Då, när sporten var ny, sorterades agiltyverksamheten in under Sveriges Hundungdom, SHU. Efter ett antal år hade dock sporten utvecklats till att domineras av vuxna och SHUs andra ungdomsverksamhet höll på att drunkna i allt som agilityn krävde av uppmärksamhet. Ansvaret för den dagliga verksamheten flyttades därför under ett antal år till SKKs kansli, för att i mitten av 2000-talet överföras till SBK som fick överta huvudmannaskapet för agility.
Under den tid som agilityn har funnits i landet har en mängd olika klubbformer bildats för detta. Allt från agilityavdelningar i lokala brukshundklubbar, eller klubbar inom SHU eller lokala kennelklubbar som också ordnar kurser och tävlingar. Även inofficiella sammanslutningar och fria entreprenörer erbjuder såväl kurser som gemenskap.
Många av dagens agilityaktiva har därmed ingen koppling till SBK och bland dem som har det är det en ganska vanlig åsikt att agilityn inte får det utrymme som den förtjänar i SBK.
Namninsamling
I november månad 2011 fick därför CS motta 436 namnunderskrifter från agilityaktiva som vill att SBKs huvudmannaskap för sporten skall upphöra och att agilityn ska stå på egna ben i ett eget förbund, som är kopplat till SKK.
Detta motiverar man bland annat genom att påpeka det faktum att de aktiva som har valt att vara medlemmar i SHU eller en lokal kennelklubb inte kan påverka sin sport, då de inte har någon talan i SBK. Så länge som agility sorterar under SBK riskerar dessutom verksamheten att stå orepresenterad på både SBKs kongress och på Kennelfullmäktige. Så upplever de aktiva att situationen var exempelvis på årets SBK-kongress och på KF 2011, då ingen av delegaterna som valdes att delta på mötena är aktiv inom agility.
Ger fler möjligheter
Om agilityn hade ett eget förbund skulle dessutom medlemskap i Riksidrottsförbundet sannolikt vara möjligt. Svenska Draghundsförbundet är medlem i Riksidrottsförbundet och erhåller därmed generösare statliga bidrag än SBK, som inte anses bedriva idrottsverksamhet utan enbart friluftsverksamhet och som därför är medlemmar i Svenskt Friluftsliv istället.
De organisationer som är medlemmar i Riksidrottsförbundet anses även ha lättare att få medierna att uppmärksamma deras verksamheter vilket ofta gynnar sporten.
– Centralstyrelsen har uttalat sig positivt till de agilityaktivas upprop.
Det är relevant att jämföra deras verksamhet med Svenska Draghundsförbundets och exempelvis i Finland har agilityverksamheten bildat ett eget förbund som är medlem i den finska motsvarigheten till Riksidrottsförbundet och det fungerar bra.
Men det är SBK som äger frågan. Det är SBKs kongress som i första hand har att ta ställning till hur den svenska agilityverksamheten ska organiseras i framtiden för att kunna få bästa möjliga utveckling, säger Svenska Kennelklubbens VD Ulf Uddman.
FOTNOT: Här finner du försättsbladet till namninsamlingen som lämnades in till CS. |
SKK-WEB | Svenska Kennelklubbens IT-infrastruktur bara växer och växer och består (förutom alla interna system) av ett flertal separata webb-platser, där 
