AGILITY | Certregeln som försvann
De agilityaktiva var överens om hur certreglerna skulle se ut under de kommande fem åren. Men ett korrekturfel i en kongresshandling ledde till att fel beslut fattades. Detta upptäcktes inte i tid. Och nu verkar inget gå att göra.
–Det är klart att det här får konsekvenser, säger Åsa Wrede i före detta agilityregelgruppen. Det finns inget gott i att det har blivit svårare att ta agilitycert.
 |
 |
| Hoppet tycks vara ute. Svenska Brukshundsklubben (SBK) anser att det inte finns grund för att ändra felet i certreglerna. FOTO: Mette Björne. |
|
 |
|
|
När de nya agilityreglerna äntligen publicerades på Svenska Brukshundklubbens (SBKs) hemsida var det många som blev förvånade, förbannade – och inte minst besvikna. Anledningen var det som står på sidan 15 och 16 angående certifikat och certifikatresultat:
”Om vinnande hund redan har erhållit tre (3) certifikat/certifikatresultat övergår certifikatet/certifikatresultatet till näst bästa hund med 0 fel, dock längst till hund vars placering motsvarar tio procent (10 %) av antalet startande hundar (avrundas uppåt).
Denna text består av ett korrfel. Tre ord blev nämligen av misstag strukna i ett av de två dokumenten med förslaget på nya agilityregler som agilityregelgruppen (ARG) sammanställde till SBKs kongress 2010. De tre orden är ”femte placerade hund”.
För de agilityaktiva stämde inte heller den nya regeltexten med vad som hade gått att läsa i Hundsport nummer 12/2011. Eller vad som i bloggar, på mejllistan Agilitylistan, Facebook och i andra sammanhang hade rapporterats efter agilitydomarkonferensen. För där lovade agilityrepresentanten i SKKs prov- och tävlingskommitté (PtK), Nalle Jansson, att han hade ordnat så att korrfelet skulle ändras innan reglerna trycktes. Men det hade alltså inte skett.
Dokumentation finns
Många av de inblandade som Hundsport har talat med under arbetet på den här artikeln ansåg först att det är nästintill omöjligt att avgöra när och hur texten blev fel, under den flera år långa regelrevideringen. Men så är inte fallet. Det hela finns dokumenterat och går att utläsa i filerna som har publicerats på SBKs hemsida under processens gång.
Även SBK upptäckte detta nyligen och drog en minst sagt förvånande slutsats, som förmodligen har fått ödesdigra konsekvenser. Men det återkommer jag till.
För det viktigaste av allt i den här minst sagt röriga soppan är att i stort sett alla berörda, förutom PtK, är överens. Det är ett ofrivilligt fel som har smugit sig in i reglerna, och tyvärr upptäcktes det inte förrän i sista sekund.
–Det var flera remissinstanser som ville göra det lättare att ta cert. Förslagen såg lite olika ut, men det var inget av dem som stödde att det skulle delas ut färre cert, som Åsa Wrede i ARG säger.
Varken remissinstanserna eller ARG, det vill säga de agilityaktiva, ville att certreglerna skulle vara formulerade som de är nu. Och den felaktiga formuleringen har redan fått konsekvenser, då resultatlistorna enbart från 2012 års fyra första klass III-tävlingsdagar visar att det är tre agilityhundar som inte har tilldelats de cert/certifikatresultat som de borde ha fått. Om löftet att rätta till korrfelet hade hållits, vill säga.
Certreglerna borde nämligen vara formulerade och förtydligade så här:
”Om vinnande hund redan har erhållit tre certifikat/certifikatresultat övergår certifikatet/certifikatresultatet till näst bästa hund med 0 fel, dock lägst till 5:e placerade hund. I klasser med fler än 50 startande kan certifikatet/certifikatresultatet delas ut ned till hund vars placering motsvarar tio procent (10 %) av antalet startande hundar (avrundas uppåt).” |
|
 |
| 2012-03-04 |
|
 |
|
Tidskriften Hundsport
Box 201 36.
161 02 Bromma. |
|
Tel: 08/80 85 65.
Fax: 08/80 85 95. |
|
| Besök: Ranhammarsv. 4. |
|
 |
www.hundsport.se |
 |
www.facebook.com |
|
 |
hs@swipnet.se |
|
|
|
 |
| För att erövra agility- eller hoppchampionat krävs tre cert i den specifika grenen. |
 |
|
 artikeln i PDF-format |
 Du som föredrar att ladda ner dokument för till exempel utskrift, hämtar artikeln som PDF här... |
|
|
|
|
Regelkonferensen enig
Efter att remissvaren hade kommit in till ARG, år 2009, arrangerades en regelkonferens. Till den inbjöds representanter för SBKs distrikt och rasklubbar, Sveriges Hundungdom, SKKs länsklubbar och specialklubbar för att diskutera agilityreglerna. Även Nalle Jansson i PtK deltog. Konferensdeltagarna enades om att certet fortfarande alltid skulle kunna vandra till hunden på femte plats. Och att det vid stora startfält skulle kunna vandra ännu längre, närmare bestämt till motsvarande tio procent av antalet startande hundar, vilket alltså bara påverkar klasser med fler än 50 startande hundar.
