DEN 1 JANUARI 2007 träder de nya agilityreglerna i kraft. De kommer att gälla till och med den 31 december 2011. Detta innebär att de kommer att påverka den stadigt växande agilitysporten under en lång tid framöver.
 Samtidigt är agilityn i Sverige inne i ett mycket speciellt skede. Under de senaste åren har det pågått förhandlingar mellan SKK och SBK om att huvudmannaskapet för sporten ska övertas av SBK. Och på SBKs kongress i mitten av maj fattades det formella beslutet om att SBK tar över agilityn, till att börja med under ett provår, från och med den 1 januari 2007.
C-AS med i arbetsgruppen
För att öka SBKs inflytande över agilitysportens tävlingsregler har två representanter från SBKs centrala agilitysektor (C-AS), Sven Åfeldt och Mija Jansson, deltagit i den arbetsgrupp som prov- och tävlingkommittén (PTK) tillsatte inför regelrevideringen. Övrig deltagare i arbetsgruppen har under de senaste månaderna varit agilitysveriges nye man i PTK – Nalle Jansson.
Regelrevideringen inleddes med att arbetsgruppen i början av förra året skickade ut ett förslag på remiss till SKKs länsklubbar, SBK och Sveriges hundungdom.
–Vi fick inte in några kommentarer på remissförslaget från vare sig SKKs länsklubbar eller Sveriges hundungdom. Däremot kom ett yttrande från C-AS baserat på de förslag som hade inkommit från brukshundsklubbarnas distrikt, berättar Nalle Jansson.
Stort engagemang
Det kan låta som att engagemanget i regelrevideringen bland agilityaktiva landet runt inte var så himla stort. Men många lokala brukshundsklubbars agilitysektorer hade ordnat möten, formulerat yttranden och skickat in dem till C-AS via sitt SBK-distrikt. Dessförinnan hade till exempel uppklassningsreglerna, hindermått och löptikars deltagande på tävling debatterats ganska flitigt bland agilityaktiva på möten och i olika forum.
Och vad gäller uppklassningsreglerna har PTK gått många agilityaktivas önskemål till mötes.
Nalle, som även var med och skrev de nuvarande reglerna för fem år sedan, medger att PTK har fått in fler remissvar under denna revidering. Arbetsgruppen har läst och diskuterat yttrandena, men den främsta vägledningen har gruppen fått genom att blicka utomlands.
Anpassning till FCI-reglerna
–PTKs ambition har varit att de svenska reglerna ska närma sig FCIs internationella regler. Det vore enklare om alla länder hade samma regler, inte minst för de svenska ekipage som tävlar utomlands, fortsätter Nalle.
FCIs regler skiljer sig inte så mycket från de svenska agilityreglerna. Och skillnaden lär bli ännu mindre nu när PTK föreslår att det till exempel ska bli ett slalom för samtliga storlekar. Eftersom FCI under sin pågående regelrevidering arbetar för att sänka höjden på A-hindret föreslår PTK att även Sverige ska göra det. En FCI-regel som PTK dock inte har anammat är att föraren inte får stanna hunden inne på banan.
Fyra enade nationer
Att först förändra de svenska reglerna och sedan försöka få FCI att följa efter är inget som Nalle tror på, även om han håller med om att det är enklare att påverka på lokal nivå än globalt.
Han är övertygad om att vägen att gå för att få till stånd förändringar är att de fyra länderna inom den nordiska kennelunionen ser till att de har samma regler och att dessa länders delegater snackar ihop sig om vilken linje de ska driva.
–Då är vi i alla fall fyra nationer som är enade, vilket kommer att göra våra röster inom FCI starkare. Att förändra FCIs regler enbart genom att engagera sig i organisationens regelrevidering fungerar inte. För att förändra måste SKKs delegat vara ute i god tid och försöka påverka.
Ändra mankhöjdsmåtten i medium
Sedan Nalle nyligen kom med i PTK är det han som är den svenska agilitydelegaten inom FCI. Där anser han att den viktigaste uppgiften att jobba för under kommande år är att förändra mankhöjdsmåtten för mediumhundar. Spannet 35-42,99 centimeter är för snävt. Men under den pågående regelrevideringen inom FCI röstades förslaget ner.
Ett sämre förslag, enligt Nalle, är att sänka hopphöjden för largehundar, så att de minsta hundarna i den gruppen inte behöver hoppa drygt 20 centimeter över sin mankhöjd. Ändå innehåller PTKs förslag på nya agilityregler en sänkning av minimihöjden på hopphindren för largehundar.
