Många hade samlats runt banan mitt på den vänstra långsidan i C-hallen. Både tävlande och publik. Inte undra på. Det var där agilitytävlingen ägde rum. Hela helgen lång, med avbrott för en freestyletävling mitt på söndagen.
 Att tävla i en varm mässhall är gudomligt, jämfört med vad man som agilitytävlande är van vid så här mitt i vintern. De flesta hundar gillar det också, även om en del tycker att det är lite svårt att springa fort på en hal matta.
Till viss del är detta en träningssak. Hundarna kan lära sig att anpassa sina rörelser efter underlaget. Likaså kan förarna lära sig att beräkna ungefär vilken fart hunden kan tänkas ha och hur de bör anpassa sin handling.
Men tyvärr finns det ytterst få möjligheter att tävla och än mindre träna på matta...
Inofficiellt
På Stora Stockholm får tyvärr bara en del av oss förare möjlighet att delta. Det vill säga hundungdomar och de som har lyckats kvala in sina hundar till klass III. De ungdomar som tävlar klass I och II gör det dessutom inofficiellt, just för att klasserna inte är öppna för alla.
Självklart beror detta på att Sveriges hundungdom, som står för arrangemanget, skulle dränkas i anmälningar om alla som ville fick delta. Antalet klasser per tävlingsdag skulle då minskas och det är det ju heller ingen som vill.
Under Hund 2003 arrangerades det internationell agilityklass III och hoppklass III, samt agilityklass I och II på lördagen och agilityklass III samt hoppklass I och II på söndagen. Detta innebar cirka 350 startande ekipage under lördagen och cirka 200 på söndagen.
Snäv idealtid på hal matta
De båda domarna, Gunnar Andersson och Mija Jansson, hade konstruerat inte alltför knixiga banor. Det är, som sagt, halt att springa på matta.
Däremot medgav Mija att hon gjorde lite av en missbedömning vad gäller idealtiden på lördagens hoppklass III-bana. Av 39 startande smallhundar var det bara ett enda ekipage, Minna Yllitalo och hennes borderterrier Tootsie, som klarade den snäva idealtiden på 28 sekunder.
På agilityklass III-banan på söndagsmorgonen hade Gunnar placerat A-hindret rakt fram efter andra hindret och till höger om det balansen, som alltså var banans tredje hinder.
En del förare ville gärna placera sig framför A-hindret för att förhindra att hundarna valde fel hinder. Men eftersom det var en pelare precis till vänster om kontaktfältet på balansens nedfart resulterade det i lite huvudbry.
Att ta hänsyn till pelare hör inte precis till en agilityförares vardag.
Resultaten...
Resultatmässigt kan man sammanfatta elitklasserna med att några landslagsdeltagare visade varför just de hade representerar Sverige under NM i Helsingfors helgen före.
 Jenny Damm och hennes border collie Lotus, från det silverbelönade laget, vann samtliga largeklasser.
I medium vann de dubbla NM-silvermedaljörerna Malin Elfström och sheltien Silver agilityklasserna och Martina Ericsson och pumin Troya vann hoppklassen.
Hoppklass III i small vanns alltså av finska Minna Yllitalo och hennes borderterrier Tootsie och varsin agilityklassvinst gick till de gemen-samma NM-guldmedaljörerna i lag: Maria Ekström och Siri samt Lisa Lindberg och Ella. |
 |
|
 |
Agilityhundar |
|
Tävlings-Aktuellt |
|
Agilityregler |
|
Regel-revidering |
|
Övergångsbestäm. |
|
|
Ordlista... |
|
|
Fler kickar... |
|
Ute och inne... |
|
Nybörjardebut |
|
Grundträning |
|
Friskvård |
|
Är störst bäst? |
|
Fördomar om... |
|
En nyttig "drog" |
|
Norrlandsveckan |
|
Midvinterchansen |
|
|
Agility-VM 2006 |
|
Agility-VM 2004 |
|
Agility-VM 2003 |
|
|
Agility-NM 2005 |
|
Agility-NM 2004 |
|
Agility-NM 2003 |
|
|
Länskampen 2007 |
|
På HUND2003 |
|
|