I det förslag på förändringar i agilityreglerna, som innehöll bakgrund och motivering till förslagen, som ARG presenterade för SBKs förbundsstyrelse i januari 2010 stod det därför:
”ARG föreslår att certifikat ska kunna delas ut längre ned än till femte plats, dock längst till den placering som motsvarar 10 % av antalet startande hundar (avrundat uppåt).”
Förslaget motiverades: ”skälet till att certifikat föreslås kunna ’vandra’ längre ner än placering fem enligt ovan är den stora variationen av antalet starter i klass III.”
Så långt allt väl. För förbundsstyrelsen ställde sig bakom vad ARG trodde var deras slutförslag och de aktiva som läste dokumentet på SBKs hemsida hade inget att invända. Inte vad gäller certreglerna iallafall.
–Vi i ARG trodde att vårt arbete var slutfört då. Men gruppen återupplivades då och då under processens gång och det var inte lätt att veta när vi skulle slåss och när vi inte skulle göra det, beskriver Åsa Wrede.
Två versioner
Inför kongressen i maj 2010, då SBK skulle besluta hur man ville att det kommande regelverket skulle se ut, ombads ARG att inkomma med ytterligare ett dokument, en bearbetad version av de dåvarande reglerna, med de strykningar och tillägg som ARG föreslog. Och det var alltså i det dokumentet som ARG av misstag råkade stryka de tre orden ”femte placerade hund”.
ARG såg inte felet när de korrläste filen. Och förbundsstyrelsen läste, enligt FS-ledamoten Katinka Ryttse, aldrig dokumentet:
–Det gjorde centrala agilitygruppen, som är förbundsstyrelsens expertgrupp vad gäller agility, säger Ryttse till Hundsport.
Uppenbarligen upptäckte inte centrala agilitygruppen (CAG) korrfelet. Inte heller kongressen, vilket inte är det minsta konstigt. För ingen med rösträtt på kongressen var agilityaktiv och engagerad i revideringen av agilityreglerna. Så frågan är om kongressdelegaterna ens förstod vad de tog för beslut, när de förutom på en liten punkt som gällde löptikar klubbade igenom ARGs förslag.
Däremot har så klart Håkan Ericson i ARG rätt när han säger:
–Det är högst troligt att agilityfolk hade upptäckt felet om de hade varit med på kongressen. Och att vi inte formulerade om regeln i dess helhet, i regelverket med föreslagna ändringar, var ett misstag.
Det är de agilityaktiva som drabbas av och begriper konsekvenserna som korrfelet får, det vill säga att det blir svårare att ta cert på mindre agilitytävlingar. För trots att det i Sverige görs cirka 80.000 officiella tävlingsstarter per år finns det fortfarande startfält med färre än 41 startande hundar i klass III. Till exempel i Norrland och på Gotland. Och agilityförarna behöver knappats färre morötter utan fler, i den ständigt ökande konkurrensen.
Men förmodligen har de inte ens läst det andra dokumentet med ARGs förslag på nya agilityregler. Det har liksom inte funnits någon anledning. Det skulle ju inte innehålla några förändringar i förhållande till det dokument som många faktiskt läste och som förbundsstyrelsen tog ställning till före kongressen. Dessutom kunde de agilityaktiva inte längre påverka sitt eget regelverk.
PtK gjorde ändringar
Istället gick det vidare till PtK, som inte behandlade de av SBK klubbade reglerna förrän den 1–2 mars 2011. Och inte heller agilityrepresentanten i PtK upptäckte felet som hade smugit sig in certreglerna.
Däremot beslutade PtK att ändra på flera av de på SBKs kongress klubbade förslagen. Bland annat det om att även oregistrerade och kryptorchida hundar skulle kunna ta cert och championat. Istället införde PtK så kallade certifikatresultat och diplom i klass III för dem.
Under förra året skickades sedan reglerna fram och tillbaka mellan PtK och SBK, det vill säga ARG, som protesterade mot flera av de ändringar som PtK gjorde. I de flesta fall tvingades dock ARG ge sig.
Samtidigt hoppade flera medlemmar i centrala agilitygruppen av och i höstas blev Yvonne Ahlin sammankallande i gruppen.
–Jag kom in i slutfasen och skickade i november en version av regelverket till ARG med några sista gulmarkerade ändringar. De gällde internationella regler som enligt PtK skulle stå med i de svenska agilityreglerna. Så ARG korrläste. Jag frågade dem om det som stod var korrekt. Det sa de att det var, säger Yvonne Ahlin.
