Agility: Kronika AgIF/Folksam cup

AgIF/Folksam cup tar agilityn från från bakgården till finrummen

Foto: Jonas Erlandson

–Det här är första gången som man i Sverige har lyckats få tillgång till en hall av den dignitet som Stadium Arena i Norrköping. Det gjordes med hjälp av sponsorer, slit och arbete. Underlaget var för halt, men vi vågade och vi testade. De hundar som var rutinerade och de förare som kunde styra sina hundar väl fixade det, beskriver AgIFs ordförande Jonas Erlandson.

Han fortsätter:
–De vanliga officiella tävlingarna blir lite enahanda, en cup är ett sätt att skapa mer spänning. Ambitionen var att göra finalen festligare och mer publikvänlig än en vanlig tävling. Själv var jag jättebesviken över att jag inte lyckades kvala.

Det var i början av året som AgIF tog initiativ till cupen. Sponsorn Folksam, som har skänkt bland annat veterinärvårdsförsäkring och presentkort hos sportartikelkedjan Stadium, kontaktades liksom potentiella tävlingsarrangörer.

–Det fanns en del osäkerhet i början. Klubbarna visste inte om de fick samarbeta med oss. Men under ett möte som AgIF hade med SBKs generalsekreterare Peter Rimsby i maj klargjordes det att så länge det är en SKK-ansluten klubb som arrangerar tävlingen har SBK inget att invända, förklarar Jonas.

500 har försökt kvala
Ungefär 500 ekipage har under året deltagit i kvaltävlingarna i Örebro, Härnösand, Växjö och Stockholm.

–Det är viktigt att alla ska kunna delta och därför arrangeras cupen i öppenklasser. Dessutom bygger kvalen på dubbellopp, det vill säga ett agility- och ett hopplopp vars resultat läggs ihop. Det premierar både säkerhet och fart. Det var många ekipage på väldigt hög nivå som var med och kvalade och även tog sig till finalen, säger Jonas Erlandson.

Finaltävlingen, söndagen den 1 november, var lite annorlunda upplagd. Först körde ekipagen agilityloppet. I hoppklassen startade de, för spänningens skull, i omvänd resultatordning. De tio ekipagen i varje storlek med bäst sammanlagt resultat gick vidare och började om från noll i den avslutande hoppklassen.

För arrangemanget i Stadium Arena stod Söderköpings BK.
–Vi kontaktades av agilityföraren Hans Nordgren från Köping. Hans företag har byggt hallen och han tyckte att det skulle vara kul ifall någon hade lust att arrangera en agilitytävling där. För att som han sa ”ta agilityn från bakgården till finrummen”, beskriver Catharina Jägevall, Söderköpings BK.

Hon fortsätter:
–Vi hörde att AgIF behövde någonstans att ha sin final och pratade med dem. Hans Nordgrens företag förhandlade sig till ett helt annat pris än det normalt är för att hyra arenan. Innan vi bestämde oss fick vi provspringa med en hund på en snutt av mattan.

–Vi tyckte att det funkade, och hade vi inte vågat så hade vi nog inte fått chansen igen.

Mycket marknadsföring
Söderköpings BK lade ner mycket arbete på att marknadsföra arrangemanget. Affischer trycktes upp och media kontaktades.

–Dels så puffade lokalradion för tävlingen och dels skrev lokaltidningarna om den både före och efter.

–Med Norrköpings Tidning förhandlade vi till oss två annonser som var införda veckan före tävlingen, mot att tidningens prenumeranter kom in gratis hela familjen på sitt NT-kort, beskriver Catharina.

Och även om den stora läktaren runt planen i arenan kändes lite tom så satt där drygt 400 personer, varav många var barnfamiljer. De kunde både köpa fika och mat i restaurangen, handla hundprylar i försäljningsstånd och under pauserna underhölls de av freestylelandslaget.

För att publiken verkligen skulle kunna hänga med i tävlingen hade Söderköpings BK tryckt upp enkla kataloger, sett till att ha pålästa speakrar, en riktigt bra ljudanläggning och rullande resultatrapportering.

