EURASIA SHOW Ryssland öppnar sig för västtrender

Ryska Kennelklubbens (RKF) viktigaste utställning, Eurasia, sker alltid i Moskva vid skiftet av februari och mars. Den har blivit större, finare och mer internationell år efter år.

IUtländska utställare tycks ha hittat det här evenemanget, som är kvailificerande till Crufts, liksom andra ländernas huvudutställningar. I år hade ryssarna följt samma tendens som i många andra länder, det var inte en utan två internationella endagsutställningar. Visst är det mer ekonomiskt att arrangera två utställningar i samma hall och med samma domare, men också mer lockande för utställare att ha två chanser att vinna i ras eller grupp.

Hallen i nybyggda Moskvas Mäss-center rymmer över 6000 hundar, alltså cirka 60 ringar och alla montrar är verkligen jättestora. Ryssarna är vana vid långa resor inom deet egna landet och numer också till Europas största utställningar. Säkert lade svenskarna märke till det på Världsutställningen…

Annika Ulltveit-Moes fixade en BIG-2-kokard även med sin engelska springer spaniel Mariposa's Aldabaran som var BIG-2 på söndagen. Blue roan cockerspaniel Alen Ashen Tour de France vann gruppen båda dagarna och var därtill BIS-2 på söndagen. Gruppdomare var Rui Olivera.

Ett bevis på detta sågs på söndagen då en buss stod vid huvudingången och väntade på några hundar som deltog i finalerna. Så fort hundarna kom med sina handlers från stora ringen, startade bussen och körde nonstop tvärsöver Europa till Birmingham och Crufts. Crufts skulle ju börja på torsdagen, Nu, när det har blivit möjligt att ha privata företag, växer all möjlig business, även med olika hundartiklar, foder och så vidare. Det finns massor av ryskspråkiga böcker och många hundtidningar. Och en hel bataljon fotografer som erbjuder sig att ta bilder av vinnarna…

Det tycks var mycket ”trendy” att ha rashundar och att ställa ut. Det finns några entusiaster, som är otroligt rika och kan köpa dyra stjärnor. Men det finns också många vanliga uppfödare, som bor i storstäder och mestadels jobbar med fodervärdshundar. Ryssarna är konstnärliga, har talang och älskar allt vackert, dekorativt – och färger.

Det finns många skickliga trimmare i landet, men i några fall går det lite ”överstyr”, då man tolkar amerikanskt inflytande lite väl grovt – men det sker ju på andra platser också. Många kvinnliga handlers satsar på klädsel – ibland även detta till överdrifter. Jättehöga klackar, utmanande superkorta kjolar, glittrande eller genomskinliga blusar; Fin och feminin måste man vara för att matcha sin putsade, trimmade hund.

Det är fortfarande tillåtet att kupera öron och svansar i Ryssland, men de flesta unga hundar är okuperade, eftersom man även vill ställa ut dem i andra länder, där kupering är förbjudet.

Vad som är svårast för en utlänning i ryska utställningar är språket. Det är omöjligt att läsa katalogen, för att inte tala om gatuskyltar och så vidare när allt är skrivet med kyrilliska bokstäver. I katalogen står dock utländska eller importerade hundarnas namn med ”vanliga” bokstäver, liksom de ryska hundar, som har en export pedigree, alltså sådana som ställs ut utomlands. Men det finns inte många som talar engelska. Om en utländsk domare dikterar sin kritik på engelska, översätter tolken till ringskreteraren, som skriver på ryska.

Det är en tradition att de flesta domare på den här utställningen är utländska. Endast några ryska raser dömdes av inhemska ”experter”, som domarna kallas på ryska. Sverige var denna gång representerad av Åke Cronander.

Då alla grupper och finaler hölls på en dag, tog finalerna ganska lång tid. Förutom egentliga grupptävlingar hade man tävlan om bästa valp, bästa junior, bästa veteran, bästa uppfödar- och avelsgrupp, och även en speciell tävling för ryska raser, motsvarande Blå/Gula hund, kallad Rysslands stolthet.

”Akke” Cronander (som han hette i katalogen) dömde fram dvärgpudel Kudos Smash Design, ägd av Micke Nilsson och Olga Knorre till BIG i grupp 5 på söndagen. Tvåa var franska bulldoggen A’vigdors Bisquit Vencedor – som vi minns som gruppvinnare på Europa- utställningen i Budapest i höstas och som redan hade en BIS-3-placering från lördagen att glädja sig åt.