Åsa Wrede i ARG tycker dock att det var för många turer hit och dit och rörigt med allt petande i texten, långt efter att ARG hade uppfattat sitt uppdrag som slutfört.
–Finns ARG igen? Vad är det vi korrläser? Vi hade ingen aning om vilka beslut som hade fattats och av vem, förklarar Åsa Wrede.
Felet upptäcktes
Kontentan av detta är att det inte var förrän ett par dagar före agilitydomarkonferensen, då de nya reglerna skulle vara fastställda för genomgång och tolkning av domarna, som felet upptäcktes av den agilityaktiva korrläsare som Yvonne Ahlin i all hast mejlade regelverket till.
–Jag berättade för Nalle om felformuleringen vad gäller certreglerna och under konferensen ringde han ett samtal till någon i PtK. När han kom tillbaka meddelade han att det var ordnat och att ändringen skulle göras, säger Yvonne Ahlin.
Hon, Åsa Wrede och Nalle Jansson berättade detta för deltagarna på domarkonferensen, som därmed trodde att allt var frid och fröjd.
–Det trodde jag också, säger Nalle Jansson till Hundsport.
Yvonne Ahlin skulle bara skynda sig att mejla den rätta formuleringen till PtK innan tryckstart, vilket hon gjorde dagen efter domarkonferensen.
–Brith Andersson (sekreterare i PtK, reds anm.) menade då att förändringen var så stor att den inte kunde anses vara av redaktionell karaktär och att jag var tvungen att inkomma med en skrivelse som skulle behandlas av VU (PtKs verkställande utskott, reds anm.), förklarar Ahlin.
En skrivelse skickades och även Kattinka Ryttse, förbundsstyrelseledamot i SBK och ordförande i SBKs utskott för prov och tävling, engagerade sig i den.
PtK avslog begärd ändring
Den 5 december fick SBK svar från PtK, som bland annat skrev:
”Efter genomgång av föreslagen ändring visavi vad som är fastställt konstaterade VU att ansökan innebär en komplett regeländring med helt andra förutsättningar för utdelande av certifikat/certifikatresultat än vad som tidigare ansökts om. Konstaterades vidare att i grundversionen av regelförslaget var markerat ’Borttagen text’ för del av den text som önskemål nu finns att införa (’5:e placerade hund’). Därtill har det inte i någon tidigare version av regelverket framförts önskemål om att ange antal startande (’I klasser med fler än 50…’).
Beslöt PtK/VU med hänvisning till ovanstående att avslå begärd ändring av förutsättningar för Certifikat/Certifikatresultat, varmed regelverket för Agility kvarstår oförändrat i dess ursprungliga form enligt PtK/VUs beslut per den 2011-11-17”
PtK uppfattade alltså SBKs skrivelse som ett förslag på en större förändring, inte som en ändring av ett mänskligt korrfel och ett förtydligande av en formulering, och avslog därför SBKs begäran.
Det märkliga är att PtKs VU vad gäller agilityfrågor i december bestod av dåvarande ordföranden Annika Uppström, den tillträdande ordföranden Bengt Pettersson – samt agilityrepresentanten Nalle Jansson.
När Hundsport frågar hur han resonerade när han fattade beslutet, trots att han fortfarande säger sig tycka att ”det är väldigt viktigt att vi får till det här” svarar han:
–Det tror jag inte att jag tänker gå in på. Det finns en demokratiska anda i besluten som fattas.
Han förklarar dock att:
–Det var ett himla mejlande fram och tillbaka veckan efter domarkonferensen med ändringar som SBK ville göra, så vi blev tvungna att behandla dem som ett paket.
Yvonne Ahlins minnesbild av tiden kring domarkonferensen är också att det skickades många mejl mellan henne, Nalle Jansson och Brith Andersson angående korrfel. De handlade om att ordet ”bommar” skulle ändras till ”bom” och liknande. Men Ahlin kan inte minnas annat än att den formella skrivelsen till PtKs VU endast innehöll en begäran om att ändra formuleringen i certreglerna.
Och faktum är att Yvonne Ahlins minnesbild bekräftas av PtKs skriftliga avslag där det inte står ett ord om något annat än certreglerna. De övriga korrändringar som Ahlin mejlade om är, enligt henne, dessutom införda i den tryckta versionen av agilityreglerna.
När de publicerades på SBKs hemsida drog upprörda diskussioner igång. Flera agilityaktiva skickade protestbrev till PtK via sina klubbar och/eller distrikt. Och i januari lyfte Yvonne Ahlin och Katinka Ryttse frågan till förbundsstyrelsen, som i sin tur gav generalsekreteraren Peter Rimsby i uppdrag att skriva till PtK med en ny begäran om en ändring av certreglerna.
