Nordiska hundar framgångsrika i Italien

I januari hölls en dubbelutställning i Arezzo, två internationella endagsutställningar arrangerade av två samarbetande klubbar, Gruppo Cinofilo Fiorentino samt Gruppo Cinofilo Aretino. I båda deltog över 1000 hundar, mestadels samma hundar förstås. Det finns många som säger att det finns för många utställningar i Italien, men landet är ju stort och avståndet mellan södra och norra delarna är långt. Så visst behövs det utställningar i varje region.

Det är inte lätt att bli champion i Italien, man måste skaffa sex cert, och en del av dessa måste vara vunna på specialutställning. En specialutställning kan dock vara i samband med en ”all-breed”-show, som nu i Arezzo där några raser hade special som del av det hela.

Ingen tidspress – men god mat…
Som disciplinerade nordbor får man ofta tänka om när man är på utställning i Sydeuropa. Nordiska domare går till sina ringar lite före tio – men får ofta stå där ensamma och vänta på sina ringsekreterare och alla papper. Dom kommer så småningom, börjar att ordna sina papper och man kan börja bedömningen halv elva eller elva, ingen har bråttom. Inga uställare är arga över förseningen.

Om det inte är någon brådska att börja, så är det heller ingen brådska att sluta. Grupptävlingarna börjar när dom nu börjar och tar den tid som de tar. Det finns ändå alltid gott om publik ända till slutet. Det är inte så viktigt att allt ska ske punktigt, men trevligt måste man ha – och särskilt att kunna äta och dricka väl. Lunchen på utställningen består av dussintals olika rätter och så mycket vin som man nu orkar dricka…

Trots att utställningar inte brukar vara så stora som hos oss i Norden, finns det hög kvalitet i väldigt många raser. Det finns många proffshandlers i Italien, och flesta framgångsrika hundar är mycket välvisade och -trimmade.

I vissa raser kan man dock konstatera, att det amerikanska inflytandet är för stort, och att den korrekta rastypen gärna offras för showighet. Uppenbarligen tror man i många fall att en fint friserad päls räcker, och att det inte betyder så mycket vad som finns under pälsen. Men detta är kanske inte endast ett sydeuropeiskt fenomen…

Nordisk trio i topp
Lördagens BIS-domare var den sympatiske sydafrikanske allroundern Martin Croeser, som har besökt Skandinavien ganska ofta. Alla tre placerade hundar hade skandinavisk anknytning.

På högsta prispallen satte mr Croesner en finsk newfoundlandshund, IntCh Goldbear’s Vermont, ägd av Sari Turunen. Hunden har vistats i Italien hos handler Fabio Allegra, och deltagit i flera utställningar med stor framgång. Han lär vara i ledning av tävlingen Årets hund efter flera grupp- och BIS- placeringar. Nu blev det alltså flera poäng till. Han har varit en välkänd storvinnare i hemlandet innan Italienflytten. Planen är nu att delta på Crufts och sedan åka hem till Finland.

BIS-tvåa blev strävhårig tax Ch Lochlomond del Lago Prile, ägd och uppfödd av Margareta Nilsson. Svenska Margareta har bott i Italien – på en egen bergstopp utanför Grosseto – i flera årtionden. Den här hunden var föresten den enda som lyckades att vinna sin grupp båda dagarna. Hundens föräldrar är dessutom uppfödda av Margareta.

Trean, alaskan malamute Snowlion’s Holy Moses, ägs av Loredana Zuccala, men i snöret var an annan i Italien bosatt svenska, proffshandlern Mia Ejerstad.

Så när gruppvinnarna väntade på att få komma in i BIS-finalen kunde tre av uppvisarna prata svenska med varandra. Den tredje, Italienboende, svenskan var Bitte Ahrens, vars unga greyhoundtik Sobers Krista vann vinthundsgruppen.

Men inte nog med detta, här fanns också den svenskfödda faraohunden Farao Anubis Divina, ägd av M Evteeva i Schweitz, som blev grupptvåa, visad av Marc Linner.

Hemmaseger på söndagen
På söndagen dömdes BIS av den erfarne italienske allroundern Gianercole Mentasti, som alltså hade nio nya hundar i ringen, endast taxen var densamma som på lördagen. Nu vann en rejäl ung maremmahane, Baldassare di Casa Caruso, äg. Luigi di Cola. Det var ett mycket populärt val, den här regionen är ju rasens ursprungliga område och det bor flera starka uppfödare här.

Tvåa blev en elegant azawakh, Ch Amirasis, äg. Francesca Zampini, vars kullsyster hade varit grupptvåa dagen innan. Trea en spänstig och vältränad bostonterrier, Ch Wynot Mountain Maverick, äg. Paola Belletti. som lär ha varit på rasens specialutställning i USA och även vunnit där. Gruppen dömdes föresten av Liz Cartledge, ytterligare en svensk emigrant.

Martin Croeser tycks vara en stor beundrare av skandinavisk uppfödning. Han dömde söndagens terriergrupp och hittade sin vinnare i finskfödde westiehanen Starring Vladimir, ägd av italienska Lorena Lotzniker. Även tvåan i terriergruppen, borderterrien Montgomery County, äg. Francesca Simola, har nordiska föräldrar, fadern är svenska importen Hux Flux Bror Brilliant och modern finsk, Forforest Lady Lupeine. Newfoundlandshunden som var BIS på lördag, blev nu grupptvåa.