Det finns faktiskt ganska många ryska raser, trots att alla (ännu…) inte är erkända av FCI. Några är urgamla typer från olika delar av landet, men det finns också rena "nyskapningar". Naturligtvis ingår de internationellt bäst kända som borzoi och svart terrier, de stora vakthundarna kaukasisk, mellanasiatisk och sydrysk ovtcharka. Liksom de tre mångsidiga jaktspetsarna: östsibrisk, västsibrisk och rysk-europeisk lajika.

Visst härstammar även två arktiska slädhundar, samojedhunden och siberian husky, från Siberien, men dessa raser är egentligen utvecklade till sin nuvarande form utanför Ryssland. Den senaste tillsatsen i den officiella raslistan är ryska dvärghunden russian toy, som förekommer i två hårlag, lång- resektive korthårig. Trots att två ryska stövarraser är gamla och väl etablerade, är de inte erkända av FCI, kanske därför att jägarna själva inte bryr sig om kennelklubbar, utställningar och registrering.

Nu visades också raser som moskva vakthund, en "ras" som utvecklats genom en korsning av kaukasisk ovtcharka och s:t bernhard. En sådan vann tävlan om bäst av ryska raser.

Ny bekantskap för flesta är nog också mongolisk herdehund, som liknar den tibetanska mastiffen, och den färgrika bologna, som är resultat av korsning mellan vanlig vit bologneser med andra dvärghundsraser. Det finns även flera vinthundar, till exempel tazi, som liknar saluki. Vidare tajgan, som ser ut ungefär som urgammal afghan samt chortaj, som liknar borzoi men har kortare päls. Vidare ryska jaktspaniels, påminner om en gammalmodiga cocker. Och om man ser en stor, lite klumpig och kantig schäferhund, ska man veta att det troligtvis är en östeuropeisk vallhund… Det lär finnas 40 ryska raser som väntar på att bli officiellt erkända.

Trots att sannolikt de flesta av de 6.000 anmälda hundarna deltog under båda dagar, var det endast två som lyckades att vinna sin grupp varje dag. De var också de, som Kari Järvinen valde som BIS-1 och BIS-2 på lördag. Vann gjorde en mycket fin och välbalanserad korthårig dvärgtax, Magik Rainbow Ordinar, och tvåa blev en ung, vacker blue roan cockerspaniel Alen Ashen Tour de France. BIS-3 på lördag var samma franska bulldogg, som vann gruppen i höstas på Europautställningen i Budapest: A’vigdors Bisquit Vencedor.

På söndag dömde danske Ole Staunskjaer BIS, och han tyckte mest om den kosmopolitiska lilla yorkshireterriern, vars ägare är tjeck med thailändska far, hunden är från Frankrike liksom sin handler. Den här hunden, Hocus Pocus Wild Fantasy, är en storvinnare i Europa och lär ha vunnit även på rasspecial i USA. Han var placerad i gruppen också på lördag, men vann då gjorde airedaletiken Rus Kornels Stolichnaya Krasavitsa, som bland annat var gruppvinnare i Budapest och BIR-vinnare på Crufts för ett år sedan. BIS-2 på söndag var bearded collietiken Snow Stail Elegance, som var BIS-veteran på lördag. Trea blev nu lördagens vinnande tax.

Grupp 9 på söndag såg mycket svensk ut, vinnare var dvärgpudeln Kudos Smash Design, som ägs av Micke Nilsson och Olga Knorre, medan Annika Ulltveit-Moes lhasa apso Semplicemente dell’Alberico var grupptvåa. Hennes springerspaniel Mariposa’s Aldabaran var också tvåa i sin grupp.

Saija Reiman-Wallden hade anmält sina två australiska terrierhanar på olika dagar, så att båda kunde få sina CACIB och BIR. Jaskarin Piu Bravo på lördag och Silhill Red Rocket at Sherex på söndag. En framgångsrik svenskfödd hund i Ryssland är storpudeln Caro-Line’s Curious Columbus, som var BIS-3 bland veteraner på lördag. Marc Linnér är stor stjärna i Moskva. Han har varit lärare på flera uppmärksammade och välbesökta handlerkurser och visade själv flera hundar, bland andra en whippet till grupptrea.

Från Finland är det lätt att komma till Moskva, och många finska ansikten sågs bland BIR-vinnarna, men även en välkänd italiensk handler hade kommit med söndagens BIR-labrador.