–Vi har gjort precis allt som har gått att göra, för vi tycker att det här är angeläget. Vad vi förstår vill ju alla att formuleringen i reglerna ska ändras, säger Katinka Ryttse.
SBK drog tillbaka yrkande
För några veckor sedan, närmare bestämt onsdagen den 22 februari, var det dags för PtK att ha ett av sina två-tre årliga möten. Under punkt 10 på dagordningen skulle Peter Rimsbys skrivelse behandlas.
Men när Hundsport fick tag i SKKs tävlings- och utbildningschef, Kjell Svensson, i telefon direkt efter mötet så meddelade han:
–Skrivelsen togs inte upp på mötet, då det inte längre finns något yrkande från SBK. De drog tillbaka det för några dagar sedan.
Och breven som har kommit till PtK från agilityaktiva?
–Dem tog vi upp för kännedom. Men det ändras inga regler utifrån skrivelser från medlemmar, utan det är huvudmannen som måste yrka på regeländringar, svarade Kjell Svensson.
Att denna röriga historia skulle ta en sådan vändning blev en överraskning. Peter Rimsby förklarar sitt agerande så här:
–Vi fick en begäran från PtK. De ville att vi skulle belägga vårt yrkande med utdrag ur kongresshandlingarna. Och när Yvonne Ahlin och jag gick igenom dem såg vi att vi inte kunde göra det på ett sätt som PtK kunde godta. Det stod inte i någon kongresshandling att det nya sättet att räkna bara gällde klasser med fler än 50 startande hundar.
Det är svårt att tro att det är sant. Men det verkar alltså som att PtK har hängt upp sig på förtydligandet i den text som SBK ville få införd i certreglerna. Det vill säga: ”I klasser med fler än 50 startande kan certifikatet/certifikatresultatet delas ut ned till hund vars placering motsvarar tio procent (10 %) av antalet startande hundar (avrundas uppåt).”
I praktiken skulle inte det innebära någon som helst skillnad mot det som redan står i reglerna, ”dock längst till hund vars placering motsvarar tio procent (10 %) av antalet startande hundar (avrundas uppåt)”, under förutsättning att PtK hade gått med på att lägga till att cert kan vandra ner till ”femte placerade hund”. För då hade ju ”tio procent av antalet startande hundar” enbart berört startfält på fler än 50.
”Systemet måste ses över”
Peter Rimsby håller med övriga som Hundsport har talat med om att det här är en ”soppa”. Och att det är olyckligt att det har blivit som det har blivit.
–Jag kan se att vårt regelrevideringssystem måste ses över, säger han.
Att Peter Rimsby och Yvonne Ahlin inte ansåg att de kunde belägga att SBK hade fattat beslut om att agilitycert alltid ska kunna vandra till ”femte placerade hund” är förvånande, då båda dokumenten som ARG författade under våren 2010 fanns med som kongresshandlingar.
Dessutom ser ju de nuvarande agilityreglerna i övrigt långt ifrån ut som dem som SBKs kongress klubbade för snart två år sedan. PtK har varit inne och petat både här och där, lagt till och dragit ifrån. Bara i certreglerna är det lätt att hitta två korrändringar. Certifikatresultat är ett ord som PtK har hittat på och ordet procent hade fallit bort i just den kongresshandling där ARG också råkade stryka orden ”femte placerade hund”.
Om PtK hade hållit sig till den ursprungliga tidsplanen så att reglerna hade kunnat dras även under kongressen 2011 hade kanske det olyckliga korrfelet upptäckts tidigare. Framför allt om SBK hade ansträngt sig för att få med agilityaktiva bland kongressdelegaterna. Men eftersom PtKs protokoll från mötet där kommittén behandlade agilityreglerna kom för sent till SBK, så blev det inte så.
Ingen nöjd
Ingen tycks vara nöjd med hur certreglerna i dag ser ut. ARG har medgett att man har gjort ett misstag. SBK har agerat, men fått kalla fötter. Och för PtK har det antingen gått prestige i frågan, eller så förstår man inte vad det här handlar om.
–Jag tycker inte att PtK kan ge ett löfte och sedan ta tillbaka det. Det är vad jag tycker har blivit mest fel i den här processen. ARGs intention var densamma som regelkonferensens. Men det har varit så många kockar i den här soppan och inte rätt kockar alla gånger, beskriver Åsa Wrede.
Hon fortsätter:
–Det är klart att det här får konsekvenser, men det är svårt att veta vilka. Det finns i alla fall inget gott i att det har blivit svårare att ta agilitycert, avslutar Åsa Wrede.
SBKs generalsekreterare Peter Rimsby anser inte att han kan göra något mer i dagsläget:
–Det ska vara om utskottet eller förbundsstyrelsen begär att jag ska göra det.
|