Sänkt hopphöjd för largehundar
–Förslaget kommer från C-AS. När samma förslag togs upp på FCIs möte i februari röstades det ner. Jag tycker att agility ska vara en hopptävling och dessutom är jag inte säker på att slitaget på hundarna blir mindre för att man sänker hopphöjden.
Det leder till att farten ökar istället och då hoppar hundarna flackare. I samband med regelrevideringen för fem år sedan blev balansen bredare. Nu blir A-hindret lägre. Det är bara fart som prioriteras hela tiden.
–Landslagsledningen är inte heller förtjust i förslaget. Hur ska det svenska landslaget kunna hävda sig internationellt om hundarna inte är vana att hoppa på den internationella hopphöjden, undrar Nalle.
Förutom ändringen av hopphöjden för largehundar känner sig Nalle nöjd med förslaget på nya agilityregler som arbetsgruppen har tagit fram.
I slutet av juni ska de nya agilityreglerna klubbas av centralstyrelsen. Och under hösten kommer de ut i tryckt form.
| FAKTA Förslag till förändringar |
Några av PTKs förslag på förändringar
i agilityreglerna: |
• Hinder
Minimihopphöjden för largehundar ska sänkas.
Det ska vara 60 cm mellan slalompinnarna.
A-hindret ska vara 170 centimeter högt i samtliga storlekar.
Innermåttet i däcket ska vara 45-60 centimeter.
Hinder och fastsättningar samt övriga tillbehör får inte vara utformade så att de kan skada hund eller förare.
Kanten vid ingången till platta tunneln får inte vara vass. Och släpets utgång ska ha samma mått som ingången.
Bordet blir kvar (”Det är väldigt svårt att hitta på nya hindertyper och FCI vill inte plocka bort en hindertyp förrän den går att ersätta med en ny. I vissa länder finns bordet dessutom med frekvent på tävlingar. Bedömningen kan vara ett problem, men det är inte värre att döma bordet än kontaktfält”, kommenterar Nalle). |
• Bankonstruktioner
Hindren i en hinderkombination (A+B+C) ska stå på en rak linje. Dessutom ska det vara ett fast avstånd mellan hindren. 2 meter mellan hindren i small, 3 meter i medium och 4 meter i large.
En bana ska innehålla minst sju hopphinderpassager. Det vill säga hunden ska ta minst sju hopphinder. Det behöver dock inte vara sju olika hinder, utan ett hinder kan tas flera gånger.
Däcket, platta tunneln, oxer och långhopp ska ha rak ansats. Däremot står det inget i regelförslaget om hur lång ansatsen ska vara. |
• Bedömning
Om föraren eller hunden river ett hinder som ännu inte har utförts på banan blir ekipaget diskat. |
• Meritering
Pinnar delas ut till de felfria ekipage som placerar sig bland de 15 främs-ta procenten i startfältet (avrundat uppåt) i klass I och II.
Cert vandrar nedåt till första felfria certberättigade ekipage, dock lägst till femte placeringen, oavsett hur få som startar i klassen. |
• Övrigt
Föraren har rätt att gå banan innan klassen startar, men får inte beträda banområdet utan tillstånd från tävlingsledningen.
Belöning får inte användas eller vara synlig inom banområdet.
Idealtid byter namn till referenstid.
Förslaget om koppeltvång inom tävlingsområdet slopas. (Det blir omöjligt att kontrollera.)
Det debatterade förslaget om att löptikar ska få delta i agilitytävlingar slopas också, på grund av att SBKs generella regler för tävlingar och prov inte tillåter löptikar. |
|
 |
|
 |
Agilityhundar |
|
Agility-Notiser |
|
Tävlings-Aktuellt |
|
Agilityregler |
|
Regel-revidering |
|
Övergångsbestäm. |
|
|
Ordlista... |
|
|
Skall som skall... |
|
Inte farligare... |
|
Elektronik... |
|
Tävl. arrangörer... |
|
Hinder |
|
Fler kickar... |
|
Ute och inne... |
|
Nybörjardebut |
|
Grundträning |
|
Friskvård |
|
Är störst bäst? |
|
Fördomar om... |
|
En nyttig "drog" |
|
Norrlandsveckan |
|
Midvinterchansen |
|
|
Agility-VM 2006 |
|
Agility-VM 2004 |
|
Agility-VM 2003 |
|
|
Agility-NM 2006 |
|
Agility-NM 2005 |
|
Agility-NM 2004 |
|
Agility-NM 2003 |
|
|
Agility-SM 2007 |
|
|
MyDog 2008 |
|
Länskampen 2007 |
|
På HUND2003 |
|
|
