter den faktiska situationen.
Det innebär att man redan efter ett års användning och därpå följande utvärdering kan finna anledning att göra ändringar både ifråga om vilka raser som ska finnas med och de enskilda formuleringarna.
Lista för praktiskt bruk
SRD är ett dokument som i första hand riktar sig till de exteriördomare som har att bedöma och uttala sig om alla de tusentals hundar som varje år deltar på utställning.
Under 2009, det första år SRD är i praktiskt bruk, kommer det i första hand att vara på länsklubbsutställningarna som man låter den gå i skarpt läge.
Inför varje utställning kommer de domare som ska döma någon av de 47 omnämnda raserna att tillsammans med PM för utställningen också få SRD och en utvärderingsblankett (se exempel i rutan härintill om pilotstudien på Hund 2008) från arrangören.
Utvärderingarna skickas sedan genom arrangörens försorg till SKK centralt där de sammanställs av den så kallade SRD-gruppen, bestående av Standardkommitténs Göran Bodegård, Domarkommmitténs Nina Karlsdotter och SKKs avelskonsulent Karin Drotz.
Utifrån domarnas observationer och rasklubbarnas eventuella kommentarer kommer resultaten att analyseras och därefter, om så anses relevant, revideras SRD-listan.
Vad ska domarna särskilt hålla ögonen på?
I SRD konstateras följande tillämpningsanvisningar:
"Det är synnerligen viktigt att domare behåller sin funktion att i positiv anda selektera hundar efter deras typ och förtjänster. Domaren förväntas i den skrivna kritiken kommentera ur både positiv och negativ aspekt de specifika förhållanden som uppmärksammats i föreliggande sammanställning och tydliggöra hur dessa påverkat kvalitetspriset.
Domare ska härvid på sedvanligt vis bedöma de exteriöra avvikelserna i relation till graden och allvaret av avvikelsen och den ska inte knytas till fixerade kvalitetsprisnivåer. Listan ska inte uppfattas som tillägg till de diskvalificerande fel som finns i respektive standard.
Exteriöra överdrifter och fel som innebär risker för hundens hälsa är allvarligare än enbart kosmetiska avvikelser.
Förekomst av manifesta abnormiteter och defekter ska som alltid ges
0 pris. Frekvent förekommande fel i enskilda raser men utan samband med överdrifter av rasens typdrag och hälsoaspekter är inte rutinmässigt införda i SRD, vilket givetvis inte minskar deras betydelse.
Domare uppmanas att i högre grad än tidigare väga in hälso- och sundhetsaspekter i övervägandet om en hund bör tilldelas CK eller ej.”
Även positiva tecken noteras
Det här innebär att den domare som ska döma någon av de 47 raserna ska ta del av SRDs anvisningar, studera vad som är viktigt att fästa uppmärksamhet på i den/de raser som domaruppdraget omfattar och i sin skriftliga utvärdering redovisa både negativa och positiva observationer.
En tänkbar följd är en större återhållsamhet med utdelandet av CK, certifikatkvalitet, i och med detta fokus på hälsoavvikelser. SRD-listan finns översatt till engelska, vilket gör den användbar också för utländska domare.
Bedömningen kommer inte att ta längre tid eller föregå på annorlunda sätt. I ett senare skede kommer de listade raserna att få egna kritiklappar där varje ras specifika svaga punkter fordrar ett särskilt påpekande.
I det långa loppet är förhoppningen naturligtvis att det blir tydligt att hälsa och sundhet premieras.
Ansvar för hundars hälsa
SRD-listan innebär med andra ord att ett stort ansvar för hundrasernas sundhet läggs på domarna. Domarkonferensen visade tydligt att det finns en samstämmighet hos domarkåren om att också axla detta ansvar. Avsikten är att domarna, genom sin kunskap, ska kunna se till att rasernas särdrag och karakteristika bibehålles men att de är uppmärksamma och drar i bromsen när individer uppvisar så extrema drag att det genererar hälsostörningar.
Hundar som skiljer ut sig på ett positivt sätt ska på samma vis uppmärksammas. Utgångspunkten är att domarna har en sund idealbild av rasen och därför kan identifiera avarter.
I samklang med RAS
I Kennelklubbens arbete för sunda hundar är SRD-listan och domarnas arbete en del. Bilden kompletteras av det stora projektet Rasspecifika avelsstrategier, RAS, som tog sin start 2001.
RAS innebär att var och en av de i SKK registrerade raserna ska ha en hållbar strategi för den framtida utvecklingen. Arbetet med RAS har varit omfattande och i dagsläget är det endast ett antal i huvudsak numerärt små raser som saknar en strategi.
Avsikten är att de exteriöra avvikelser som har konstaterats i arbetet med SRD ska inkorporeras i klubbarnas RAS-arbete.
Utvärdering 2010
Efter teståret 2009 kommer man att göra en utvärdering av hur instrumentet SRD fungerar. Den stora viktiga frågan – har det här den effekt vi hoppas? – kräver betydligt längre tid innan den kan besvaras.