–AgIF avlastade oss med hela datorbiten, plockade in reserver och gick dess-utom in som ekonomisk garant. Vi var mellan 30 och 35 funktionärer. De flesta från klubben, men även elever från Himmelstalundsgymnasiets hundlinje, som bland annat bar in och ut hindren från banan, förklarar Catharina Jägevall.

Hundarna förvarades i en angränsande och tystare hall med framhoppningsbana, när de inte var ute och värmdes upp eller gicks av på de stora gräsmattorna utanför arenan.

–Vi ska ha ett uppföljningsmöte med hallen i december. Strax efter tävlingen var de iallafall jättenöjda, framför allt köket. Alla hade skött sig. För oss gick tävlingen i stort sett runt. Det som ökade kostnaderna en del var att vi var generösa med funktionärsmat till alla som hjälpte till, säger Catharina.

Fortsättning nästa år
Hon tyckte själv att det var en jätterolig tävling och är en av dem som ser fram emot nästa års cup. Den kommer att ha minst åtta kvaltävlingar, från Skåne till Umeå. Det innebär att det på varje tävling bara blir fyra eller fem ekipage i varje storlek som kvalar till finalen.

–Nytt är också att referenstiden kommer att sättas efter snabbaste hund bland dem som har minst hinderfel, eftersom det blir en rättvisare kvallista. Vi hoppas att kunna köra finalen i samma arena, om vi får dit ett annat underlag och om Söderköpings BK är intresserad av att arrangera, säger AgIFs ordförande Jonas Erlandson.

Bästa agilityraser koras på nytt mästerskap

Blir det en border collie, eller kanske en labrador i large? En pumi eller varför inte en jaktcocker i medium? En sheltie eller västgötaspets i small? Från och med 2010 ska de bästa agilityraserna i Sverige koras på AgIFs nationella agilitymästerskap.

De tre bästa hundarna i varje storlek och ras som under 2009 har tagit poäng i Årets agilityhund är kvalade till AgIFs nationella agilitymästerskap 2010. Även de tre bästa oregistrerade hundarna i varje storlek får så klart delta i tävlingen. Sista chansen att plocka poäng blir under tävlingen ”Fortare Vinter!” på HUND2009.

Agilitymästerskapet kommer att äga rum i en inomhushall med konstgräs och läktare i Vårgårda, den 10 april. För arrangemanget ansvarar Alingsås BK och AgIF.

–Det ska bli skitroligt och det tror jag att många andra också kommer att tycka. Tävlingen kommer att öka intresset för sporten även på gräsrotsnivå. Har man en udda ras behöver man inte längre slå 25 border collier eller sheltiesar för att få delta i ett mästerskap.

Tävlingen är också ett sätt att visa på den stora bredden i sporten. I agilityns elitklass har vi i dag 64 raser som lyckas göra nollade lopp och placera sig bland topp-10, säger AgIFs ordförande Jonas Erlandson.

Förebilden för tävlingen är den amerikanska cupen AKC Agility Invitational (som Hundsport skrev om i nummer 1-2/2009) och europeiska International All Breeds Cup.

–Klass III växer ständigt, Men det senaste året har SBK gjort det svårare att kvala till SM, för att man vill minska antalet deltagare. AgIFs nationella agility-mästerskap är ett sätt att ge bland annat dem som har ovanliga agilityraser något mer att kämpa för. Vi hoppas på cirka 150 ekipage, beskriver Jonas.

Tävlingen avgörs i ett hopp- och ett agility-lopp, vars resultat läggs ihop. Därefter går max tio hundar i varje storlek – av olika raser – vidare till en agilityfinalklass för att tävla om vilka raser som är bäst.

–Det arrangeras sällan agilitytävlingar på konstgräs i Sverige. Med denna tävling blir det iallafall minst två nästa år. Tanken är att agilitymästerskapet ska bli ett årligen återkommande evenemang. Och att det ska äga rum under våren, då det är ont om tävlingar, säger Jonas Erlandson.

Agility | MARI EDMAN Box 201 36. 161 02 Bromma TEL: 08/80 85 65 FAX: 08/80 85 95 e-post: mariedman@tele2.se HEMSIDA: http://www.allroundtax.se