Å andra sidan kan exteriören hos en ras, i skickliga uppfödares händer, på ganska få generationer genomgå påtagliga förändringar. Inom vissa raser fordras kanske en förändrad idealbild – och våra rasstandarders formuleringar kunde på ett tydligare sätt hjälpa uppfödarna med detta.
Att tvingas tänka om är ingen ny upplevelse för uppfödarna. När kuperingsförbudet infördes för 20 år sedan blev många uppfödare tvungna att se på sin ras med nya ögon.
Positivt gensvar från klubbarna
Hur har då klubbarna vars raser hamnat på SRD-listan reagerat? Från flera håll har arbetsgruppen upplevt ett positivt gensvar – ”äntligen!”.
Så länge utställningsdomarna har premierat exteriöra överdrifter har många klubbfunktionärer och uppfödare känt att de har arbetat i motvind. Nu hoppas man på hjälp med en betydligt lyckligare utveckling.
För klubbar, vars raser finns bland de 47, kan uppmärksamheten medföra en hel del arbete med att bemöta frågor från medlemmar och andra. Den grupp som nu arbetar med SRD kommer att lägga fortsatt stor vikt vid kommunikationen med klubbarna. Det innefattar även direkta möten med klubbarnas företrädare.
Arrangörernas roll
En annan involverad funktionärsgrupp är utställningsarrangörerna. Det blir deras uppgift att se till att förmedla SRD-listan och handha utvärderingarna etcetera, vilket innebär ett viss administration.
Samtliga länsklubbar har fått information brevledes och inför varje utställning kommer SRD-gruppen att kontakta relevanta nyckelpersoner. Ett nära samarbete mellan arbetsgruppen och utställningsarrangörerna är viktigt framför allt i initialskedet.
Provåret kommer att visa i vilken utsträckning SRD-projektet innebär en ökad arbetsbörda för arrangörerna.
Framtiden då?
Ja, förhoppningsvis har vi efter 2009 ett fungerande och hyfsat inarbetat instrument för att efterleva intentionerna i SRD.
Det blir då dags att utvidga användningen till special- och rasklubbsutställningar, och kanske är det inom en del raser först då SRD kommer att få verklig betydelse i och med att antalet bedömda hundar ökar kraftigt.
År 2012, fem år efter den i sammanhanget så avgörande domarkonferensen, är det dags att samla dem igen för en ny konferens. Vi kommer då att kunna göra ett femårsbokslut: Hur har vi arbetat? Vad har det fått för resultat? Hur långt har vi nått? Går utvecklingen i rätt riktning?
Kan vi utan att rodna svara ett tydligt ”ja” på den sista frågan, och i dagsläget talar allt för det, kan vi konstatera att arbetet inte har varit förgäves. SRD har i så fall i högsta grad och mening strävat efter att leva upp till andan i Svenska Kennelklubbens så ofta citerade målparagraf: ”att väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, bruksmässigt, jaktligt och exteriört fullgoda rasrena hundar”.

RASER SOM OMFATTAS
De särskilda rasspecifika domaranvisningar, SRD, uppmärksammar följande raser:
Raser där
ÅTGÄRDER KRÄVS (7):
Engelsk bulldogg, mastino napoletano, shar pei, chow chow, basset hound, fransk bulldogg, pekingese.
Raser som motiverar
ÖKAD UPPMÄRKSAMHET (12):
Dogue de bordeaux, mastiff, sankt bernhardshund, bullterrier/miniatyrbullterrier, yorkshireterrier, blodhund, clumber spaniel, bostonterrier, chihuahua, japanese chin, king charles spaniel, mops.
Raser som är föremål för
OBSERVANDUM (28):
Collie, schäfer, shetland sheepdog, welsh corgi cardigan, welsh corgi pembroke, boxer, bullmastiff, grand danois, norwichterrier, skyeterrier, staffordshire bullterrier, west highland white terrier, tysk spets/pomeranian, basset artésien normand, bracco italiano, spinone, amerikansk cocker spaniel, cocker spaniel, engelsk springer spaniel, labrador retriever, sussex spaniel, cavalier king charles spaniel, chinese crested dog, griffon bruxellois, griffon belge, petit brabançon, shih tzu, storpudel, borzoi, irländsk varghund.
GENERELLA KRAV
FÖR ALLA HUNDAR
Andning
Alla hundar ska kunna andas obesvärat även under rörelse.
Ögon
Alla hundar ska kunna uppvisa ögon utan tecken på irritation.
Hud
Alla hundar ska ha frisk hud utan tecken på irritation.
Päls
Päls ska inte vara så omfångsrik att den negativt påverkar hundens rörelsefrihet.
Rörelser
Alla hundar ska röra sig naturligt utan synbar ansträngning eller smärta.
Mentalitet
Självfallet ska alla hundar ha en mentalitet som tillåter att de kan fungera i samhället. Rastypiska beteenden måste beaktas och tillåtas, men överdrivet reserverat eller skarpt beteende är inte önskvärt.
Aggressivitet och paniskt flyktbeteende kan aldrig tolereras och renderar priset 0.
|